I dagens DN har sexton ledamöter i Svenska Akademien undertecknat en välformulerad debattartikel, ”Förlusten för svenskan är större än statens besparing”:

”Rädda Terminologicentrum. Med nedläggningen av TNC sätter regeringen in ­stöten där det svenska språket är som allra känsligast: uppkomsten av nya ­tekniska termer. Besparingen på fyra miljoner kronor står inte i proportion till den stora ­förlusten för språket.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

»Din stemme tæller« er den tvetydige titel på Modersmål-Selskabets nyeste årbog, der udkommer 1. november.

Årbogen »Din stemme tæller«

»Talestemmen er vores bedste og dyrebareste redskab i samvær med hinanden. Stemmen kan udrette næsten alt for os, og også ødelægge meget. Selvom teksten er på skrift, har den altid en iboende mundtlighed! Det gælder det kedeligste skema, den letteste poetiske lyrik, den store roman, og det ændrer sig ikke ved, at skærmen erstatter papiret. Stemmen skal og kan høres.« Sådan skriver Gerda Thastum Leffers, der  er bestyrelsesmedlem og formand for Modersmål-Selskabets årbogsudvalg, i forordet.

Men din stemme tæller også når der er valg. Tror du på din politikers stemme, og hvor sætter du din stemme? Vi har bedt medlemmerne af Folketinget bidrage til årbogen. Tre har gjort det.

12 forfattere bidrager i årbogen til beskrivelse af stemmens betydning ud fra hver enkelts synsvinkel:

• Kunstnerens uforglemmelige stemme
• Min mors stemme
• Tabet af sin egen stemme
• Den uforståelige stemme
• Musikken i stemmens sprog
• Prædikantens stemme
• Stemmen i koret
• Stemmens udvikling
• Politikerens stemme
• Den optimistiske stemme
• Engagementet i stemmen
• Undervisningen i stemmens brug

Årbogen har følgende 12 bidragydere:

• Undervisningsminister Christine Antorini
• Folketingspolitikerne Orla Hav og Peter Skaarup
• Retorikprofessor Christian Kock
• Fhv. biskop Erik Norman Svendsen
• Journalist Ole Meisner
• Cand.mag Julie Fabricius
• Romanforfatter Stine Pilgaard
• Mag.art Niels Birger Wamberg
• Cand.psych Hanne Bistrup
• Forfatter Thorstein Thomsen
• Bestyrelsesmedlem i Modersmål-Selskabet Irina Bjørnø.

Citater fra årbogen:

”Først som sidst lever sproget ved, at man tror på den person, der taler. At personen har noget på hjerte, og ordene understreger det autentiske ved personen”. Undervisningsminister Christine Antorini.

”Der skal helst være overensstemmelse mellem det, der bliver sagt, og måden det siges på. Stemmen er, sammen med sætningsopbygning og forståelighed, i høj grad med til at formidle budskabet”. Kgl. Konfessionarius Erik Norman Svendsen.

”Inden vi hidser os for voldsomt op over sprogets stereotyper, må vi i det mindste vedgå at de har en vis funktion”. Redaktør Ole Meisner.

”Der er brug for en undervisning hvor unge mennesker ikke blot lærer at gøre deres egen stemme gældende på en måde der fortjener at blive hørt, men også at lytte til andres”. Professor Christian Kock

Årbogen er på 140 sider. Årbog nr. 35 i rækken. Pris kr. 100,-. ISBN: 978-87-994137-2-0. Bogen kan købes af Modersmål-Selskabet. Eget forlag. Bogen kan også købes i en digital version.

Årbogspræsentation

Årbogen præsenteres på et møde, hvortil forfatterne inviteres for at uddybe og debattere årbogens tema. Årbogsmødet holdes tirsdag den 25. november kl. 17-19 i musikhuset Metronomen, Godthåbsvej 33, 2000 Frederiksberg. Det er gratis at deltage, og alle er velkomne.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 21 oktober sände programmet ”Språket” i P1 inslaget ”Gör som Skavlan – snakke svorsk”. Ur programpresentationen:  

”Varje år flyttar flera tusen svenskar till Norge och många börjar då att prata svorska. Men det är inte helt okontroversiellt att svorska, både norrmän och svenskar stör sig på när språken blandas medan andra tycker att det är ett utmärkt sätt att kommunicera på.”

Du kan lyssna på programinslaget här.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Finland är ett tvåspråkigt land. Men vad betyder det, i grund och botten?

Vi är vana vid en ständig debatt om den obligatoriska svenskan i grundskolan. En del finländare anser att svenskan borde vara ett helt valfritt skolämne. Andra tycker att alla måste kunna förstå och kanske prata båda språken åtminstone litegrann. Det gäller både finska och svenska.

Men är det så, att vi samtidigt glömmer det viktigaste? Det finns ju skillnader mellan finskspråkiga och svenskspråkiga. Men när vi tittar under ytan är vi likadana. Vi är finländare, oberoende av vårt modersmål.

Därför kan även världens äldsta finskspråkiga tidning Keskisuomalainen skriva sin ledare på det andra inhemska språket. Det är första gången i tidningens 143-åriga historia.

Idag är det den sjätte i november, denna dag kallas Svenska dagen. Dagen påminner oss om att tvåspråkighet är en rikedom. Vi måste vara stolta över vår bakgrund.

Vi borde prata mera med varandra. Vi borde bryta gränser och möta människor som talar det andra språket. Vi borde närma oss varandra - vi är ju i alla fall finländare.

-cj

Anders Tapper, chefredaktör för turist, medlemsorgan för Svenska Turistföreningen, skriver i nr 5/2014 apropå svenska språket:

”Men vi måste uttrycka oss på engelska, säger förståsigpåarna. Annars lockar det inte unga gäster och medlemmar. Det växer mossa på stenar som slutar rulla.

Nåja. Jag tycker för min del att det känns fattigt och fantasilöst. Namnet Svenska Turistföreningen står för ganska mycket. En klar och självsäker svensk språkprofil borde stärka vårt varumärke där ordet äkta är ett viktigt värdeord. Enligt våra stadgar ska vi dessutom värna om natur, kultur och miljö. Till kultur i Sverige torde vårt eget språk räknas.

Jag vill inte att min vurm för svenskan ska upplevas som främlingsfientlig. På den sidans nationella strömmar vill varken jag eller SSTF surfa. Ökad mångfald inom STF är något vi måste bli mycket bättre på. Men där är inte svengelsk marknadsföring en lösning…

Men i regel försöker vi översätta till svenska där så är möjligt. Vi anstränger oss för att inte släppa igenom onödiga engelska uttryck. Samtidigt är det en balansgång att också ta in nya ord som berikar. Och visst gör vi fel, titt som tätt.

Men en rubrik på engelska? Nej, det skulle vara att ta ner vår journalistiska flagga.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Programmet ”Språket” sände igår ett långt inslag – cirka 13 minuter – om den aviserade nedskärningen av anslaget till Terminologicentrum. Ur programpresentationen:

”Regeringen har föreslagit att bidraget till Terminologicentrum, TNC, ska minskas med fyra miljoner från år 2016. (Läs på sidan 93 i budgetförslaget .) Anledning är att TNC drivs som ett aktiebolag. Vad som ska hända med det arbete TNC bedriver idag är oklart och regeringen kan inte svara på om bolaget ska ha kvar sitt uppdrag att "verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället" efter 2016.”

I programmet intervjuas inte bara Karin Dellby och Åsa Holmér från TNC utan också Mikael Dambergs statssekreterare, Eva Lindström. Mikael Damberg verkar vara svår att få tag på i detta sammanhang. Det skäl som regeringen har angivit för den drastiska neddragningen av anslaget, nämligen att TNC är ett aktiebolag, är bara ett svepskäl. Det var nämligen en socialdemokratisk regering, som år 2000 såg till att TNC – med bibehållet statsbidrag – ombildades till aktiebolag.  Dessutom tycks statsekreteraren inte vara helt klara över vad för slags verksamhet TNC bedriver. Hon framställer det som att TNC enbart betjänar näringslivet och borde kunna ta betalt för alla sina tjänster. Men den nätbaserade Rikstermbanken, som skapades 2009 och vars fortsatta existens nu är hotad, betjänar faktiskt allmänheten. Alla kan söka i en stor mängd svenska termer och definitioner på ett enda ställe. Tjänsten är gratis.

Av intervjun framgår att Eva Lindström själv borde utnyttja Rikstermbanken. På frågan hur hon definierar begreppet anslag svarar hon att det är ”mycket tydligt” och anger så det motsvarande engelska begreppet appropiation.  Det är naturligtvis ingen definition. Vem blir klokare av det? Hur definieras i sin tur appropiation!?!  Rikstermbanken definierar däremot anslag som ”belopp i statsbudgeten för ett visst område”.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Apropå eventuell indragning av svenskundervisningen utomlands. Jag undrar om folk inom de politiska partierna och svenskar överlag känner till det goda rykte som svenska språket har utomlands. Troligtvis inte.

Svenskan är inte längre ett okänt språk långt uppe i norr utan känt i kretsar även i avlägsna länder. Man kan inte påstå att vårt språk är allmänt känt men förvånansvärt många har hört det i tal och sång på nätet och också kommenterat det där. Hur många positiva kommentarer om svenskan det finns på nätet vet jag inte, men jag vet att det rör sig om hundratals, kanske tusentals (jag räknade faktiskt till 960 innan jag gav upp). Många skriver också att de vill lära sig svenska och komma till Sverige.

ztx

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)