Alla inlägg under november 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 november 2014 11:20

Till Språkförsvaret


Det är stämmer att Skavlan-sändningen som ni hänvisar till var på engelska, men det är inte ett unikt tillfälle.  ”Skavlan” skiljer sig här på två sätt: programserien har som avsikt att förena två olika språkområden och har därför inte det som ett primärt mål att det svenska språket ska dominera innehållet. Dessutom är själva programidén att folk från helt olika kulturer ska mötas och prata med varandra och precis som i vardagen tar vi då hjälp av engelska, alternativt ”broken english”, som i stort sett alla svenskar har lärt sig att behärska till en viss grad i skolan. Ibland använder vi oss också av tolk om gästen så önskar det, men det påverkar samtalets naturliga flyt och responsen från studiopubliken väldigt mycket. Språket är för oss ett verktyg att skapa bryggor mellan stora kulturella skillnader och vi tar oss rätten att välja det alternativ som är mest effektiv utifrån vem som är gäst i programmet. Störst skada orsakar nog oavsett programledarens eget modersmål, om man ser till svensk språkförståelse.


Charlie Åberg
PR-ansvarig

SVT Kommunikation
105 10 Stockholm
+46-735-933 402
charlie.aberg@svt.st
www.svt.se


(Denna nätdagbok  är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 november 2014 18:34

 

De flesta särskivningar har man redan sett någon gång; den här är kanske en nyhet. Fler särskrivningar kan man hitta på Lajkat.se.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 november 2014 13:41

I den budgetproposition som regeringen lade fram i oktober fanns ett förslag om att alla statliga bidrag till de svenska instituten i Rom, Aten och Istanbul och kulturinstitutet och museet Villa Sant Michele på Capri skulle upphöra från och med 2017. Nu har regeringen officiellt backat från det förslaget.


Men regeringen bör backa på ytterligare tre punkter. Maria Schottenius skriver i dagens DN:


"Nu gäller det att ministern för högre utbildning och forskning att se till att svenskundervisningen också får bli kvar. Tanken att skjuta den i sank är minst sagt huvudlö. De centras som samlar energi och kunskap om svensk kultur och samhälle i världen gör stor nytta, till och med för exportindustrin".


Men även två andra institutioner är fortfarande hotade:


"Terminologicentrum och Myndigheten för kulturanalys måste få tillbaka sina anslag som är små belopp men ger stora värden tillbaka."


Alla och envar kan stödja de båda namninsamlingar på nätet som pågår till slutet av november. Den ena, "Rädda svenskundervisningen i utlandet", har i skrivande stund undertecknats av 969 personer. Den andra, "Terminlogicentrum, TNC, mister statsbidrag", har undertecknats av 2 199 personer.

 

Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 18 november 2014 11:42


Igår publicerade Oatly denna helsidesannons på engelska i Dagens Nyheter. Man frågar sig vilken målgrupp Oatly egentligen vänder sig till. Eftersom språket och innehållet i annonsen är infantilt, ligger det nära till hands att dra vissa slutsatser på den punkten.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 17 november 2014 19:02

(Se också Språkförsvarets öppna brev)


Hej


Svensk tv eller filmindustri har till skillnad från tex tysk eller brittisk tv aldrig använt sig av dubbning eller direktöversatt tal. Istället har så kallad undertext blivit den gängse metoden att översätta utländskt tal med. Både i tv och på bio.


Detta är den svenska publiken van vid sedan årtionden - och det har också bidragit till att läskunnigheten och språkkunnigastes hos barn och unga ofta är mer utvecklad än i länder som nyttjar dubbning. Att börja simultanöversätta intervjuerna i Skavlan är inget alternativ, eftersom det sannolikt skulle uppfattas som störande av publiken.


Skavlan är en talkshow som sänds i norsk, svensk och tidvis brittisk tv. Om några av gästerna är engelsktalande, talar hela sällskapet engelska. 


Så kommer vi fortsatt att göra.


Vänliga hälsningar

Eva Hamilton


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 november 2014 11:31

(Text, något redigerad, hämtad från ett pressmeddelande)


Islänningasagorna på Slottsbacken 


Tid: tisdagen den 18 november kl. 14.00 - 16.00 

Plats: Hörsalen, Kungliga Myntkabinettet, Slottsbacken 6, Stockholm

Fri entré 


Med anledning av att Islänningasagorna. Samtliga släktsagor och fyrtionio tåtar, har utkommit i fem blå band, efter tjugo översättares och tre redaktörers insatser, anordnas en sammankomst på Slottsbacken 6.  


Medverkande: 

Þórarinn Eldjárn, hovskald

Heimir Pálsson, tidigare lektor

Bára Lyngdal Magnúsdóttir, skådespelare

Kristinn Jóhannesson och Gunnar D Hansson, redaktörer för verket  


Programmet anordnas i samarbete med Islands ambassad, Svensk-isländska samarbetsfonden, Föreningen Nordens stockholmsavdelning, Föreningen Natur och Samhälle i Norden, Klubben Nordens Ljus, Föreningen Sverige-Grönland, Samfundet Sverige-Färöarna och Sagaforlag.


 *****

Ur Bo Ralphs ”Sagavärlden i Sverige” – ett av de fem (!) förorden till Islänningasagorna I-V:


Den unge August Strindberg skriver i juli 1872 en artikel i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning (GHT) med rubriken ”Latin eller svenska?”, ett temperamentsfullt angrepp på ”tvångslatinet” i det svenska utbildningsväsendet. Strindberg har ett konkret förslag: ”Byt ut latinet mot isländskan!” – och isländskan uppfattas i tidens anda som det gemensamma ursprunget för de senare något degenererade nordiska språken. ”Ge oss då igen detta modersmål, som ligger trampat i smutsen”, utropar Strindberg och ser den isländska litteraturens upphovsmän och i samma mån dess huvudpersoner som ”stränga, allvarliga, redliga förfäder”.


[...]


Den korthuggna konkreta stilen, som man gärna förknippar med den norröna litteraturen, är naturligtvis passande här, men man finner den faktiskt genomgående hos Segerstedt. Såtillvida överensstämmer den med ett ideal som ofta framhållits av skolans svensklärare som eftersträvansvärt. Detta ideal har flera olika rötter, men en når ända ner till isländsk medeltid. När svenskar anses skriva väl på sitt modersmål, tenderar de alltså att använda uttrycksmedel typiska för den isländska sagan.


Peter Hallberg inleder sin bok Den isländska sagan (1956) med att beteckna släktsagorna som ”Nordens enda samlade, originella insats i världslitteraturen”. De isländska medeltida verken skulle alltså redan härigenom förtjäna att läsas på alldeles egna meriter. Det är emellertid inte så många utanför Island förunnat att rätt kunna uppskatta denna litteratur på originalspråket. Då krävs det översättningar.


Sådana är paradoxalt nog mer känsliga för tidens flykt än själva originaltexten. Denna blir förvisso allt äldre men påverkas vid det här laget egentligen inte av att tiden går. En översättning däremot måste för att vara framgångsrik ta hänsyn till sin samtid, och denna förändras oavbrutet. Vidare kan man ha olika mening om vilka principer en översättning skall följa, och sådana idéer kan också vara tidsbundna. Härtill kommer att en originaltext som medför tolkningsproblem kan komma att uppfattas på ett nytt sätt, så att innehållet efter nya rön framstår i en annan dager än tidigare. En översättning kan med andra ord bli föråldrad av olika skäl.


Faktorer som de antydda ligger bakom de överväganden som lett till att de isländska sagorna ännu en gång överförts till svenska. Men för en svensk läsekrets finns det som framhållits fler skäl att ta del av sagorna än det mest uppenbara, som givetvis är den fornisländska litteraturens egna kvaliteter. Det finns ingen anledning att på äldre tiders vis oblygt annektera det fornisländska kulturarvet; den isländska sagan är och förblir Islands egendom. Men tar vi aktiv del av den isländska medeltidslitteraturen finns det goda chanser att vi bättre förstår vårt eget arv, som påverkats djupare av den än vad vi vanligen tänker på. I själva verket har den integrerats till den grad att vi inte urskiljer de främmande inslagen i varpen. De är ju inte längre främmande.


Men i processen har de ofta ryckts ur sitt ursprungliga sammanhang, förvrängts intill oigenkännlighet eller tilldelats nya funktioner. Ingen dum idé då att återvända till den äkta varan.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 



Av Nätverket Språkförsvaret - 16 november 2014 19:57

(Öppet brev)


Sveriges Television
Oxenstiernsgatan 26-34
105 10 Stockholm


Fredagen den 7 november sändes programmet Skavlan i SVT1 uteslutande på engelska. Programmet kunde lika gärna ha visats i BBC. Såväl programledare som gäster talade engelska.


I programmet deltog Slash, amerikansk gitarrist, Uma Thurman, skådespelerska, Margot Wallström, utrikesminister, och Svante Pääbo, professor i biologi. Det märkliga var att samtalen med Wallström och Pääbo genomfördes på engelska, trots att båda har svenska som modersmål, trots att såväl studiopublik som tv-publik är svensk- eller norskspråkig. Förmodligen var enda skälet att de båda amerikanska gästerna skulle förstå vad de svensktalande gästerna hade att säga, detta på bekostnad av såväl studiopubliken som hela svenska tv-publiken.


I och för sig hade det engelska talet översatts till rullande textremsor.  Men den modell som förekom i detta program är ändå i allra högsta grad diskutabel.


Kommer de Skavlan-program, till vilka gäster med engelska som modersmål inbjudits, i fortsättningen försiggå helt på engelska? Kommer samma modell att tillämpas, om gäster med andra modersmål än engelska som tyska, franska, spanska, ryska eller kinesiska etc. inbjuds? Kommer Skavlan då enbart inbjuda svenska och norska gäster, som också behärskar dessa språk? Eller är detta otänkbart av andra skäl, exempelvis att det överhuvudtaget inte kan tänkas finnas några intressanta personligheter, som har de ovannämnda språken som sina modersmål?


Samtalen kunde ha organiserats på ett annat sätt, nämligen genom användning av simultantolkning.  Då skulle Margot Wallström, Svante Pääbo och Fredrik Skavlan kunnat tala med varandra på sina modersmål, varvid Slash och Uma Thurman lyssnat på en simultanöversättning.  Detta skulle inte ha förhindrat de båda senare att på engelska kommentera vad de nordiska deltagarna skulle ha sagt. Sådan språkblandning är naturligtvis inte felaktig. Dessutom borde simultantolkning vara tillgänglig för studiopubliken. Konsekvensen blir annars att studiopubliken förutsätts vara tvåspråkig och att de som inte kan följa med i en konversation på engelska inte har något i studiopubliken att göra.


Vi uppmanar programledningen för Skavlan att studera hur tv-kanaler i övriga Europa har löst tolkningsproblematiken i direktsända underhållningsprogram. Den tyska kanalen ZDF har exempelvis alltid använt simultantolkning i programmet ”Wetten dass…?


SVT och programmet Skavlan har ett ansvar för att svenska språket präglar allmännyttig tv i Sverige, särskilt när svenska aktuella personligheter som ledande politiker och vetenskapsmän medverkar i SVT-produktioner. Hänsynen till hela den svenska publiken borde självklart vara vägledande. Språkförsvaret är emot att engelskan används på bekostnad av svenska språket.


Språkförsvarets styrelse

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 november 2014 11:12

 


Skämtet kanske inte är rykande färskt!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10
11
12 13 14 15 16
17 18
19
20 21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se