Direktlänk till inlägg 17 november 2014

Nyöversatta islänningasagor presenteras i morgon

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 november 2014 11:31

(Text, något redigerad, hämtad från ett pressmeddelande)


Islänningasagorna på Slottsbacken 


Tid: tisdagen den 18 november kl. 14.00 - 16.00 

Plats: Hörsalen, Kungliga Myntkabinettet, Slottsbacken 6, Stockholm

Fri entré 


Med anledning av att Islänningasagorna. Samtliga släktsagor och fyrtionio tåtar, har utkommit i fem blå band, efter tjugo översättares och tre redaktörers insatser, anordnas en sammankomst på Slottsbacken 6.  


Medverkande: 

Þórarinn Eldjárn, hovskald

Heimir Pálsson, tidigare lektor

Bára Lyngdal Magnúsdóttir, skådespelare

Kristinn Jóhannesson och Gunnar D Hansson, redaktörer för verket  


Programmet anordnas i samarbete med Islands ambassad, Svensk-isländska samarbetsfonden, Föreningen Nordens stockholmsavdelning, Föreningen Natur och Samhälle i Norden, Klubben Nordens Ljus, Föreningen Sverige-Grönland, Samfundet Sverige-Färöarna och Sagaforlag.


 *****

Ur Bo Ralphs ”Sagavärlden i Sverige” – ett av de fem (!) förorden till Islänningasagorna I-V:


Den unge August Strindberg skriver i juli 1872 en artikel i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning (GHT) med rubriken ”Latin eller svenska?”, ett temperamentsfullt angrepp på ”tvångslatinet” i det svenska utbildningsväsendet. Strindberg har ett konkret förslag: ”Byt ut latinet mot isländskan!” – och isländskan uppfattas i tidens anda som det gemensamma ursprunget för de senare något degenererade nordiska språken. ”Ge oss då igen detta modersmål, som ligger trampat i smutsen”, utropar Strindberg och ser den isländska litteraturens upphovsmän och i samma mån dess huvudpersoner som ”stränga, allvarliga, redliga förfäder”.


[...]


Den korthuggna konkreta stilen, som man gärna förknippar med den norröna litteraturen, är naturligtvis passande här, men man finner den faktiskt genomgående hos Segerstedt. Såtillvida överensstämmer den med ett ideal som ofta framhållits av skolans svensklärare som eftersträvansvärt. Detta ideal har flera olika rötter, men en når ända ner till isländsk medeltid. När svenskar anses skriva väl på sitt modersmål, tenderar de alltså att använda uttrycksmedel typiska för den isländska sagan.


Peter Hallberg inleder sin bok Den isländska sagan (1956) med att beteckna släktsagorna som ”Nordens enda samlade, originella insats i världslitteraturen”. De isländska medeltida verken skulle alltså redan härigenom förtjäna att läsas på alldeles egna meriter. Det är emellertid inte så många utanför Island förunnat att rätt kunna uppskatta denna litteratur på originalspråket. Då krävs det översättningar.


Sådana är paradoxalt nog mer känsliga för tidens flykt än själva originaltexten. Denna blir förvisso allt äldre men påverkas vid det här laget egentligen inte av att tiden går. En översättning däremot måste för att vara framgångsrik ta hänsyn till sin samtid, och denna förändras oavbrutet. Vidare kan man ha olika mening om vilka principer en översättning skall följa, och sådana idéer kan också vara tidsbundna. Härtill kommer att en originaltext som medför tolkningsproblem kan komma att uppfattas på ett nytt sätt, så att innehållet efter nya rön framstår i en annan dager än tidigare. En översättning kan med andra ord bli föråldrad av olika skäl.


Faktorer som de antydda ligger bakom de överväganden som lett till att de isländska sagorna ännu en gång överförts till svenska. Men för en svensk läsekrets finns det som framhållits fler skäl att ta del av sagorna än det mest uppenbara, som givetvis är den fornisländska litteraturens egna kvaliteter. Det finns ingen anledning att på äldre tiders vis oblygt annektera det fornisländska kulturarvet; den isländska sagan är och förblir Islands egendom. Men tar vi aktiv del av den isländska medeltidslitteraturen finns det goda chanser att vi bättre förstår vårt eget arv, som påverkats djupare av den än vad vi vanligen tänker på. I själva verket har den integrerats till den grad att vi inte urskiljer de främmande inslagen i varpen. De är ju inte längre främmande.


Men i processen har de ofta ryckts ur sitt ursprungliga sammanhang, förvrängts intill oigenkännlighet eller tilldelats nya funktioner. Ingen dum idé då att återvända till den äkta varan.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 



 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 16 juli 16:50

Jag är så gammal att det var först i 5:e klass folkskolan vi måste lära engelska. Nu börjar man tidigare!   I början på 80-talet reste jag runt i skolorna och tolkade en japanska som visade hur man viker papper/ori (vika) gami (papper).I Skövde h...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 15 juli 12:01

Kommentar till "Keep calm and carry on - svenskars engelska är bättre än ni tror" av Storbritanniens ambassadör Ms. Judith Gough:   Läste på DN Kultur, den 2 juli, den brittiska ambassadören Ms. Judith Goughs försvar av utrikesminister Anne Linde...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 15 juli 08:00

Igår publicerade Storytel en engelskspråkig helsidesannons i Dagens Nyheter under rubriken ”Think of the voice of the one you love”. Storytel tillhandahåller ljudböcker som bekant.   Brödtexten inleds på följande sätt - med syftning p...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 14 juli 08:00

SVT sänder serien K-märkta ord. Göran Willis och Staffan Bengtsson presenterar ord som var extra gångbara på 50- och 60-talen. Inslagen, som oftast är sevärda, är knappt tre minuter långa.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvare...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 13 juli 08:00

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10
11
12 13 14 15 16
17 18
19
20 21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se