Direktlänk till inlägg 17 november 2014

Nyöversatta islänningasagor presenteras i morgon

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 november 2014 11:31

(Text, något redigerad, hämtad från ett pressmeddelande)


Islänningasagorna på Slottsbacken 


Tid: tisdagen den 18 november kl. 14.00 - 16.00 

Plats: Hörsalen, Kungliga Myntkabinettet, Slottsbacken 6, Stockholm

Fri entré 


Med anledning av att Islänningasagorna. Samtliga släktsagor och fyrtionio tåtar, har utkommit i fem blå band, efter tjugo översättares och tre redaktörers insatser, anordnas en sammankomst på Slottsbacken 6.  


Medverkande: 

Þórarinn Eldjárn, hovskald

Heimir Pálsson, tidigare lektor

Bára Lyngdal Magnúsdóttir, skådespelare

Kristinn Jóhannesson och Gunnar D Hansson, redaktörer för verket  


Programmet anordnas i samarbete med Islands ambassad, Svensk-isländska samarbetsfonden, Föreningen Nordens stockholmsavdelning, Föreningen Natur och Samhälle i Norden, Klubben Nordens Ljus, Föreningen Sverige-Grönland, Samfundet Sverige-Färöarna och Sagaforlag.


 *****

Ur Bo Ralphs ”Sagavärlden i Sverige” – ett av de fem (!) förorden till Islänningasagorna I-V:


Den unge August Strindberg skriver i juli 1872 en artikel i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning (GHT) med rubriken ”Latin eller svenska?”, ett temperamentsfullt angrepp på ”tvångslatinet” i det svenska utbildningsväsendet. Strindberg har ett konkret förslag: ”Byt ut latinet mot isländskan!” – och isländskan uppfattas i tidens anda som det gemensamma ursprunget för de senare något degenererade nordiska språken. ”Ge oss då igen detta modersmål, som ligger trampat i smutsen”, utropar Strindberg och ser den isländska litteraturens upphovsmän och i samma mån dess huvudpersoner som ”stränga, allvarliga, redliga förfäder”.


[...]


Den korthuggna konkreta stilen, som man gärna förknippar med den norröna litteraturen, är naturligtvis passande här, men man finner den faktiskt genomgående hos Segerstedt. Såtillvida överensstämmer den med ett ideal som ofta framhållits av skolans svensklärare som eftersträvansvärt. Detta ideal har flera olika rötter, men en når ända ner till isländsk medeltid. När svenskar anses skriva väl på sitt modersmål, tenderar de alltså att använda uttrycksmedel typiska för den isländska sagan.


Peter Hallberg inleder sin bok Den isländska sagan (1956) med att beteckna släktsagorna som ”Nordens enda samlade, originella insats i världslitteraturen”. De isländska medeltida verken skulle alltså redan härigenom förtjäna att läsas på alldeles egna meriter. Det är emellertid inte så många utanför Island förunnat att rätt kunna uppskatta denna litteratur på originalspråket. Då krävs det översättningar.


Sådana är paradoxalt nog mer känsliga för tidens flykt än själva originaltexten. Denna blir förvisso allt äldre men påverkas vid det här laget egentligen inte av att tiden går. En översättning däremot måste för att vara framgångsrik ta hänsyn till sin samtid, och denna förändras oavbrutet. Vidare kan man ha olika mening om vilka principer en översättning skall följa, och sådana idéer kan också vara tidsbundna. Härtill kommer att en originaltext som medför tolkningsproblem kan komma att uppfattas på ett nytt sätt, så att innehållet efter nya rön framstår i en annan dager än tidigare. En översättning kan med andra ord bli föråldrad av olika skäl.


Faktorer som de antydda ligger bakom de överväganden som lett till att de isländska sagorna ännu en gång överförts till svenska. Men för en svensk läsekrets finns det som framhållits fler skäl att ta del av sagorna än det mest uppenbara, som givetvis är den fornisländska litteraturens egna kvaliteter. Det finns ingen anledning att på äldre tiders vis oblygt annektera det fornisländska kulturarvet; den isländska sagan är och förblir Islands egendom. Men tar vi aktiv del av den isländska medeltidslitteraturen finns det goda chanser att vi bättre förstår vårt eget arv, som påverkats djupare av den än vad vi vanligen tänker på. I själva verket har den integrerats till den grad att vi inte urskiljer de främmande inslagen i varpen. De är ju inte längre främmande.


Men i processen har de ofta ryckts ur sitt ursprungliga sammanhang, förvrängts intill oigenkännlighet eller tilldelats nya funktioner. Ingen dum idé då att återvända till den äkta varan.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 



 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 7 dec 17:00

(Texten – lätt redigerad  – är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)   Språkrådet vid Isof presenterade igår resultatet av två olika undersökningar, båda med stark koppling till språklagen, som i år firar 10 år. ...

Ett reviderat förslag till norsk språklag kommer att föreläggas Stortinget våren 2020 tillsammans med en språkrapport.  Enligt det första utkastet till språklag skiljer sig den norska språklagen på en viktig punkt från den svenska, nämligen i fråga o...


    ... på en skattefinansierad språkbytesskola i Sverige är 2019?   Nej, dessbättre bara ingången till den avdelningsansvarige på en ICA-butik!   ABC 123   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 5 dec 15:05


Modersmål-Selskabets senaste årsbok "Dialekter i rigt mål" kan även levereras från Sverige - se bestillingssiden längst ner.   Bogen, der er på ca. 384 sider, er forsynet med forord, indledning og efterord samt en præsentation af forfatterne.  ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 5 dec 11:50


I de italienska bergen mitt mellan Milano och Venedig ligger en liten kommun som heter Marano di Valpolicella. Där bor en man som gärna vill få kontakt med en person som vill prata älvdalska med honom.  Skulle du kunna tänka dig att ha kontakt med de...

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

123 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10
11
12 13 14 15 16
17 18
19
20 21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se