Direktlänk till inlägg 15 november 2014

Hur engelskan slog tyskan som vetenskapsspråk

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 november 2014 18:54

Denna fråga tas upp i en artikel av Nina Porzucki i BBC News Magazine. Artikeln bygger på en intervju med Michael Gordin, en historieprofessor från Princetonuniversitetet i USA. Gordin utkommer snart med en bok, “Scientific Babel How Science Was Done Before and After Global English”, som just beskiver utvecklingen innan engelskan tog över.


Idag dominerar engelskan alltså som vetenskapsspråk , d.v.s som språk i vetenskapliga avhandlingar eller artiklar, fr.a i västvärlden.  Det har inte alltid varit så. Fram till mitten av 1600-talet dominerade latinet helt i Västeuropa, varefter latinet successivt började ersättas av nationalspråken. Denna process var dock inte avslutad förrän i mitten av 1800-talet i Västeuropa. Kring 1900 användes tre språk, engelska, tyska och franska. Tyskan hade en mycket stark ställning som naturvetenskapligt språk. Ingen kunde då förutse engelskans framtida dominans.


Det första grundskottet mot tyskans ställning kom efter första världskriget.  Brittiska, franska och belgiska vetenskapsmän organiserade bojkotter mot vetenskapsmän från Tyskland och Österrike. De förhindrades att delta på konferenser och att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter på segrarmakternas språk. När USA gick in i kriget 1917, utlöstes en anti-tysk hysteri i USA. Tyska kriminaliserades i 23 delstater. Högsta domstolen upphävde i och för sig dessa lagar 1923, men kriminaliseringen bidrog till att skapa en stämning i USA att man inte behövde lära sig främmande språk som tyska och franska. Gordin menar att detta var inledningen till det amerikanska vetenskapssamhällets dominans i världen. Det tror jag är en överdrift. Tyskan behöll sin ställning i vissa länder, exempelvis i de nordiska länderna, ända fram till andra världskrigets utbrott.


Den definitiva vändpunkten kom med Hitlertysklands nederlag i andra världskriget. I Sverige exempelvis byttes tyskan ut mot engelskan som första främmande språk redan under andra världskriget. Tyskland var besegrat, ekonomin raserad och utbildningsväsendet skadeskjutet; många av de främsta vetenskapsmännen rekryterades också av USA och Sovjetunionen. Den verkliga frammarschen för engelskans som vetenskapligt språk kommer först på 1990-talet, efter Sovjetunionens fall och framväxten av internet. Idag är tyska och franska marginaliserade som internationella vetenskapliga språk.


Men vetenskapshistorien är inte slut. Det intressanta är vad som händer i Kina, som har passerat USA vad gäller köpkraftsviktad BNP. Kina närmar sig också USA vad gäller vetenskaplig produktion. 2013 publicerades i Kina 425 667 vetenskapliga artiklar mot USA:s  563 992. På vissa bestämda områden, särskilt vad naturvetenskap anbelangar, har Kina redan gått förbi USA. I motsats till USA har Kina också ett ambitiöst rymdprogram.  Ju större ekonomiska muskler som Kina och kinesiska universitet får, desto fler utländska forskare kommer också att kunna värvas till kinesiska universitet. Speciellt sedan andra världskriget har amerikanska universitet kunnat knyta många utländska forskare till sig. På den punkten kommer USA alltså att utmanas. Vilka konsekvenser detta får för engelskan som vetenskapligt språk är en annan fråga. Jag känner inte till någon statistik i vilken utsträckning kinesiska används som vetenskapligt språk i Kina, men utsträckningen är säkert betydande. I Japan, grannen och konkurrenten, används japanska i mycket stor utsträckning som vetenskapligt språk.


Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

rolf_lennart@live.se

11 januari 2016 09:59

Jag parsonligen tycker jag att sverige ska av amerikansera från och även england språkligt och kulturelt även om det är i dag omöljglit. Jag tycker att unverstet språket ska vara bara svenska alla böcker ska vara på svenska och even fast jag kan ingen tyska ska gammla goda tider åter gå till tyskan igen som vetenskaps språket igen och även som tidgare svenska som vetenskaps språket igen.Englskan är jo stor betydelse i musik rolf_lennart@live.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 jan 19:07

På Twitter upphittades detta ordvitskonto idag:   ”@goteborrrg Ett ordvitskonto av Ulf Benkel, frilansjournalist, föreläsare, författare till tre böcker med och om ordvitsar. Senast Ännu bättre ordvitsar från Göteborrrg!”   (De...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 16 jan 23:12

Ingrid Herbert på Språkkonsulterna tipsar om fem digitala språkhjälpmedel värda att bokmärka – och alltså att använda. Det gäller Svenska.se, Rikstermbanken,  Myndigheternas skrivregler, Språkrådets frågelåda och TT-språket.   (Denna nätdag...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 14 jan 15:36


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 13 jan 22:50

Till vem riktar sig ”de goda råd” man skriver på Soo-Wellness?   Om dessa råd riktas till svenskar kan de bara beklaga och få sig några goda skratt, men detta blir ju inte trovärdigt. Om råden riktas till alla de som håller på att lär...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 12 jan 08:00

(Denna text är hämtad från Facebook-gruppen Språkpolisernas högkvarter och har föranlett ovanligt många kommentarer i samma grupp.)   Jag tänkte om möjligt pigga upp debatten något med ett inlägg om det som jag, och kanske ni, anser vara de värst...

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10
11
12 13 14 15 16
17 18
19
20 21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se