I en artikel, ”Marken gungar under Bah Kuhnkes fötter”, i Dagens Nyheter den 5/11 skriver Björn Wiman:

”Men Alice Bah Kuhnke är inte ensam om att ha gjort den nya regeringens första fyra veckor till ett fiasko på kulturområdet. Budgetförslaget om de svenska kulturinstituten vid Medelhavet var och är på alla sätt ett formidabelt haveri, och även turerna kring nedläggningen av svenskundervisningen utomlands och den språkvårdande Terminologicentralen tyder på en grundläggande oförståelse för humanioras avgörande betydelse i samhällets kretslopp.

Det är också symptomatiskt att dessa betydelsebärande kulturfrågor inte administrativt sorterar under kulturdepartementet, utan under utbildningsdepartementet och dess minister för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, som inte heller rosat marknaden med sina insatser. Detta i sin tur aktualiserar frågan om kulturdepartementets existensberättigande – exempelvis har ju den tidigare skol- och kulturministern Bengt Göransson ofta förordat en modell där kultur- och utbildningsdepartementen slås samman.”

Det är ett sakfel att statsanslaget till Terminologicentralen skulle sortera under utbildningsdepartementet; det sorterar under näringsdepartementet. Annars har Björn Wiman absolut en poäng. Det är minst sagt inte lyckat att språkfrågor sorterar under flera olika departementet; de borde hänföras till ett och samma departement. Dessutom har kulturdepartementet åtminstone det senaste decenniet haft en svag ställning i olika regeringar av skiftande politisk färg. Kulturdepartementet i den socialdemokratiska regeringen 2005 lade fram propositionen ”Bästa språket”, men gick emot att svenska språket skulle lagfästas. Under våren 2006 ändrade sig dock Leif Pagrotsky och försökte sy ihop en bred överenskommelse om en språklag, men misslyckades. Den borgerliga regeringen uppfyllde sina vallöften och lade fram förslag om en språklag, som antogs våren 2009. Men kulturdepartementet under ledning av Lena Liljeroth Adelsohn nöjde sig med detta och försökte inte driva på utvecklingen i övrigt. En ramlag räcker inte utan måste åtföljas av förordningar, som reglerar svenskans ställning på andra områden, exempelvis inom högskolan. Dessutom tog den borgerliga regeringen initiativ till en patentspråkslagstiftning våren 2014, som innebär att patentkrav på engelska också blir juridiskt bindande i Sverige.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...