Direktlänk till inlägg 10 oktober 2014

Behövs ytterligare ett minoritetsspråk?

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 oktober 2014 13:08

I Dagens Nyheter den 7 oktober föreslår Lyra Ekström Lindbäck att arabiskan bör ges status av minoritetsspråk. Det anser inte jag; det beror inte på att jag skulle ha något emot det arabiska språket eller de som talar arabiska. Mina skäl är principiella. Minoritetsspråksstatus betyder något och skall inte utdelas lättvindigt, eftersom detta leder till att dess status devalveras.


Jag anser att en nationell minoritet är en historiskt skapad, stabil gemenskap av människor, som delar en uppsättning viktiga kännetecken: ett gemensamt språk, ett gemensamt territorium eller praktiserar endogami (ingifte), ett gemensamt ekonomiskt liv och en gemensam kultur. De två första kännetecknen är de avgörande, medan de båda övriga inte behöver hårdras. De nuvarande minoritetsspråken  i Sverige uppfyller dessa kriterier och även EU:s kvantitativa kriterium att ett språk åtminstone ska ha talats i ett land i minst 100 år för att erhålla denna status. Samiska och meänkieli är dessutom territoriella minoritetspråk. Samiska har talats lika länge – eller längre än – som svenska i Sverige och meänkieli (tornedalsfinska) förmodligen lika länge. Finska intar en mellanställning, eftersom det inte finns någon kontinuitet mellan den svedjefinska invandringen och den efterkrigstida finska invandringen till Sverige. Däremot talar Sveriges och Finlands gemensamma historia fram till 1809 och det nära förhållandet mellan de två länderna idag för att ge finskan en särställning.  De icke-territoriellt baserade språken jiddisch och romani chib har mer än 100 år på nacken i Sverige. Dessutom spelade judarnas och romernas öde under andra världskriget roll för riksdagens beslut att ge dessa språk minoritetsspråksstatus.


Varför ska egentligen ett sentida invandrarspråk ges status av minoritetsspråk? De flesta invandrare till Sverige söker sig inte hit för att de vill bevara sina språk och sin kultur utan på grund av politiska eller ekonomiska skäl. Det säkraste sättet för en arabisktalande emigrant att förmedla sitt språk till de egna barnen är att bosätta sig i en omgivning, där arabiskan dominerar, läs ett annat arabisktalande land i så fall. Om man studerar de historiska erfarenheterna från länder, där ättlingar till invandrare, utgör det helt dominerande inslaget, d.v.s USA, Kanada, Argentina, Uruguay, Australien och Nya Zeeland, så ser man att redan andra generationens invandrare är tvåspråkig och att språkbytesprocessen i regel är fullbordad i tredje generationen. Detta har nästan aldrig någonting med tvång att göra; det säger sig själv att om en invandrare skall lyckas i det nya landet, måste den lära sig majoritetsspråket, som dessutom dominerar det offentliga rummet. Assimileringen underlättas dessutom av blandäktenskap. Jag gjorde själv en liten undersökning på min senaste skola 2009 bland invandrarelever, som antingen var födda i Sverige eller kommit hit före sju års ålder. Det visade sig att 93 procent ansåg sig ha gjort ett språkbyte, att 60 procent talade svenska med sina syskon och att 20 procent talade svenska med sina föräldrar. Naturligtvis kan arabiskan överleva som språk i Sverige, dels på grund av fortsatt påfyllning av arabisktalande och dels på grund av att endogami tillämpas. Men är endogami något som Lindbäck förordar? Araber bör gifta sig med araber, greker med greker, somalier med somalier etcetera? Det första som den uppväxande andragenerationens invandrare konfronteras med i Sverige är möjligheten skaffa sig en partner från en annan etnisk eller religiös grupp än sin egen.


Lindbäck påpekar också att arabiskan har fungerat som ett vetenskapligt förmedlarspråk under medeltiden, men detta beror inte på några inneboende egenskaper hos det arabiska språket. Det beror på den arabiska expansion under islams förtecken fr.o.m mitten av 600-talet och som så småningom omfattade området mellan Spanien och Persien. Lindbäck räknar upp någon slags meritförteckning vad gäller arabiskan. Betyder det att språk, särskilt skriftlösa, som inte kan uppvisa en motsvarande meritlista, aldrig kan aspirera på minoritetsspråksstatus i Sverige? Betyder det att kinesiskan, som har varit ett kulturspråk i minst 4000 år, skulle vara mer värd än arabiskan?


Min uppfattning är att invandrarspråken, förutom de som getts ställning som minoritetsspråk, skall behandlas lika. Alla ska ha rätt att använda sitt språk i Sverige, rätt att studera sitt hemspråk och rätt att studera de stora moderna språken, bl.a arabiskan, på gymnasienivå. Universiteten bör ha ett rikt språkutbud, eftersom vi går emot en alltmer multipolär värld.


I övrigt bestämmer invandrare i Sverige, inklusive arabisktalande, själva om de ska förmedla sina språk till sina efterkommande eller inte.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

 
 
Ingen bild

inga johansson

10 oktober 2014 15:17

ett språk - ?
en minoritetsspråk ?
Detta är inte ett problem i esperanto, då vi saknar 'en' och 'ett'
Ni bezonas plian internacian minoritatan lingvon!

Nätverket Språkförsvaret

10 oktober 2014 18:49

Inga,

det där var bara en felskrivning i hastigheten, men tack för att du uppmärksammade den.

Per-Åke Lindblom

 
Ingen bild

Roger Eliasson

12 oktober 2014 14:57

Jag håller fullständigt med Per-Åke Lindblom. Har du Per-Åke försökt få in artikeln i DN? Skribentens syfte, att bekämpa rasism, är förstås värd all respekt, men jag tycker att hon är fel ute. Dessutom drar hon ju som sagt upp helt ovidkommande argument. Oavsett vad man lägger in i begreppet "mångkultur" måste inställningen vara att svenska är det enda gemensamma språket i Sverige. Att utöver detta uppmuntra till färdighet i alla möjliga språk är så klart utmärkt. Personligen förstår jag inte varför jiddisch och romani chib fått status som nationella minoritetsspråk. Det är förstås viktigt att de lever vidare, och de är värda stöd, men varför officiella minoritetsspråk?

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

12 oktober 2014 15:04

Ja, jag skickade in svaret samma dag till DN. När besked dröjde, skickade jag in artikeln igen efter samtal med en medarbetare på DN:s kulturredaktion och bad om snabbt besked. När jag inte fick något besked alls, varken buh eller bäh, tröttnade jag och lade ut den här i nätdagboken i stället. Lindbäcks artikel rubricerades som debattartikel, men om inget mothugg tillåts, blir det ju ingen debatt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 22 okt 08:00


Öhhh... med tanke på "Roffes" kommentar angående inlägget om "Sekten", känner jag mig nödgad att presentera ett axplock av Gröna Lunds attraktioner som "nästan bara har svenska namn".   I år var även "Snake" på besök som tillfällig attraktion och...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 21 okt 12:19

Här är i varje fall en länk. Lycka till!   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 21 okt 08:00

(Brev till Helsingborgs Dagblad 20/10 2019) På 60-talet köpte jag en LP med jazzpianisten Dick Katz som hette ”Serendipity”. Det blev till att ta fram lexikon. Termen beskriver ju mycket av det som är typiskt för jazzens improvisation....

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 20 okt 08:00

 I USA finns ett tjugotal orter med namnet Stockholm, t ex i Wisconsin, vid stranden av Mississippifloden, på gränsen till Minnesota. Av vad jag vet finns det inte något ”Haymarket Hotel” i någon av dessa engelskspråkiga orter. Det finns ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 19 okt 08:00

Vi saxar:   ”Sverige är ett av de 70 länder som ska få döpa sin ”egen” exoplanet och dess tillhörande värdstjärna och allmänheten ska hjälpa till.”…   ”Exoplaneten HD 102956 b   Sverige har tilldelats ...

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25 26
27 28 29 30
31
<<< Oktober 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se