Direktlänk till inlägg 4 oktober 2014

Från gammal till årsrik

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 oktober 2014 19:52


Det finns en företeelse jag kallar verbala skygglappar. Det senaste exemplet i den vägen såg jag på bloggen pratbubblor. Där står om ett begrepp, lanserat av riksdagens nestor Barbro Westerholm, 81: Årsrik. Hennes syfte är säkert gott. Hon skriver att hon hellre vill använda begreppet årsrik istället för äldre, för "det betecknar den rikedom på levda år, livserfarenhet och kunskap som människor som passerat sin 65-årsdag har". Ja är man gammal har man levt ett större antal år, och har därmed större livserfarenhet, så långt är jag med. Men man kan inte komma ifrån att lanseringen av ett nytt ord som beteckning för folk över 65 därmed implicerar att det skulle vara något fult, eller åtminstone något känsligt, att vara just över 65 år.


Dessvärre finns i Sverige ofta en negativ syn på ålderdom, det måste man hålla med om. Äldre människor uppskattas inte efter förtjänst, och buntas ofta ihop som "pensionärer". Men hur långt ska man gå i att skapa nya ord för grupper som möjligen kan ses som diskriminerade? För bara ett antal decennier sedan var "gammal" den gängse, neutrala beteckningen. Sedan började det ses som litet negativt och ersattes med "äldre", som lät lite positivare. "Senior" har vi också sett. Och nu alltså årsrik. Och det är bara ett exempel, det finns flera.


Handikappade blev i media och offentliga texter nästan över en natt funktionshindrade. Och det kan ju sägas att det är bättre med en svensk beteckning än en inlånad. Men det var knappast därför som ordet byttes ut.  Och rullstolsbunden som det hade hetat i alla år blev plötsligt rullstolsburen. Det var väl för att man från högre ort ansåg att handikappad och rullstolsbunden hade en negativ klang. Men jag tycker det visar att om orden anses så fula att de inte bör användas utan döljas bakom förskönande omskrivningar, visar det också att man har ansett att själva företeelsen är skämmig och bör döljas bakom "verbala skygglappar". Som om det automatiskt skulle bli bättre för dessa grupper då.


Värst med dessa förskönande omskrivningar är väl egentligen affärsvärlden. Prishöjningar kallas aldrig för det, utan för prisjusteringar. Och inte talas det om indragningar och nedskärningar. Nej det är fråga om förändringar och omstruktureringar. Ingenting läggs ner, det fasas ut. Till med "resultatförbättringsprogram" har jag sett när det handlade om att över hunda anställda blev uppsagda. Och myndigheter och politiker är inte bättre: Skolverket nämner inga nedlagda skolor på sin webbsida, det heter "gamla skolor" istället. Och hushållsnära tjänster har det varit mycket tal om de senaste åren. Vadå "nära"? De som utför dem är väl inte nära hushållet, de är i hushållet. Hushållstjänster är vad det är fråga om. Men det anses tydligen för rakt på sak att säga. Det kan ju bevare mig föra tankarna till tjänstefolk...


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

I dagens DN intervjuas Henrik Brandão Jönsson om sin nya bok ”Där solen aldrig går ner”, som handlar om Portugal och dess historia. Han tar också det portugisiska språkets betydelse:   ”Efter världsutställningen reste han till K...

Aftonbladets Mat & Dryck-avdelning presenterar:   ”Dutch pancake – eller Dutch baby är fluffig som ett moln och den holländska pannkakan bakas direkt i formen. Med söta blåbär och syrlig lemon curd kan du servera den till både frukost...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 3 aug 12:00


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 2 aug 12:02

Råkar just nu lyssna till P1, till ett program som jag tror heter ”Ställföreträdande gudar”. Där talar man inte om influencers, utan om INFLUERARE!   Heja P1!   Bästa hälsningar   Lars Göran Asmundsson   (Denna nätdagbok ä...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 2 aug 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Carl Anton Axelson - Om maskros och tjärdoft   Söndagens svenskspråkiga dikt   Glada sommardagar   Det är vind i seglen, och med lust går färden genom sund och vikar ut på öppna fjärden.   Hög...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25 26
27 28 29 30
31
<<< Oktober 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se