Det finns en företeelse jag kallar verbala skygglappar. Det senaste exemplet i den vägen såg jag på bloggen pratbubblor. Där står om ett begrepp, lanserat av riksdagens nestor Barbro Westerholm, 81: Årsrik. Hennes syfte är säkert gott. Hon skriver att hon hellre vill använda begreppet årsrik istället för äldre, för "det betecknar den rikedom på levda år, livserfarenhet och kunskap som människor som passerat sin 65-årsdag har". Ja är man gammal har man levt ett större antal år, och har därmed större livserfarenhet, så långt är jag med. Men man kan inte komma ifrån att lanseringen av ett nytt ord som beteckning för folk över 65 därmed implicerar att det skulle vara något fult, eller åtminstone något känsligt, att vara just över 65 år.

Dessvärre finns i Sverige ofta en negativ syn på ålderdom, det måste man hålla med om. Äldre människor uppskattas inte efter förtjänst, och buntas ofta ihop som "pensionärer". Men hur långt ska man gå i att skapa nya ord för grupper som möjligen kan ses som diskriminerade? För bara ett antal decennier sedan var "gammal" den gängse, neutrala beteckningen. Sedan började det ses som litet negativt och ersattes med "äldre", som lät lite positivare. "Senior" har vi också sett. Och nu alltså årsrik. Och det är bara ett exempel, det finns flera.

Handikappade blev i media och offentliga texter nästan över en natt funktionshindrade. Och det kan ju sägas att det är bättre med en svensk beteckning än en inlånad. Men det var knappast därför som ordet byttes ut.  Och rullstolsbunden som det hade hetat i alla år blev plötsligt rullstolsburen. Det var väl för att man från högre ort ansåg att handikappad och rullstolsbunden hade en negativ klang. Men jag tycker det visar att om orden anses så fula att de inte bör användas utan döljas bakom förskönande omskrivningar, visar det också att man har ansett att själva företeelsen är skämmig och bör döljas bakom "verbala skygglappar". Som om det automatiskt skulle bli bättre för dessa grupper då.

Värst med dessa förskönande omskrivningar är väl egentligen affärsvärlden. Prishöjningar kallas aldrig för det, utan för prisjusteringar. Och inte talas det om indragningar och nedskärningar. Nej det är fråga om förändringar och omstruktureringar. Ingenting läggs ner, det fasas ut. Till med "resultatförbättringsprogram" har jag sett när det handlade om att över hunda anställda blev uppsagda. Och myndigheter och politiker är inte bättre: Skolverket nämner inga nedlagda skolor på sin webbsida, det heter "gamla skolor" istället. Och hushållsnära tjänster har det varit mycket tal om de senaste åren. Vadå "nära"? De som utför dem är väl inte nära hushållet, de är i hushållet. Hushållstjänster är vad det är fråga om. Men det anses tydligen för rakt på sak att säga. Det kan ju bevare mig föra tankarna till tjänstefolk...

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

Enligt Internet World Stats uppgick antalet internetanvändare i världen den 31 december till 2,8 miljarder (av 7,18 miljarder), eller 39 procent. Det innebär en ökning med 676,3 procent sedan år 2000. Den snabbaste ökningen sett till världsdel/region står Afrika för med 5219,6 procent, eller 52 gånger. Störst antal internetanvändare återfinns i Asien med 1,2 miljarder, eller 45,1 procent av det totala antalet internetanvändare.

Om man enbart ser till Europa, har idag många länder och områden en penetrationsgrad på 90 procent eller däröver. Det gäller Andorra, Danmark, Finland, Färöarna, Island, Lichtenstein, Monaco, Nederländerna, Norge och Sverige. Som tidigare ligger Island högst med 96,5 procent.

De tio största språken på internet är (i miljoner):

Övriga språk används av 440 miljoner.

Personligen undrar jag om inte antalet användare av engelska har överskattats och användarna av franskan underskattats i denna statistik 1). Man ser genast att vissa språk fortfarande har en stor tillväxtpotential. Det gäller kinesiska, spanska, arabiska, portugisiska, ryska och malajiska. Franska kommer också att växa med tanke på att det är andraspråk i stora delar av Nord- och Västafrika.

Observatör

1) På ett annat ställe på webbplatsen kan man se att IWS inte skiljer på modersmålstalare och andraspråkstalare av engelska och franska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)