Alla inlägg under september 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 september 2014 21:39

Igår berättade Johan Schück i Dagens Nyheter att just igår gick Kina förbi USA som världens största ekonomi. Datumet var dock inte alldeles exakt, även om Schücks källa, SEB:s chefekonom Robert Bergqvist, lyfte fram det i sitt veckobrev. Egentligen borde det alltså ha hetat att Kina kommer att gå förbi USA i dagarna. Detta har stor maktpolitisk innebörd.


Schück skriver:


”Något motsvarande har inte hänt sedan 1872, då USA gick förbi Storbritannien som världens största ekonomi. Men nu kommer Kina tillbaka i den rollen, som man hade fram till 1800-talet då landet föll sönder under trycket av kolonialmakterna.”


Det är inte fråga om att kineserna kommer att passera amerikanarna vad gäller BNP per capita, inte heller kommer Kina att passera USA:s BNP, mätt i dollar. Det gäller i stället köpkraftsviktad BNP, då man omräknar BNP till verklig köpkraft. The Economist förutspår för övrigt att Kina kommer att överflygla USA i fråga om BNP 2021.


Har detta några språkliga konsekvenser? Absolut, speciellt som språk inte sprids på grund av några inneboende egenskaper i själva språket. Inte ens de konstgjorda språken, som medvetet har skapats för att de ska vara lätta att lära sig och använda, sprids på grund av detta skäl. Språk sprids genom folkförflyttningar, militär erövring och kolonisation. När ett språk har ”satt sig”, d.v.s utvecklats till ett statsbärande språk är det avgörande vilken uppbackning detta språk har. Den vidare expansionen beror på ekonomiska, teknologiska, politiska, kulturella och militära faktorer. Många tror att engelskans utbredning sedan andra världskriget bara är ett ofrånkomligt, spontant resultat av den s.k globaliseringen. De inser inte att ett språk också medvetet kan befrämjas.


Engelska fungerar idag som lingua franca och förstås i varierande utsträckning av bortemot en fjärdedel av jordens befolkning. Engelskan kan överleva länge som lingua franca, trots att USA:s och Storbritanniens relativa ekonomiska styrka successivt kommer att minska. Det beror på att engelskan har ett försteg, eftersom språket redan är ett etablerat lingua franca. Vad som kommer att hända i en multipolär värld är dock att andra språks betydelse kommer att växa. Det gäller i första hand kinesiska, men det gäller också spanska, portugisiska (Brasilien), hindi (med tanke på den nya hindunationalistiska regeringens språkpolitik i Indien) och arabiska för att nämna några.


Den som i framtiden vill ha en konkurrensfördel bör alltså bli flerspråkig; det gäller på nationell nivå, företags- och individnivå. Det räcker inte med det egna modersmålet och engelska.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 september 2014 22:42

Frankfurter Allgemeine rapporterar:


”Vice ordförande för den tyska förbundsdagen, Johannes Singhammer (CSU), har klagat över att viktiga EU-dokument bara föreläggs förbundsdagen på engelska. Många ledamöter har retat sig på detta.

Medverkar förbundsdagen fortfarande i den europeiska lagstiftningen? Eller kan den det inte längre? Parlamentets utskott har redan ofta vägrat ta ställning till EU-dokument, eftersom texten från Bryssel bara förelegat på engelska.  Det hände 53 gånger under den senaste lagstiftningsperioden – och det har redan förekommit under den nuvarande lagstiftningsperioden. ”


 Läs vidare här!


Situationen är naturligtvis densamma vad gäller förhållandet mellan EU och den svenska riksdagen i denna fråga. Det vet vi från Språkförsvarets seminarium ”Så spikar vi svenskan i EU” den 19/9 2009, då Miljöpartiets ledamot i EU-nämnden, Ulf Holm, rapporterade om just detta problem.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 september 2014 15:43

Idag kan vi språkälskare få en högtidsstund med Nutidskrysset i Dagens Nyheter. Nyckelorden är nämligen begrepp som vi i Språkförsvaret är välbekanta med, eller ...?


Själv klarade jag faktiskt av alla 18 nyckelfrågor och känner mig ganska stolt över det. Men de bildar ju bara "skelettet" förstås. Resten hoppade jag över ;-).


Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 september 2014 16:14

I det läget kan man glädjas åt webbplatserna jagärlärare.se och blinämndeman.se!


Ett par droppar som hjälper till med att urholka den anglofåna stenen?


Med "anglofån" menas här oviljan att använda andra bokstäver än de som finns i det angloamerikanska alfabetet för benämning av webbplatser.


-cj

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 september 2014 13:19

När musikalartisten Annika Herlitz sjunger den svenska versionen av Disneysången "Let it go" (Sv: "Slå dig fri") med så stor framgång att hon rankas etta av flera internationella bedömare, så kan man ju hoppas att svenska språkets status bland framförallt unga individer höjs en aning.


Man kan faktiskt sjunga på svenska. Disney har den goda seden att låta översätta sånger till andra språk från de engelska originalen, och den här sången finns på mer än 40 språk. Av de övriga språkversionerna fick även den danska, tyska, norska och engelska bra betyg. I tidigare Disneysånger har Tommy Körberg, Helen Sjöholm, Peter Jöback m.fl sjungit in de svenska versionerna, så det är inte vilka sångare som helst som får den äran.


"Sång"

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 september 2014 13:02

Hej!


Varför har en del personer, oftast yngre, svårt för att skilja på de och dem när de hanterar they och them hur lätt som helst i engelskan? Det kan ju ändå inte ta så många minuter att lära sig principen för hur de och dem ska användas. Detsamma gäller var och vart


"Högskolekompetens"

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 september 2014 13:29

I en artikel, ”Nu är det tid att kraftsamla kring litteraturen”, som alltså egentligen handlar om hur Svenska Dagbladet kommer att kraftsamla kring litteraturen i höst, skriver Anders Q Björkman också:


”Men tillbaka till språket. Det hjälper oss att tänka – förhoppningsvis klart – men kan dessvärre också användas för att få oss att tänka grumligt. Jag tänker på propaganda, reklam eller corporate bullshit. Det sistnämnda har gjort att vi numera downsizar eller outsourcar i stället för att säga upp personal. Trenden med att försöka gömma plattityder i engelsk språkdräkt har blivit så vanlig att den har spritt sig till ortsnamn – som tidigare påpekats i Språkspalten i denna tidning har en plats i Solna som nyss hette Virebergs industriområde bytt namn till Solna Business Park.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 september 2014 11:18

Göteborgs konstmuseum pågår en utställning som heter ”Friction of ideas”, som handlar om Bernards, Gauguins och van Goghs konstnärskap. Den kom direkt från Ordrupgaard i Danmark. När utställningen genomfördes på Ordrupgaard i våras, hade den både en dansk titel, ”Dramaet i Arles” , och den engelska titeln.


Men Göteborgs konstmuseum nöjer sig med enbart den engelska titeln. Vilket som är motivet till detta är oklart. Betraktas svenska som bonnigt i konstsammanhang? Säger engelskan allt? Är det förvirrande med två språk?


Det blir allt vanligare att engelska namn används på konstutställningar i Sverige på bekostnad av svenska titlar. Detta måste beivras. Inte heller borde dylika konstutställningar få stöd av Statens kulturråd.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6
7
8
9
10 11 12
13
14
15
16 17 18
19
20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se