Alla inlägg under augusti 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 augusti 2014 20:20

I en stort uppslagen artikel i dagens DN förutspås att de stora svenska tv-kanalerna kommer att visa fler svenskspråkiga program i framtiden:


”I många år har branschen väntat på att tittarna ska överge den vanliga tv:n. Nu är krisen här – det visar de siffror som DN låtit ta fram. Och för att möta konkurrensen från olika nättjänster vill de stora tv-kanalerna satsa svenskt.”


I artikeln intervjuas Eva Hamilton från SVT och Casten Almqvist från TV4. Eva Hamilton säger:


- Vår prioritering är svenskare tv. Vi är den enda aktören som gör riktigt lokalt material på svenska, för en svensk publik, i en svensk kontext. Netflix eller Rupert Murdoch kommer inte att göra några dramaserier för en svensk föreställningsvärld, utifrån en svensk värderingsgrund.


Utbudet i TV4 är idag till 75 procent svenskt. Enligt Casten Almqvist tänker TV 4 höja den andelen ytterligare:


- Vi tror att det är det bästa sättet att slåss mot de nya amerikanska tjänsterna, vars utbud nästan uteslutande består av amerikanska filmer och serier. Även TV3 och Kanal 5 bygger sitt utbud på utländska inköp.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 10 augusti 2014 17:38


Turingtestet är ett test av artificiell intelligens (AI) utformat av Alan Turing 1950. Testet bygger på hans fråga: "Om en maskin kunde tänka, hur skulle vi veta det?" Han menade att om en människa konverserar med en maskin och inte kan avgöra om det är en maskin eller människa, uppfylls kriteriet för mänsklig intelligens.


Varje år sedan 1990 hålls Loebner-pristävlingen, en tävling där program med artificiell intelligens testas enligt Turingtestet. Belöningen för det första program som klarar testet är 100 000 dollar och en guldmedalj. Varje år delas 2 000 dollar ut till det mest människolika programmet.


I somras gick University of Reading, där den senaste tävlingen hölls, ut med nyheten att ett dataprogram, en s.k chattrobot, hade klarat testet. Chattroboten, Eugene Goostman, hade lyckats övertyga 33 procent (minimigränsen är 30 procent) av jurymedlemmarna att de hade pratat en människa under en fem minuter lång chatt.


Men tävlingsresultatet ifrågasätts på många håll och kanter. Marcus Jerräng skriver exempelvis på Computer Sweden:


”Nu var det hela tyvärr inte så enkelt. För det första är Eugene Goostman inte en superdator utan en chattrobot, ett konversationsprogram som med en uppsättning skript söker efter vissa triggerord i dina frågor för att sedan kunna leverera ett svar som verkar trovärdigt. Många chattrobotar, exempelvis Eugene Goostman, har som sitt själva mål att klara Turingtestet, men andra varianter används till exempel för att imitera kundtjänstpersonal på företags hemsidor.

För det andra dök det snabbt upp kritik om att Eugene Goostmans skapare, Vladimir Veselov och Sergey Ulasen, tillåtits ta alltför snäva genvägar för att klara testet. Eftersom Eugene ska vara en 13-årig pojke som inte har engelska som modersmål kan eventuella språkliga konstigheter skyllas på det senare och eventuella kunskapsluckor på det tidigare. 

För det tredje så är det inte alls första gången Turingtestet påstås ha klarats. Ett exempel är Cleverbot som påstods ha klarat testet redan för tre år sedan.

För det fjärde finns det klara tveksamheter runt tävlingens jippobetonade upplägg, med en handplockad jury bestående bland annat av en skådis från (förvisso roliga) tv-serien Red Dwarf.”


Marcus Jerräng har också lagt ut en utskrift av sin konversation med Eugene Goostman. Den utskriften - och andra utskrifter som denna - gör att det är mycket svårt att tro att det är en människa som man chattar med. Eugen Goostman påstods i testet vara en 13-årig ukrainsk pojke, som – notera - inte gör några stavfel på engelska, men som blir svarslös vid enkla frågor och inte heller kan formulera vettiga följdfrågor.


Dessvärre har programmet numera tagits bort från webben.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 augusti 2014 21:04


Språkförsvaret har tidigare kritiserat Stockholms stads språkpolitik, bl.a i detta öppna brev

I brevet skrev Språkförsvaret:


”Stockholms stad bedriver i realiteten en tvåspråkighetslinje i stället för en mångspråkighetslinje vad gäller turistinformation och information till utländska affärskontakter. Både Stockholm stads, Stockholm Visitors Boards och Stockholm Business Regions webbplatser har hittills enbart funnits på svenska och engelska. Stockholm stads ”international website” är naturligtvis bara på engelska.  Det avgörande är naturligtvis vilka språk som används i informationen; det är inte beteckningarna i sig som lockar turister eller kunder.”


Enligt Dagens Nyheter är det är fortfarande (jämför med år 2009 i blogginlägget) Norge, Tyskland och Danmark som redovisar de flesta gästnätterna i Sverige. Norska turister tillbringade i fjol 3 260 831 gästnätter, tyska 2 599 235 och danska turister 1 098 167 gästnätter här. På fjärde plats kom brittiska turister och amerikanska på sjunde plats.


Turistfördelningen återspeglas inte i Stockholm stads språkpolitik.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 augusti 2014 13:32

I en artikel ”Så döper de om Stockholm” berättar Viktor Barth-Kron om de namnförslag som är på tapeten vad gäller de nya stadsdelar som växer fram i Stockholm. Han skriver inledningsvis:


”Det byggs mycket i Stockholm för tillfället och nya stadsdelar poppar upp som hallucinogena svampar ur jorden. Eller gör de verkligen det? Områdena i fråga hade ju i de flesta fall ett namn redan innan politiker, byggbolag, mäklare och fastighetsägare satte igång. Drivkrafterna får man misstänka är i de allra flesta fall att få det befintliga området att låta fräschare och mer exklusivt. Resultatet riskerar dock att bli stor förvirring på sikt.”


Den goda nyheten vad gäller de tolv namnförslag som Viktor Barth-Kron diskuterar är att inget är engelskt. Den dåliga nyheten är att de präglas av en viss andefattighet; efterlederna staden/stan/stad och strand överanvänds och att Vreten av någon anledning ska ersättas med Solna strand.


Vreten måste vara ett gammalt namn. Det går förmodligen tillbaka till vret, som betyder inristad linje eller avstucket område – se Elof Hellquists etymologiska ordbok. Ordet finns med liknande betydelser i andra indoeuropeiska språk, bl.a sanskrit,  och är exempelvis besläktat med engelskans write. Vreta kloster har sitt namn efter Vreta socken i Östergötland. Vreten är ingenting att skämmas över.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 augusti 2014 16:09

 


Språkförsvarets vänner skriver Nella Bergström:


"Att punkt tre, "anti kalk och fett", står på svenska, kullkastar alla försvarstal om att man har samma förpackning i hela Europa bla bla. Så - varför står punkt ett och två på engelska när varan uppenbarligen har svensk målgrupp?"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 augusti 2014 20:29

...är varandra rätt lika. Se "tessempel" Århus (som smittades av Hälsingborgssyndromet och började skriva sig Aarhus) med sin nya slogan "Aarhus. Danish for Progress" i stället för den gamla "Århus -- Smilets By".


http://jyllands-posten.dk/aarhus/erhverv/ECE6916691/jp-laesere-slogan-er-popsmart-pinligt-og-latterligt/


och


http://jyllands-posten.dk/aarhus/ECE6914904/aarhus-danish-for-hvad/


-cj


Av Nätverket Språkförsvaret - 5 augusti 2014 14:21

En reklambilaga från kulturförvaltningen i "the Capital of Scandinavia" har nått oss via distributionen av dagstidningen. Den avhandlar "Stockholm Kulturfestival & We Are Sthlm 12-17 augusti 2014.


Angående miljöaspekten för evenemanget sägs det att "kulturfestivalen jobbar för tredje året i rad mot den nya ISO-standarden: Sustainable Event Management ISO20121, som skapats för att...".


Finns inte beskrivningen till ISO 20121 på svenska? Jovisst, SS-ISO 20121:2012, "Ledningssystem för hållbarhet vid evenemang".


Vad finns att tillägga...?


-cj



Av Nätverket Språkförsvaret - 5 augusti 2014 10:52

Den svenska kafékedjan Fika expanderar i New York. Men i Stockholm "måste" många inrättningar ha engelska namn, senast Meatballs på Södermalm.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12
13 14 15 16 17
18
19 20
21
22 23 24
25
26 27 28
29
30 31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards