Direktlänk till inlägg 22 augusti 2014

Iriskan har ännu inte återhämtat sig

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 augusti 2014 20:48


Man ser tvåspråkiga, officiella skyltar på engelska och iriska överallt i Dublin. Däremot ståtar kommersiella inrättningar sällan med iriska namn. Irish Independent hade häromdagen en bilaga på iriska.


Färre än tio procent har iriska som modersmål; totalt uppges 38 procent behärska iriska som första och andra språk. Undervisning i iriska är obligatoriskt i grundskolan. Så sent som i början av 1800-talet fungerade iriska som modersmål för fyra miljoner irländare, en majoritet. Språket hade dock låg status, bl.a på grund av den inhemska aristokratin redan på 1600-talet hade ersatts av en anglo-irländsk sådan eller gjort ett språkbyte. Det skedde en organiserad inflyttning av engelska kolonister till Pale (Dublin med omnejd) och till Ulster, främst av av presbyterianska skottar. Dessutom motarbetades iriskan tidvis mycket aktivt, t.o.m genom förbud, av den engelska koloniala administrationen. Iriskan stod starkast i västra och södra Irland, som samtidigt var de fattigaste delarna av landet.


Jordbrukarbefolkningen på Irland var extremt beroende av potatisen för sin försörjning. Potatispesten, som slog till 1845 och 1848 – 1851, beräknas ha lett till en miljon irländares död. Under perioden 1851 – 1911 emigrerade 1,4 miljoner irländare, fr.a till USA. Befolkningen i Irland minskade från 6,5 miljoner 1851 till knappt 4,4 miljoner 1911. Denna befolkningsminskning slog hårt mot det iriska språket i västra och södra Irland. I dag talas iriska som modersmål endast i ett antal enklaver i särskilt västra Irland, s.k gaelthachteí.


Språkutvecklingen på Irland visar hur svårt det är att återuppliva ett språk som pressats tillbaka, trots att språket i detta fall har haft den iriska regeringens stöd sedan 1923.


Dublinfararen

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



 
 
Ingen bild

Dublinfarare

24 augusti 2014 19:43

Hur uttalas Dublin egentligen? De infödda presenterar flera varianter faktiskt: dablin, dåblin och t.o.m döblin.

 
Ingen bild

cj

26 augusti 2014 22:28

Man kan också fråga sig hur "Irland" skall uttalas på svenska. På Irland bor det irer, där i:et uttalas med långt i-ljud. Ett traditionellt uppsvenskt uttal av "Irland" är också med långt i-ljud och supradentalt r-ljud, i analogi med "Erland". Men när någon i "Public Service" började säga "Irr-land" var raskt alla andra på Gärdet ombord på den nedåtgående spiralen. En effekt av att geografiämnet i den svenska skolan har ramlat ut från det lutande tornet i Pisa?

 
Ingen bild

Hillo

27 augusti 2014 10:10

Hej Christer, där fick du till det! "... det lutande tornet i Pisa." Superfyndigt!

 
Ingen bild

Madriid

28 augusti 2014 11:04

Allmänt sett tycker jag man kan ha ett lite försvenskat attal av de vanligaste geografiska namnen och även av namn på maträtter mm, liksom vi själva accepterar andra uttal av Stockholm, ombudsman, smörgåsbord etc. Nog kan väl t.ex Madrid få heta madriid istället för madridd. Gemene man kan inte vara insatt i alla språk.

 
Ingen bild

cj

28 augusti 2014 23:16

Du har några poäng (eller skulle jag ha sagt "poänger"?) där, Madriid. Tänker på Paris, London, Budapest och ett otal andra ställen till.

Men en så enkel grej som att uttala Ista'nbul på korrekt sätt borde man iaf kunna sträcka sig till här på bygda.

Fotnot: Nå't s.k nyhetsankare började säga I'stanbul, och därmed trodde allmogen att det så skulle vara.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 13 nov 08:00

 (Denna insändare publicerades i NST/HD den 12 oktober)   Med anledning av krönika om dansk tv av Kristian Nilsson med rubriken "Ta chansen att förstå danska(rna) lite bättre", införd den 6 oktober.    Jag håller helt och hållet med Kristian ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 15:00

(Pressmeddelande) Läkaren och forskaren Hans Rosling (1948–2017) kunde trollbinda publiken med fantastiska fakta. Och – det vet vi nu – han skrev lika bra som han föreläste. I en artikel i Språktidningen 8/2018, som utkommer i v...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 12:00

 Ulrik By berättade igår i DN om den vokabulär som florerar i träningslokalerna och de så kallade gymmen:   ”Trots att svetten rinner och pulsen bultar kan jag inte låta bli att le åt eländet. Under de tre decennier jag gjort olika typer av...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 08:00


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 11 nov 08:00

(Detta är ett svar på Annette Brodin Rampes debattartikel ”Utländska lärare är en del av lösningen på lärarbristen” på DN Åsikt från den 29 oktober.)   Internationella Engelska Skolans VD svarar på det hon vill och finner lämpligt. Dä...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12
13 14 15 16 17
18
19 20
21
22 23 24
25
26 27 28
29
30 31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se