Dessa frågor skickas till samtliga partier som är företrädda i Stockholms kommunfullmäktige och till de partier som bedöms ha en reell chans att komma in i kommunfullmäktige i samband med årets val.

1. Hur ser ert parti på Stockholms varumärke ”Stockholm – the capital of Scandinavia”? Bör detta varumärke behållas även under nästa mandatperiod?

2. Stockholm stad har flera bolag, som ingår i Stadshus AB, med engelska namn som Stockholm Business Region, Stockholm Visitors Board och Stockholm Entertainment District. Åtminstone de två förstnämnda har tidigare framträtt med svenska namn. Anser ni att detta namnarrangemang ska fortsätta?

3. Visit Stockholm har endast information på svenska och engelska. Räcker det att Stockholms stad publicerar turistinformation endast på svenska och engelska?

4. Stockholms stad anordnar för andra året i rad ett evenemang, ”Open Streets”, på Södermalm under sommartid. Namnet används på liknande projekt i vissa storstäder i USA och Kanada. Vad anser ni om bruket av engelska på detta evenemang?

5. Stockholm Business Region publicerade den 13 juni ett pressmeddelande, ”Stockholm launches website for international immigrants”  , som gjorde reklam för den nya webbplatsen ”Moving to Stockholm”. Har talet om ”internationella immigranter” i stället för ”immigranter” någon djupare innebörd i detta sammanhang?

6. Sverige antog en språklag 2009, vilken i paragraferna 4 till 7 stadgar att svenska är huvudspråk i landet, anger de officiella minoritetsspråken och understryker att ”det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”. Utgår Stockholms stad från språklagen, när Stockholms stads språkpolitik formuleras och praktiseras?

***

Svaren publiceras fortlöpande på Språkförsvarets webbplats allteftersom de inflyter.

Språkförsvarets styrelse

17/8 2014

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dessa frågor skickas till samtliga riksdagspartier och till det parti som bedöms ha en reell chans att komma in i riksdagen.

1. Hur ser ert parti på den mellannordiska språkförståelsen – hur viktig är den?

2. De nordiska utbildningsministrarna antog 2006 Deklaration om nordisk språkpolitik , som f.ö inte är juridiskt bindande. I denna formuleras en demokratisk språkpolitik för det mångspråkiga Norden:

”Utgångspunkten för den nordiska språkpolitiken är att Nordens samhällsbärande språk är och förblir starka och levande, att de som samhällsbärande språk förblir samhällsbärande och att det nordiska samarbetet även fortsättningsvis bedrivs på de skandinaviska språken, d.v.s danska, norska och svenska.”

Vilken betydelse har denna deklaration haft sedan den antogs? Hur har den efterlevts?

3. Den senaste omfattande undersökningen av grannspråksförståelsen i Norden, ”Håller språket ihop Norden?”, som genomfördes av professor Lars-Olof Delsing och fil.dr Katarina Lundin Åkesson vid Lunds universitet 2005, visade att grannspråksförståelsen i Norden, särskilt bland ungdomen, har försämrats sedan 1976. Undersökningen visade också att hälften av de danska och norska gymnasieeleverna hade fått grannspråksundervisning mot bara en fjärdedel av de svenska.

Om ni anser att den mellannordiska språkförståelsen är viktig, och om situationen inte har förbättrats sedan 2005, vad bör då göras för att säkerställa att grannspråksundervisningen omfattar alla gymnasieelever, inklusive de som läser svenska som andra språk?

4. Vad anser ni om förslaget att användningen av danska och norska ska vara jämställd med användningen av svenska inom högskolan liksom att man inom högskolan hellre ska använda läroböcker på norska och danska än engelska, om de i övrigt håller samma nivå?

5. Bara en bråkdel av svenskarna kan se grannländernas tv-program i det statliga sändarnätet. De största distributörerna som Viasat, Canal Digital och Boxer, saluför inte ens nordiska kanaler. Däremot finns det en rad s.k internationella underhållningskanaler med bl.a sport, filmer och erotik. Anser ni att denna situation bör förändras och i så fall hur?

6. Med ett alltmer ökande flöde av produkter över gränserna, hur ser ni på det faktum  att det kommer in varor till Sverige och övriga Norden utan vare sig innehållsdeklaration, bruksanvisning eller säkerhetsskrifter på de nordiska samhällsbärande språken (som omfattas av den nordiska språkkonventionen,  d.v.s.  svenska, danska, finska, isländska och norska)? Finns det behov att ett gemensamt nordiskt samarbete och initiativ för att säkerställa att medborgarna i Norden får tillförlitlig varuinformation på sina egna språk?

7. Övriga synpunkter (om ni har något att tillägga).

Svaren publiceras fortlöpande på Språkförsvarets webbplats allteftersom de inflyter.

Språkförsvarets styrelse                                          
                           

17/8 2014           

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)