Alla inlägg under augusti 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 augusti 2014 23:48


Torsdag och fredag den 28 – 29 augusti genomfördes ett Nordiskt språkmöte i Stockholm. Mötet anordnades av Språkrådet i Sverige i samarbete med Nätverket för språknämnderna i Norden och Nordisk språkkoordination.

Temat för mötet var den nordiska språkdeklarationen från 2006. Deklarationen redogör för nordbors språkliga rättigheter och sätter upp konkreta mål som den nordiska språkpolitiken bör sträva efter. Den ska utgöra grunden för en samlad, långsiktig och effektiv språkpolitisk insats. Två medlemmar från Språkförsvaret deltog på mötet och det finns kanske anledning att återkomma till mötet.


Den som är intresserad av det nordiska språkliga samarbetet bör också läsa ”Guldtavlorna i gräset”, som är en historik över nordiskt språksamarbete under Nordiska ministerrådet. Den innehåller också ett förslag om en helt ny språkorganisation.


Naturligtvis bör man också läsa partiernas svar på Språkförsvarets frågor inför valet 2014 om hur de ser på den mellannordiska språkförståelsen. Svaren finns samlade i denna sektion.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 augusti 2014 14:40

Nej, inte för Överskottsbolaget, ÖoB AB, som utnyttjar bokstaven ö i sin webbadress, http//:öob.se!


Detta till skillnad från t.ex många företrädare för det allmänna som mycket medvetet försöker vränga till sina webbadresser så att bara bokstäverna i det engelska alfabetet (a-z) används.


ÖoB verkar ha sitt säte i Skänninge, en av Sveriges anrikaste städer (begreppet  stad försvann dock i den stora kommunreformen). Vi noterar att adressen till Skänninges webbplats är skanninge.se. Är det signifikativt för Skänninge med omnejd att å, ä och ö inte används i webbadresser?


Ja, en snabb genomgång av kommuner i "East Sweden" (f.d. Östergötland) med omnejd tyder på det.


- mjolby.se (Skänninges moderkommun numera)

- odeshog.se (lite av en "spacehog" på östgötaslätten, kanske)

- linkoping.se

- norrkoping.se

- vastervik.se

- tranas.se

- monsteras.se (Godzillas hemkommun?)


Dagens guldstjärna till ÖoB! Även om det naturligtvis inte bara är av språkideologiska utan också av företagsekonomiska skäl som man har valt sin webbadress. För dem som är beroende av sin marknad gäller det ju att hela tiden se till att göra det så enkelt som möjligt för de potentiella kunderna att ta rätt på tillgänglig information.


-cj



Av Nätverket Språkförsvaret - 28 augusti 2014 16:06

Bayerische Staatszeitung genomförde vecka 33 en webbomröstning om frågan "Sollen deutsche Hochshulen ihren Unterricht umstellen?". d.v.s om den tyska högskolan skulle byta undervisningsspråk från tyska till engelska. Wolfgang A. Hermann, Präsident der Technischen Universität München, hade nämligen pläderat för ett sådant språkbyte.


79,7 procent av de röstande var dock emot detta förslag, medan 20,3 procent var för.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 27 augusti 2014 20:46

Språkförsvaret skickade den 17 september ut två enkäter till de politiska partierna. Den ena handlade om synen på den mellannordiska språkförståelsen och riktade sig till riksdagspartierna och FI. Den andra enkäten ställde frågor om Stockholms stads språkpolitik och riktade sig till samma partiers lokalorganisationer i Stockholm.


Enkäterna har nu besvarats av en majoritet av partierna. Svaren på den första enkäten har lagts ut i denna sektion på webbplatsen och svaren på den andra enkäten återfinns här.


Språkförsvaret har givetvis redan påmint eftersläntrarna och vi hoppas att alla berörda partier hinner besvara våra frågor före valdagen. Svaren läggs ut allteftersom de inflyter.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 augusti 2014 20:12

I Dagens Nyheter den 19 augusti tar Viktor Barth-Kron upp bytet av namnet på tunnelbanestationen Vreten till Solna strand och skriver:


”Ett huvudargument för namnbytet har varit tydligheten. Det ska bli lättare att hitta, menar man. Visst har ”grabbarna” en poäng här, men problemet i fråga har de med viss möda skapat åt sig själva. Närmare bestämt för tiotalet år sedan, när samma fastighetsägare drev igenom att Vretens industriområde, döpt efter ett 1800-talstorp i trakten, i stället skulle kallas just Solna strand. Som ju enligt alla tillgängliga mäklarordböcker låter fräschare.


Man kan också säga så här: Det större området Solna har mängder av ”strand” – kommunen gränsar till Edsviken, Brunnsviken och Mälaren. Många områden är också mer strand-mässiga än den lilla remsa med värmeverk och båtklubb som ligger nedanför kontorsenklaven i fråga.


Just det där med tydligheten, att hitta rätt, var förstås ett huvudskäl till att man förr i världen gav olika områden olika namn, gärna distinkta och särpräglade.


Typ ´’Vreten’.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 augusti 2014 10:21

Frågan om namnbytet av tunnelbanestationen Vreten i Stockholm har tagits upp tidigare i denna nätdagbok. Per Leander, som passerat Vreten många gånger, skriver i Internationalen:


"De nyinflyttade i Vreten tyckte inte om namnet på området och tunnelbanestationen, trots att vret är ett fint gammalt ord som betyder liten åker omgiven av skog. Mer exakt är platsen döpt efter ett torp som hette Vreten och som låg här en gång i tiden. Detta var helt i linje med hur man namngav de norra Stockholmsförorterna efter de gamla bondgårdarna på Järvafältet: Husby, Akalla, Rinkeby, Tensta, Kista, Hjulsta.


Men Vreten lät fult och konstigt tyckte de nya kapitalstarka fastighets- och bostadsrättsägarna som tvingade fram ett namnbyte från Vreten till Solna strand, vilket påstods vara finare. Fast nej, det låter inte fint. Det låter billigt, idéfattigt och kulturlöst. Speciellt med tanke på att det redan är inflation i namnet Solna: Solna centrum, Solna station, Solna Business Park och nu Solna strand. Alla dessa olika stationer med namnet Solna ligger dessutom på helt olika t-bane- och pendeltågslinjer, vilket ytterligare förvirrar för den som ska ta sig till Solna.


Från och med den 18 augusti 2014 finns inte längre det unika namnet Vreten i Stockholms tunnelbana. Skyltarna har plockats ner och bytts ut till Solna strand, dessutom i ett nytt typsnitt som skär sig med alla andra stationsnamn. Jag hör fortfarande utropet: 'Tåget stannar ej i Vreten'."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 augusti 2014 11:14

Universitetsavisen berättar att ledningen för Köpenhamns universitet aktivt verkar för att studenterna ska lära sig flera språk än engelska:


"De studerendes sproglige repertoire skal udvides, så det ikke kun tæller engelsk som fremmedsprog, men også sprog som tysk, spansk eller kinesisk. Det gælder studerende på vej på udveksling, såvel som studerende, der skal læse tekster på originalsproget. Internationale studerende, der vil lære dansk, skal heller ikke snydes.


Sådan lyder målsætningen i Københavns Universitets sprogstrategiske satsning, et femårigt forskningsbaseret projekt, der løber fra 2013 til 2018."


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 augusti 2014 20:48


Man ser tvåspråkiga, officiella skyltar på engelska och iriska överallt i Dublin. Däremot ståtar kommersiella inrättningar sällan med iriska namn. Irish Independent hade häromdagen en bilaga på iriska.


Färre än tio procent har iriska som modersmål; totalt uppges 38 procent behärska iriska som första och andra språk. Undervisning i iriska är obligatoriskt i grundskolan. Så sent som i början av 1800-talet fungerade iriska som modersmål för fyra miljoner irländare, en majoritet. Språket hade dock låg status, bl.a på grund av den inhemska aristokratin redan på 1600-talet hade ersatts av en anglo-irländsk sådan eller gjort ett språkbyte. Det skedde en organiserad inflyttning av engelska kolonister till Pale (Dublin med omnejd) och till Ulster, främst av av presbyterianska skottar. Dessutom motarbetades iriskan tidvis mycket aktivt, t.o.m genom förbud, av den engelska koloniala administrationen. Iriskan stod starkast i västra och södra Irland, som samtidigt var de fattigaste delarna av landet.


Jordbrukarbefolkningen på Irland var extremt beroende av potatisen för sin försörjning. Potatispesten, som slog till 1845 och 1848 – 1851, beräknas ha lett till en miljon irländares död. Under perioden 1851 – 1911 emigrerade 1,4 miljoner irländare, fr.a till USA. Befolkningen i Irland minskade från 6,5 miljoner 1851 till knappt 4,4 miljoner 1911. Denna befolkningsminskning slog hårt mot det iriska språket i västra och södra Irland. I dag talas iriska som modersmål endast i ett antal enklaver i särskilt västra Irland, s.k gaelthachteí.


Språkutvecklingen på Irland visar hur svårt det är att återuppliva ett språk som pressats tillbaka, trots att språket i detta fall har haft den iriska regeringens stöd sedan 1923.


Dublinfararen

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12
13 14 15 16 17
18
19 20
21
22 23 24
25
26 27 28
29
30 31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards