I en artikel, ”Why proper English rules OK” i Financial Times berättar Simon Kuper om hur han på plats upplevde vilket övertag som modersmålstalare har över utlänningar som försöker rådbråka engelskan på samma spelplan. Artikeln är visserligen snart fyra år gammal, men inte särskilt mycket har förändrats under denna tid. Kuper skriver inledningsvis:

”Naturligtvis är inte engelska modersmåltalare intelligentare än utlänningar. Men i globishvärlden låter de som det.

'Att födas som engelsman,' påstås Cecil Rhodes ha sagt, 'är som att vinna första pris i livets lotteri.' Den gamle imperialisten hade fel. Vad han skulle ha sagt var 'att födas som en engelsktalare…'. Bad English globala uppgång hjälper oss modersmåltalare att växa till oss.

Jag insåg för första gången vårt försprång vid en konferens i fjol. Talarna kom från runtom i Nordeuropa, men de höll alla sina föredrag på engelska – eller en slags engelska. Tyskar, belgare och fransmän ställde sig upp och läste högt, i monotona och distraherande accenter, från sina tal, som lät som om de var maskinöversatta. Ibland bad organisatörerna dem att tala sina egna språk, men de vägrade. Under tiden satt konferenstolkarna sysslolösa i sina hytter.

Varenda ny talare förlorade åhörarnas uppmärksamhet på mindre än en minut. Men varje gång en engelsk modersmåltalare öppnade munnen, lyssnade publiken. Modersmåltalarna höll en ledig samtalston och kunde skämta och tillföra nyanser. De var inte intelligentare än utlänningarna, men de lät som det och därför hördes de. Här i mikrokosmos fanns en gryende internationell hierarki: engelska modersmåltalare anger tonen.”

Läs vidare här!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

  Ursprungligen publicerad i Dagens Nyheter den 4/12 och hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook.    (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

(Texten – lätt redigerad  – är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)   Språkrådet vid Isof presenterade igår resultatet av två olika undersökningar, båda med stark koppling till språklagen, som i år firar 10 år. ...

Ett reviderat förslag till norsk språklag kommer att föreläggas Stortinget våren 2020 tillsammans med en språkrapport.  Enligt det första utkastet till språklag skiljer sig den norska språklagen på en viktig punkt från den svenska, nämligen i fråga o...

    ... på en skattefinansierad språkbytesskola i Sverige är 2019?   Nej, dessbättre bara ingången till den avdelningsansvarige på en ICA-butik!   ABC 123   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...