Alla inlägg den 15 juli 2014

 

Vincent Doumayrou har skrivit en intressant artikel, L’anglais règne dans les facultés bataves, om engelskans ställning inom den högre utbildningen i Nederländerna i julinumret av Le Monde Diplomatique. Tyvärr går den inte läsa på webben, varför jag utgår från översättningen i den norska utgåvan av Le Monde Diplomatique när jag sammanfattar Doumayrous artikel.  Mellanrubrikerna stämmer inte alltid överens med den norska översättningen.


Per-Åke Lindblom


1989 förklarade den dåvarande utbildningsministern i Nederländerna att universiteten måste undervisa mera på engelska. Reaktionen blev så kraftig att det nederländska parlamentet gjorde nederländska till officiellt undervisningsspråk.


Detta har dock inte hindrat engelskan att senare ta sig in bakvägen i den högre utbildningen, eftersom lagen om undervisningsspråk från 1992 var full av undantag. Nederländska är heller inte grundlagsfäst eller reglerat i en särskild språklag.


Idag dominerar engelska på masternivå, särskilt vid de mest prestigefyllda institutionerna. Nederländerna belägger förstaplatsen i Europa bland icke-engelsktalande länder i fråga om engelskspråkiga utbildningar. Det gäller särskilt utbildningar inom biovetenskap, ingenjörsämnen och ekonomi.


Olika lokala faktorer förklarar denna situation.  Nederländerna har en öppen ekonomi. Nederländska (och flamländska) talas av runt 20 miljoner människor, men är ändå ett regionalt språk. Språket ligger nära engelskan och kunskaperna i engelska är redan goda.. Det senaste English Proficiency Index (EF EPI) placerar landet på tredje plats i fråga om engelskkunskpaer efter Sverige och Norge. Anhängare till engelskans utbredning menar att denna gör möjligt att sprida vetenskaplig kunskap, som är « internationell per definition ».


Allt på engelska

 

I verkligheten återspeglar engelskans frammarsch först och främst konkurrensen mellan universiteten  inom en kunskapsekonomi, som « kännetecknas av en global kommersialisering av forsknings- och undervisningsprodukter ». Bolognadeklaration från 1999 etablerar ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning. I detta sammanhang ser universiteten nationalspråken som ett hinder för studentrörligheten.


Det nederländska undervisningsrådet, Onderwijsraad, rekommenderar dock universiteten att tillämpa en politik för att bevara nederländskt språk och nederländsk kultur för att säkerställa att alla parter har en adekvat nivå i engelska. Språkpolitiken har lett till att Nederländerna har blivit mer attraktivt för utländska studenter. Andelen utländska studenter steg under tiden 2000 – 2009 från 0,7 til 1,2 procent av alla utlandsstudenter i världen. Men 2012 kom 38 procent av dem från – Tyskland. Vid universitet i Maastricht försiggår all undervisning på engelska, utom i nederländsk juridik och delar av medicinstudierna. Eftersom andelen utländska studenter uppgår till 47 procent, kallar sig universitetet  « det mest internationella universitetet i Nederländerna ». Men trefjärdelar av dessa studenter är tyskar och därefter kommmer belgare och britter.


Få utländska studenter lär sig nederländska

 

Av de 7500 utländska studenterna vid Maastricht-universitetet tar endast 800 kurser i det nederländska språket. Många utlandsstudenter kan fortfarande inte be om restaurangnotan på nederländska. Ingenting tyder på att utlandsstudenterna öppnar sig för värdlandets kultur, som påstås vara en positiv effekt av studentutbytet.


Nio av de tolv länder som sänder flest studenter till Nederländerna är EU-länder. Bulgarien sänder dubbelt så många som Indien. Kina är det enda BRIC-land [1] som är välrepresenterat med 8 procent av utlandsstudenterna.  I stället för att fungera som en nederländsk öppning gentemot de framväxande ekonomierna stärker anglifieringen engelskans hegemoniska ställning internt i Europa, i strid med EU :s grundfilosofi om språklig mångfald.


Holländarna må ha goda kunskaper i engelska, men en artikel med rubriken « How do you underbuild that ? »[2] i NRC Handelsblatt beskriver professorernas språk som acceptabelt, men ungefärligt.  En utbildningssociolog vid Maastricht påpekar att hans engelska absolut inte är dålig, men när han ska vägleda forskare saknar han den språkliga smidighet som krävs för att ingå kompromisser.


Den språkliga kapaciteten utnyttjas inte fullt ut

 

Vardagsengelska fungerar väl i ytlig interaktion, som när en servitör i Antalya förklarar att utsikten är very nice. Men vardagsengelska har klara begränsningar på universitetsnivå. Här är det fråga om intellektuella prestationer på hög nivå, som kräver att den språkliga kapaciteten utnyttjas fullt ut. En brittisk jounalist berättade i Financial Times om de tröttsamma plattityderna i föreläsningar på globish [3], även om dessa hålls av nordeuropéer.


Verkningarna kan också bli skadliga för det nederländska språket. En kommunikationspraktikant säger att han « kan rättstavningsreglerna, men eftersom vi alltid måste skriva på engelska på universitetet, hamnar de i bakgrunden ». En annan fara är domänförluster, d.v.s språket upphör att användas för att uttrycka vetenskapliga begrepp. Efter domänförlust kommer prestigeförlust, därefter innehållslig förlust; till slut används språket bara i hemmet, i trädgården och i köket.  Den kulturella mångfalden tjänar inte på detta och risken är att det uppstår en tvåspåkig situation, där de två språken har helt olika status.


Nederländskans existens är inte hotad

 

Det nederländska språkets existen är än så länge inte hotad. Däremot har den nuvarande språkpolitiken varit mycket skadlig för studier av andra främmande språk än engelska. En professor som intervjuas säger att det inte  längre lönar sig att be en student läsa en artikel på franska eller tyska.


Enligt en undersökning beställd av EU-kommissionen 2012 anger 38 procent av EU-medborgarna att de kan föra en konversation ett främmande språk, engelska. Från 2005 till 2012 gick tyska tillbaka från 14 till 11 procent, franska från 14 till 12 procent och ryska från 6 till 5 procent. Det enda språk som gick framåt vara spanskan – från 6 till 7 procent. I Storbritannien har undervisningen i främmande språk på gymnasienivå reducerats till nästan ingenting.


Denna utarmning blir meningslös om den drabbar närbesläktade språk som de skandinaviska. I Skandinavien har det varit tradition att tala med varandra på sina respektive nationalspråk, men detta tenderar nu att försvinna. [4] En lärare i norska, verksam vid ett svenskt universitet, berättar att språkligt släktskap och geografisk närhet motiverar studenter, som « i loppet av några veckor visar god förståelse, både skriftlig och muntlig ».


En nederländsk tidskrift hävdar att « institutionerna väljer engelska på autopilot för att de önskar profilera sig som internationella aktörer. Universiteten fruktar att bli provinsiella, om de bara vänder sig till den nationella marknaden. » Anglifieríngen gör det lättare att anpassa sig till det globala forskningsnätverket och ger en känsla av att tillhöra en mobil och globishtalande internationell kunskapselit.  Till och med behärskandet av medelmåttig engelska blir ett kriterium på kulturell distinktion.


1920 protesterade  Gandhi mot övertron på engelska som den enda bäraren av modernitet. Han insåg knappast att den kampen en dag skulle bli global.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spåkförsvaret)



[1] BRIC = Brasilien, Ryssland, Indien och Kina.

[2]  Underbygga heter support eller substantiate på engelska.

[3]  Globish = global English, flygplatsengelska, eller dålig engelska, som används av icke-modersmålstalare

[4]  Detta är förmodligen en överdrift. Det gäller nog i första hand svenska och danska ungdomar, som inledningsvis har svårt för att förstå varandras talspråk.

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 juli 2014 12:11

Här kommer den sjukaste rakitis (engelska sjukan) jag sett hittills när det gäller byggnader. Nu har de inte bara givit en byggnad ett engelskt namn, utan ett helt kvarter... "The lab". Bara för att det låg ett djurförsökslaboratorium i närheten... Ska de experimentera på människor nu?


Olof

 

(Den nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19
20
21
22
23
24
25 26 27
28
29 30 31
<<< Juli 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se