Enligt en undersökning, som Martin Gellerstam gjorde 1994, var fördelningen denna:

Undersökningen presenterades i ”Ordförrådets härledning”, vilken ingick i boken ”Arv och lån i svenskan”. Ordförrådet hade avgränsats till de 6 000 vanligaste orden i svenskan.   Ser man bara på de hundra vanligaste orden uppgår arvorden till 93 och de övriga till 7 (låg-)tyska lån. Andelarna beräknades enligt det språk som ordet lånats in i svenskan från, vilket inte alltid är detsamma som ursprungsspråket. Svenskan har exempelvis lånat in ordet köpa från tyskan, som i sin tur lånat in det från latinet. Tyskan har varit ett viktigt förmedlarspråk. De flesta franska lånord stammar likaså ytterst från latinet. En del latinska ord är egentligen grekiska från början. Ordet kyrka har förmodligen tagit sig in i de germanska språken direkt från grekiskan.

Kategorin ”Annat” omfattar namn, siffror och vissa förkortningar, som man inte hittar i en ordbok.

De senaste decennierna har engelskan fungerat som den främsta långivaren, men det är en annan historia och något som Språkförsvaret tar upp fortlöpande.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)