Alla inlägg under juni 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 juni 2014 19:00

Idag kunde man läsa i DN Stockholm om kundpinnesvinnet, d.v.s att mängder av kundpinnar försvinner spårlöst från Stockholms mataffärer.  


Enligt samma artikel såg kundpinnen dagens ljus 1974. Som alla vet har denna sak många namn. Kanske har den numera också utvecklats till ett samlarobjekt?


Denna nätdagbok slutförde 8 juni 2013 en omröstning om ”Vad heter den där tre- eller fyrkantiga stafettpinneliknande saken, som kunderna lägger mellan varandras varor på bandet?”  I denna omröstning  blev rangordningen mellan de olika namnalternativen följande:


  1. Kundpinne
  2. Varuavskiljare
  3. Skiljepinne
  4. Kassapinne
  5. Kassakloss

Kundpinne och varuavskiljare fick lika många röster.


Redan 2005 hade dock DN:s Namn & Nytt anordnat en omröstning i namnfrågan, i vilken hela 28 350 personer deltog. Där blev rangordningen:


  1. Kassakloss
  2. Kundpinne
  3. Shopstopp
  4. Pröjspinne
  5. Handelshinder

Kassakloss och kundpinne fick drygt 6 500 röster vardera, långt mer än treans dryga 2 000 röster.  


I båda omröstningarna förekom ett stort antal namnalternativ, vilket vittnar om språklig kreativitet.  Om myndigheter, företag och särskilt reklambyråer i stället för att låna in anglicismer rakt av, vände sig till allmänheten och efterfrågade namnförslag, när deras fantasi inte räcker till, skulle det säkert inte råda någon brist på förslag. Se till exempel omröstningen om ersättningsord till SVT Flow i högerspalten.


Det sägs att på Island är det allmänheten, inte de språkvårdande institutionerna, som står för de flesta förslagen till ersättningsord för anglicismer.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 juni 2014 18:52

(Texten, något redigerad, är hämtad från Auktoriserade Språkutbildares Riksorganisation)

Drömmer du om en karriär inom EU? Då kan jobbet som översättare till svenska vara något för dig. Det är nu dags för ett nytt uttagningsprov för svenskspråkiga översättare. Sammanlagt har EU-institutionerna drygt 4 000 fast anställda som jobbar med översättning till de 24 EU-språken .

Vad krävs för att vara behörig att söka?
• Du ska ha minst en fil. kand. eller motsvarande. Observera att du inte behöver ha översättarutbildning eller språkutbildning. Även du som är t.ex ekonom, jurist, journalist eller tekniker är mer än välkommen att söka.
• Du ska kunna översätta till svenska från minst två av EU:s officiella språk, varav det första ska vara engelska, franska eller tyska.

Hur gör du för att söka? Gå in på Epsos webbplats och anmäl dig till provet mellan den 3 juli och 5 augusti.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 5 juni 2014 19:32

Vi har tidigare berättat om Språkförsvarets möte med Lars-Gunnar Andersson den 30/11 2013. SVT sände också en intervju med Lars-Gunnar Andersson, som gjordes i samband med mötet.


 


Lars-Gunnar Andersson höll ett föredrag på samma tema för Gothia fortbildning den 13/3, vilket spelades in och visas på UR Samtiden.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ellen Freider analyserar i ett inlägg på bloggen ”Pratbubblor” konsekvenserna av att Språkrådets webbplats numera ryms under Institutet för språk och folkminnens hatt. Hon skriver inledningsvis:


”För en tid sedan fick Språkrådet en ny webbplats. Eller snarare: infogades i en annan webbplats - den som tillhör Institutet för språk och folkminnen (Sofi). Förändringen har varit mycket omskriven, både innan och efter att den genomfördes. Här kommer ytterligare några iakttagelser och funderingar.”


Läs alltså vidare i blogginlägget!


Språkförsvaret tilldelade för övrigt nätsidan för Institutet för språk och folkminnen Tummen ner för juni månad.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 juni 2014 15:17

Språkrådet, som har till uppgift att följa upp hur språklagen tillämpas i praktiken, skriver i Språkrådets omvärldsrapport 2013:


När den här omvärldsrapporten skrivs är det snart fem år sedan språklagen trädde i kraft den 1 juli 2009 och de första tillbakablickarna har börjat göras av språklagens första år. I september 2013, när budgetpropositionen för 2014 lades fram, meddelade regeringen att man hade för avsikt att göra en uppföljning av insatserna på språkområdet sedan lagens i kraftträdande. Uppföljningen kommer att genomföras under 2014, i syfte att bedöma effekterna av språk- lagen (Budgetpropositionen för 2014, utg.omr 17, s.25)


I oktober 2013 arrangerade Kulturdepartementet och Institutet för språk och folkminnen genom Språkrådet ett seminarium som vi kallade Språklagen i praktiken. Seminariet inleddes med ett tal av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och efter det talade Språkrådets chef Ann Cederberg. Andra föredrag hölls dels av Språkrådets medarbetare som gav sin syn på vilken effekt lagen haft inom olika områden, dels av företrädare för myndigheter som berättade om hur de arbetar praktiskt för att uppfylla språklagens bestämmelser (www.kulturdepartementet.se).


Under de snart fem år språklagen varit i kraft har vi på Språkrådet följt hur myndigheterna tillämpat lagen. Vi har sett att lagen haft betydelse som statushöjare för frågor som rör språk inom den offentliga sektorn. Inom vissa områden är det tydligt att språklagen bidragit till en positiv utveckling. Klarspråksarbetet är ett sådant område där fler och fler myndigheter inlemmar klarspråksaspekten i sitt arbete, även inom områden där språkbruket präglas av ett byråkratiskt språkbruk. De senaste åren har ett omfattande arbete inom domstolarna kommit till stånd. Bland annat arbetar man med att förbättra språket i domar. Under året har även muntliga förhandlingarna varit föremål för undersökningar med fokus på begriplighet.


För teckenspråkiga har språklagen varit symboliskt viktig. I språklagen kommer döva och hörselskadades språkliga rättigheter till uttryck och där benämns teckenspråkiga som en språklig minoritet, snarare än som en grupp med en funktionsnedsättning. Språklagen har stärkt argumenten för tillgången till teckenspråk inom kultur- och utbildningssektorn, även om det återstår mycket att göra i praktiken, särskilt vad gäller barns tillgång till teckenspråk i förskola och skola.


Inom andra områden har språklagens påverkan inte varit lika tydlig. Ett sådant område är myndigheternas terminologiarbete. Att bedriva terminologiskt arbete kräver, liksom klarspråksarbete, specifik kompetens. Det råder dock brist på terminologer och det terminologiska arbetet är inte så etablerat inom myndighetssfären. Praktiskt terminologiskt arbete kan dessutom kräva verktyg som i sin tur är avhängiga ekonomiska medel. Språklagens bestämmelse om myndigheternas terminologiska ansvar har i det sammanhanget inte räckt till för att vända trenden och få fler myndigheter att arbeta med terminologi på det sätt som är lagens intention. Hur ansvaret för den terminologi som finns inom den offentliga sektorn ska samordnas mellan myndigheterna behandlas mycket svepande i förarbetena och skulle behöva utredas vidare.


Ett annat område som är komplicerat är högskolesektorn. De flesta universitet och högskolor i landet är att betrakta som myndigheter och omfattas därmed av språklagen. Men högskolorna är inte vilka myndigheter som helst. Vid sidan av det språkpolitiska ansvar de förväntas ta, har de också målet för en ökad internationalisering att ta hänsyn till. Balansakten mellan dessa målsättningar är inte okomplicerad, och högskolornas ansvar för språkpolitiken kan behöva konkretiseras ytterligare för att underlätta tillämpningen av språklagen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 juni 2014 15:43

GamesWithWords.org är ett webbaserat forskningslaboratorium i USA, som genomför olika undersökningar och tester  på nätet, bl.a ”Which English?”.


Genom att göra denna test, bidrar man till att träna en maskinalgoritm, som kartlägger skillnader i engelsk grammatik runtom i världen, såväl i traditionellt engelsktalande länder som i länder som Mexiko, Kina och Indien. När man gjort testet, gissar algoritmen vilken engelska du talar liksom vilket som är ditt modersmål.


Jag gjorde testet, men blev lite förvånad över resultatet.


Algoritmen gissade att jag talade singaporengelska, på andra plats kom brittisk engelska och på tredje australiensisk. Eftersom jag inte talar flytande engelska, är jag inte särskild upprörd över den rangordningen. Däremot var algoritmen ute och cyklade, när den gissade mitt modersmål. Där blev rangordningen 1) spanska; 2) italienska; och 3) nederländska.


Gjorde jag verkligen fel som är typiska för talare av romanska språk? Det är först i och med nederländska, som det börjar att brännas. Förklaringen kan naturligtvis också vara den att inte särskilt många talare av de nordgermanska språken ännu har gjort testet.


Jag tror att algoritmen måste förfinas. Kanske kan mitt testresultat bidra till detta; jag påpekade också bristerna i utvärderingsformuläret.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5 6 7 8
9
10
11 12 13 14
15
16 17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28 29
30
<<< Juni 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se