Alla inlägg under juni 2014


Dessa drastiska definitioner av de tre öppna (och tillväxtbenägna) ordklasserna i svenskan publicerades igår på facebooksidan Språkpolisernas högkvarter . 179 personer gillade inlägget.


Definitionerna har dock minst 30 år på nacken. Definitionen av adjektiv är lite problematisk, eftersom man också kan sätta "skit" framför substantiv: skitsak, skitfråga, skithög och så vidare.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel på Hindi Center skriver Opt Gupta:


”Med en ny regering på plats tycks hindi studsa tillbaka med buller och bång. Inte bara i Indien utan i världen i stort. De internationella företagen har läst skriften på väggen. Om världen önskar att göra affärer med Indien, är företagen tvungna att kommunicera med premiärministern Narendra Modi på hindi. Modi är marknadsvänlig och har skaffat sig ett stabilt anseende som en tuff man och snabb beslutsfattare. Det är inte förvånande att tidningarna den 19 juni publicerade nyheten att inrikesdepartementet har krävt att regeringsinstitutioner ska ge hindi företräde.  Detta är ett tecken på att tiderna har förändrats.  Mer är förmodligen snart på väg.”


Han skriver avslutningsvis:


“Nu stångas indiska företag med sina konkurrenter, huvudsakligen kinesiska på den internationella marknaden. Kina har visat att om världen vill göra affärer med landet måste världen lära sig kinesiska, och världen har lärt sig det. Kinesiska lärs ut i väst som ett av dess egna språk.


Också hindi lärs ut vid de viktigaste universiteten. Men det är mer ett personligt val än ett krav för att göra affärer. I framtiden kommer vi att se att det nyvunna intresset i hindi och dess översättare som modernt och behovsstyrt. Det är dags att hylla hindi och översättningarnas värld. Lyckliga dagar är tillbaka i samklang med Achhe din aane wale hain (Good days are round the corner) – den valvinnande folkliga slogan, som Modi lät beledsaga hans väg till makten. Detta indikerar en storslagen framtid för hindiöversättare i kombination med engelska, spanska, franska, arabiska, ryska, kinesiska, japanska, tyska och alla stora språk i världen.”  


Förra gången den indiska centralregeringen försökte ge hindi företräde i hela Indien på 1960-talet stötte den på patrull fr.a i Sydindien, där befolkningen talar något dravidaspråk. Runt 25 procent av Indiens invånare talar ett dravidaspråk.


Det är möjligt att förutsättningarna är annorlunda idag. Indien utvecklas snabbt till en ekonomisk stormakt och är redan världens tredje största ekonomi mätt i köpkraftsviktad BNP. Det har vuxit fram en stor medelklass i Indien. Indien beräknas gå om Kina som världens folkrikaste stat om 20 – 30 år. Det betyder att självförtroendet hos den styrande eliten i Indien växer, möjligen också riskerna för hybris. Den stora språkfrågan är alltså om Indien kommer att försöka slå mynt av det största inhemska språket i Indien, hindi, eller om Indien kommer att satsa på engelskan, eller en kombination av båda, där hindis roll växer.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 juni 2014 14:56

(Denna text är hämtad från Språktidningens blogg)


Semester och sommarlov är den perfekta tiden att titta, lyssna och läsa i kapp allt det som inte hunnits med under våren. Här är våra tips för att berika en stunds vila i hängmattan eller några timmar på en sommartom arbetsplats:


SR bjussar på ett stort arkiv av Språket i P1 för både lyssning och nedladdning.


Språkkonsulterna lanserade nyligen det första avsnittet av Språkpodden.


SVT har samlat ett knippe gamla avsnitt av Värsta språket med Fredrik Lindström.


UR ger dig chansen att (åter)uppleva fyra årgångar av Språktidningens evenemang Språkforum. Årets upplaga av Språkforum spelades inte in av UR – den hittar du i stället på Youtube.


Ordkommissionen – ett språkprogram med Nathalie Mark och Niklas Clarkson – sändes under våren på Studentradion i Uppsala. Avsnitten finns fortfarande att lyssna på i poddformat.


Institutet för språk och folkminnen erbjuder utöver gamla årgångar av Språkvård och färska årgångar av Klarspråk även skrifter om dialekter, ortnamn med mera.


Språkförsvaret samlar på sin webbplats aktuella artiklar om språk.


Och Dagens Nyheter publicerar varje vecka en språkkrönika signerad någon från Språktidningens redaktion.


Nu tar vi sommarledigt från bloggen. Nästa nummer av Språktidningen utkommer den 13 augusti. Då är också bloggen tillbaka. Trevlig sommar!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Denna text är hämtad från Sametingets ”LÄGESRAPPORT De samiska språken i Sverige 2012. Lägesrapporten behandlar även situationen för övriga samiska varieteter, nordsamiskan, lule- , pite- och umesamiskan. Nordsamiskan har flest antal talare av de olika samiska varieteterna. De tre sistnämnda varieteterna är starkt hotade.


Mycket har hänt på sydsamiskt område sedan den nya minoritetsspråklagen trädde i kraft 2010. Samiska språket har blivit synligare i förvaltningskommunerna med bland annat skyltning på samiska och Samiskt språkcentrum tycker sig ana ett ökat användande av sydsamiska språket. Det är fortfarande stort intresse att läsa sydsamiska vid Umeå universitet. Högskolan i Nord-Tröndelag har varit i kontakt med Samiskt språkcentrum angående mentorprogrammet och de kommer att starta ett eget mentorprogram under 2013.


Vid Umeå universitet finns en doktorand i lingvistik som kommer att forska på sydsamiska. Det är av stor betydelse med ökad forskning kring de samiska språken.


Upplagan av svensk- sydsamisk ordbok (11) utgiven av Sametinget är i dagsläget helt slutsåld. Även den sydsamiska verbhandboken (12) är slutsåld. Att dessa båda böcker (som även ingår som studielitteratur på sydsamiska kurser) är slutsålda visar på att det finns ett stort behov av svenskproducerade samiska böcker. Under 2012 så har det utgivits en ny sydsamisk grammatikbok på norsk sida. Det är väldigt positivt men återigen så tvingas samer i Sverige att ta omvägen via norska språket för att tillägna sig läromedel.


Det har under 2012 arrangerats några språkbad inom förvaltningskommunerna. Samiskt språkcentrum ser det som väldigt positivt eftersom en lyckad revitalisering är beroende av att språket används lokalt av människorna i deras vardag.


Det sydsamiska kulturcentret Gaaltije har flera gånger fått bidrag från SOFI för att arrangera större språkrevitaliserande projekt. Gaaltije är en viktig aktör som når samer i det sydsamiska språkområdet och är redan en etablerad mötesplats för samer i Jämtland, Härjedalen och Dalarna.


Det finns sydsamisk text i Samefolket och Nuorat samt i den sydsamiska kyrkotidningen Daerpies Dierie. SR sände sydsamiska under 2012 i 53 timmar och 20 minuter (17 timmar och 20 minuter i P2 regionalt samt 26 timmar i P4 Jämtland) samt i webbkanalen sändes 381 timmar på sydsamiska vilket är cirka 6,1 % av webbsändningarna på samiska. Många av sändningarna innehåller dock en inte oväsentlig andel tal på svenska och norska.


Det har under 2012 inte utgivits en enda bok på sydsamiska i Sverige.


Under hösten 2012 gjorde tidningen Nuorat ett nummer helt på samiska, alla varieteter, tillsammans med gymnasieelever i Kiruna, Gällivare och Jokkmokk. Numret var ett eget projekt som finansierades med medel från SOFI. Det är ett utmärkt initiativ och ett gott exempel på hur man kan jobba.


(11) Israelsson P. M. & S. Nejne (2008) Svensk-sydsamisk/Sydsamisk-svensk ordbok och ortnamn. Andra upplagan. Sametingeti Sverige.

(12) Wilson K., B Lundqvist, M Fränden (2009). Verbh - En sydsamisk verbhandbok. Liber. Luleå.  


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 juni 2014 14:37

Den 13 maj genomförde Modersmål-Selskabet i Danmark sin 35:e ordinarie generalförsamling. Mötet beslöt enhälligt att prioritera tre områden: språklag, engelska i danskan och det talade språket. Redan i en artikel i marsnumret av Sprog & Samfund hade ordföranden Jørgen Christian Wind Nielsen just motiverat dessa teman och funnit det viktigt att Selskabet inför omvärlden kan konkretisera hur man arbetar för att omsätta ändamålsparagrafen. Därmed hoppas man också att kunna motivera medlemskap i Selskabet.


Modersmål-Selskabet bildades 1979 och har 410 medlemmar.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 juni 2014 14:54

Familjebostäder, ett kommunalt bostadsföretag i Stockholm, skriver i ett pressmeddelande av den 13/6:


”Rinkebyborna gavs en unik möjlighet att få vara med och ge namnförslag till sitt nya torg. Nu har Stadsbyggnadsnämnden bestämt vad torget ska heta.

 

Längs med Rinkebystråket, stadsdelens nya mötes- och handelsplats, kommer ett nytt torg att anläggas. Under ett par veckor i våras utlyste Familjebostäder en tävling om namnförslag till torget. Flera hundra förslag kom in. En jury utsåg tre av förslagen som skickades vidare till Stadsbyggnadsnämnden som på torsdagen klubbade torgets nya namn: Bytorget.”


Om fler myndigheter, statliga eller kommunala myndigheter och företag, först rådfrågade medborgarna i samband med namngivning, skulle troligtvis engelska namn à la Stockholm – the capital of Sweden, East Sweden och Malmö Live och så vidare aldrig slå igenom.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Gick just in i Svensk filmdatabas, Svenska filminstitutets filmkatalog, för att kolla upp filmen Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Döm om min förvåning när jag såg att innehållssammanfattningen var skriven på engelska. Jag är ganska ofta inne i Svensk filmdatabas men det här har jag inte sett förr.

Har Svensk filmdatabas en ny policy när det gäller innehållssammanfattningar?

Om svaret är ja hoppas jag att ni kan stämma i bäcken…

Vänliga hälsningar

ME


(Dennas nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 juni 2014 13:33


Jakub Marian har åskådliggjort grafiskt andelen invånare i EU:s medlemsstater, som uppger sig kunna föra en konversation på engelska.  Sammanställningen bygger på data från Eurobarometern 2012.


Det är inte fråga om några märkvärdigheter. 95 procent av invånarna i Storbritannien och Irland säger sig kunna föra en konversation på engelska, 90 procent i Nederländerna och 86 procent i Danmark och Sverige. Vid den andra polen återfinns Spanien med 22 procent, Bulgarien med 25 procent, Slovakien med 26 procent och slutligen Tjeckien och Portugal med 27 procent.


Se kartan här


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5 6 7 8
9
10
11 12 13 14
15
16 17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28 29
30
<<< Juni 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se