Alla inlägg den 16 juni 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 juni 2014 23:01

Igår publicerade Dagens Nyheter en artikel, ”Japanerna lyckades aldrig knäcka hans hemliga kod”, av Per Ahlin, som handlade om de s.k kodtalarna (code talkers) i de amerikanska stridskrafterna under andra världskriget.  I artikeln porträtteras Chester Nez, den siste kodtalaren från navajo, som dog den 4 juni i år.  I och för sig hade metoden prövats i begränsad utsträckning av den amerikanska armén i Europa under första världskriget, varvid cherokeser  och choctawindianer fungerade som kodtalare.


Kodtalarna förknippas vanligen med navajoindianerna, som brukar betecknas som den största indianstammen i USA, men kodtalarna rekryterades även från andra stammar, bl.a lakota (sioux), meskwaki (Fox), comancher och seminoler. Nazityskland var förberett på möjligheten att amerikanarna skulle använda kodtalare igen och skickade kunskapare till USA före andra världskrigets utbrott för att samla in information om olika indianspråk.  Men enligt den amerikanska underrättelsetjänsten hade Nazityskland inte lyckats skaffa sig någon information om navajospråket.  


Färre än 30 icke-navajoindianer i USA kunde tala språket. Navajospråket talades bara i sydvästra USA, och trots att det ingår i språkfamiljen na-dene, är det inte ömsesidigt förståeligt med något annat språk i denna familj. Navajo saknade skriftspråk (i motsats exempelvis till cherokesspråket); språket skiljde sig också radikalt från tyska och japanska på grund av dess syntax och tonala kvaliteter. Det är ett språk, som det är mycket svårt att lära sig som vuxen. Därför föreslogs 1942 att navajoindianer skulle rekryteras som kodtalare.  Totalt rekryterades drygt 400 navajoindianer.


Kodtalarna kommunicerade på navajo, men med en inbäddade koder. Bokstäverna hade kodats; bokstaven A hade getts det engelska namnet ant (myra), vilket blev wol-la-chee på navajo. Viktiga militära termer fick också kodord: u-båt blev béésh łóóʼ, järnfisk, på navajo. De kodtalare som mottog meddelandena på navajo översatte sedan dessa till engelska. Koden var egentligen enkel, men japanerna lyckades aldrig knäcka den trots att de tillfångatog en navajosoldat och torterade honom. Denne var dock ingen kodtalare och förstod inte den inbäddade koden.


I artikeln berättar Chester Nez att erbjudandet om att börja arbeta som kodtalare i och för sig var lite märkligt. När han som barn gick i en internatskola, var han förbjuden att tala sitt eget språk. Inte förrän 1948 fick indianerna i hans födelsestat, New Mexico, rösträtt. Kodtalarnas uppdrag var hemligstämplat fram till 1968; sista gången de användes var i samband med Vietnamkriget. Först 2001 fick Chester Nez kongressens guldmedalj för sina insatser.


I en artikel, ”Miljontals amerikaner byter etnicitet” i Forskning & Framsteg juni 2014 noterar Henrik Höijer att den senaste folkräkningen i USA visar att antalet indianer ökar:


”Allt fler uppgav att de var ’indianer’ och den växande gruppen indianer kan inte förklaras genom invandring eller födelsetal.”


Ökningen kan dock förklaras med politiska orsaker. De amerikanska indianerna har alltsedan slutet av 1960-talet intensifierat den medborgarrättsliga kampen; den viktiga organisationen American Indian Movement bildades 1968. AIM lyckades nå ut till det amerikanska folket, bl.a genom en del spektakulära aktioner. Sammantaget har de amerikanska indianernas kamp för sina rättigheter sedan slutet av 1960-talet lett till att självkänslan hos de amerikaner, som har indianskt påbrå, stärkts betydligt; den indianska härkomsten är ingenting som man skäms över längre utan är tvärtom något som man är stolt över. Enligt US Census Bureau fanns det år 2000 i USA 729 533 personer som ansåg sig vara helt eller delvis cherokeser. Dessutom kan det också löna sig att åberopa indianskt påbrå. 240 stammar bedriver tack vare suveränitet över reservaten spelverksamhet, som kasinon, bingohallar etc. , vilket 2011 genererade intäkter på 27 miljarder dollar. USA:s näst största kasino, Foxwoods Resort Casino, ligger i pequotstammens reservat.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Den första av fem lektioner i "Mastering Swedish" på YouTube. Syftet är att underhålla, men lektionerna ger ändå viss information om vad en engelsktalande tycker är svårt med det svenska språket.


((Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5 6 7 8
9
10
11 12 13 14
15
16 17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28 29
30
<<< Juni 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards