Alla inlägg den 8 juni 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 juni 2014 19:43


I ett inlägg i denna nätdagbok den 3 april  kommenterade jag Fredrik Hillerborgs recension av Språkförsvarets bok ”Såld på engelska?” i en Resuméblogg den 12/2.


Däremot noterade jag inte förrän idag att Fredrik Hillerborg också hade skrivit ett inlägg om "Såld på engelska" i samma blogg den 5/2. I det inlägget refererar han vissa av Gottfried Gemzells synpunkter i den intervju, som jag gjorde med honom och som publicerades i ”Såld på engelska”. Fredrik Hillerborg skriver:


”Hans (d.v.s. Gottfried Gemzell – min anm.) svar var intressant.


Problemet är nämligen, som han beskrev det, att man först måste definiera vad 'reklambranschen' är för någonting. Det finns flera olika aktörer som skapar reklam och skillnaderna mellan dem är stor.


Något förenklat, finns det först en ren amatördel. Exempelvis kan föreningar eller ideella organisationer göra reklam för sina verksamheter (genom att t.ex sätta upp affischer på stan). Sedan har vi halvamatörerna, företag som själva försöker lösa kommunikationen genom att komma på reklambudskap. Och till sist har vi den professionella delen som består av byråer med specialistkunskap.”


Uppriktigt sagt bemödade jag mig inte under intervjuns gång om att bemöta Gottfried Gemzell på denna punkt. Jag ansåg nämligen att han slog in öppna dörrar. Eftersom han upprepade sitt påpekande, konstaterade jag senare i intervjun att jag höll med honom.  Det var alldeles självklart att Språkförsvaret gjorde åtskillnad mellan stora kommunikations- och reklambyråer, småskuttare och rena amatörer i reklambranschen och mellan stora annonsörer och små. Därom vittnar de omfattande enkäter, som Språkförsvaret genomförde våren 2010. Språkförsvaret skickade dels ut en enkät  till de 26 största kommunikations- och reklambyråerna (i omsättning räknat) och dels till 68 annonsörer , däribland de 50 största företagen i Sverige. Enkäterna vände sig alltså inte till kreti och pleti i reklambranschen eller bland annonsörerna.


Men självfallet kan man tala om reklambranschen och behandla den som en helhet. Sveriges annonsörer genomförde via Novus 2012 en undersökning om svenskarnas attityd till reklamen. Enligt denna, ”Kluvna känslor – svenskarnas inställning till reklam”, hade andelen av svenskar som var positiva till reklam sjunkit till 18 % - från 44 % 2005. Detta sjunkande förtroende drabbar naturligtvis hela reklambranschen, oavsett vems fel det är. Det är möjligt att detta uteslutande är småskuttarnas, halv- och helamatörernas fel, men det måste i så fall ledas i bevis. Det är inte min sak.


Enligt Sveriges annonsörer mäter allt fler medlemsföretag effekten av reklam – se pressmeddelande från 24/3 i år. I pressmeddelandet heter det:


”Resultatet ska sättas i relation till förra årets undersökning som visade att drygt 30 procent av medlemmarna inte mätte effekt. En relativt stor andel av de svarade uppgav också att de inte kände till om det egna företaget gjort några mätningar.


Resultatet blev en allvarlig väckarklocka för både branschen och Sveriges Annonsörer som organisation.”


I ”Såld på engelska” försökte vi också hamra in påståendet att reklambranschen och annonsörerna inte gör några seriösa undersökningar om effekten av engelskspråkig reklam. Exakt vad dessa undersökningar, Sveriges annonsörer talar om, har mätt och om någon mätning överhuvudtaget gällt engelskans roll i reklamen, framgår inte och skulle det finnas någon relevant undersökning är den säkert – en affärshemlighet.


För övrigt är det bra att Fredrik Hillerborg har skrivit om ”Såld på engelska” inte mindre än två gånger. Det har säkert bidragit till att göra boken känd inom reklambranschen. Samtliga recensioner och omnämnanden återfinns i denna sektion på Språkförsvarets webbplats.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5 6 7 8
9
10
11 12 13 14
15
16 17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28 29
30
<<< Juni 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se