Alla inlägg under maj 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 maj 2014 19:45

Den 8 september 2009 höll Sture Allén ett tal, ” Språk som kulturell kommunikation Att tala europeiska”, vid ett seminarium om öppenhet och klarspråk i EU. Han gav sin egen definition av klarspråk, en definition, som kanske överraskade en del av mötesdeltagarna. Klarspråk, som innebär en platt förenkling av en given text, kanske inte ens underlättar förståelsen av samma text.

 

”Tyvärr har inte minst mitt eget land varit drivande i fråga om åtgärder som har lett till minskad tolkning.  Detta har skett på så sätt att man har verkat för ett betalsystem, som innebär att varje medlemsstat får en pott för tolkning, som sedan inte behöver användas till det ändamålet. Detta ogynnsamma system för tolkning i EU:s arbetsgrupper infördes 2004. Tidigare betalades all tolkning direkt ur EU:s budget, vilket är det naturliga förfarandet.


I kampen för språklig mångfald och därmed klarspråk har vi också drabbats av andra nederlag. Ett sådant är utformningen av den europeiska patentkonventionen, som i och för sig inte är en EU-fråga men som berör ett stort antal medlemsstater. För giltighet i de flesta länder fordras numera bara att patentkraven, som anger patentskyddets omfattning, finns på vederbörande lands språk, däremot inte patentbeskrivningen. En av de negativa konsekvenserna av detta är den alldeles uppenbara risken för domänförluster i ordförrådet.


En viktig faktor som medlemsstaterna i allmänhet har ägnat otillräcklig uppmärksamhet är stödet till översättning av verk i den egna litteraturen till andra språk. Denna underskattade form av kulturkommunikation bör lyftas fram i Bernard Shaws anda. Den bör också ha det viktiga stödet av kulturinstitut utomlands.


På den positiva sidan står, att Sverige i år har antagit en språklag som föreskriver, att svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang och att svenskans ställning som officiellt språk i EU skall värnas. Att tala på sitt lands vägnar i EU är onekligen ett officiellt internationellt sammanhang. Det åligger då våra representanter att använda vårt officiella språk, nämligen svenska, också med tanke på att det avgörande sättet att värna ett språk är att använda det. Det bör sålunda bli slut på icke-svenskan i dessa och jämförliga sammanhang. I och med språklagen har landets ledning sålunda tagit ett steg i rätt riktning. Det gäller nu att se till att lagen respekteras.


I medlemsstaterna är det viktigt att främja undervisningen i de egna huvudspråken och bevaka engelskans roll i skolorna. Studierhar visat, att undervisning på engelska totalt sett inte har den positiva effekt som många tror.


Det är dessutom angeläget att fästa uppmärksamheten vid de tillkortakommanden som präglar de stora datasystemen i fråga om hänsynen till andra språk än engelskan, både vad gäller systemen som sådana och de tillhörande manualerna. Detta underströks redan 1986 genom manifestet i Tours, där vi särskilt tryckte på regeringarnas viktiga roll. Det vore en värdig uppgift för statsmakterna att kraftfullt verka för insikten, att datorerna är till för människan och inte tvärtom. Vi är för övrigt miljoner som ser fram mot den dag, då vi kan få våra namn rättstavade i den elektroniska kommunikationen.


De som har engelska, och i viss mån franska, till modersmål har ett mycket stort övertag i alla meningsutbyten på dessa språk. Detta är en inbyggd orättvisa, ett uppenbart exempel på ojämlikhet, som kraftigt motverkar klarspråk i dess fullvärdiga mening. EU borde fastslå principen om rent spel, den som alltså i sin enda rimliga form innebär att alla talar sitt modersmål och att professionell tolkning regelbundet tillhandahålls. Att väja för kostnaden här vore som sagt att missköta sin största rikedom, den som på ett avgörande sätt gör EU unik i världen.


Jag har här försökt ge skäl för en vidgning och fördjupning av begreppet klarspråk i EU-sammanhang. Det språkliga grundarbetet är nog så viktigt, men de övergripande frågorna om modersmålets roll måste lyftas fram och få den prominens de förtjänar. Varje åtgärd som främjar det enskilda språket och den kultur det bär främjar klarspråk. Klarspråksarbete i djupare mening omfattar alla de aspekter jag har varit inne på:


att inte vilseleda,

att sträva efter begriplighet,

att använda modersmålet i kombination med professionell simultantolkning för att verkligen få fram sitt budskap.

Låt  oss  tillsammans  verka för  en  utveckling i  den riktningen! Låt  oss  tala europeiska i vår europeiska union!”

 

En förkortad version av talet publicerades i artikelform i Svenska Dagbladet den 10 oktober 2009. Hela anförandet kan antingen läsas på Svenska Akademiens eller på Språkförsvarets webbplats.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vetenskapsmagasinet "Scinexx“ berättade nyligen om ett experiment, som genomfördes av Albert Costa och kollegor vid Universitat Pompeu Fabra i Barcelona, vilket visade språkets inflytande på moralen.


Försökspersonerna skulle lösa ett moraliskt dilemma. Var de beredda att offra en människa för att rädda fem andra människor på ett järnvägsspår från att bli överkörda av ett framrusande tåg? En grupp gavs problemet på sitt modersmål; den andra gruppen fick samma problem på ett främmande språk som den behärskade. Resultat: Deltagarna visade färre moraliska skrupler, när de skulle lösa problemet på det främmande språket. I själva verket var försökspersonerna i den andra gruppen dubbelt så benägna att offra en människa som i den första gruppen.


Forskarna förklarade:  


”Människor har mindre ångest inför förluster, är mer riskbenägna och mindre emotionellt uppknutna, när de tänker på ett främmande språk.”


Enligt forskarna skulle resultatet kunna vara relevant för internationell rättskipning och politik, eftersom många förhandlingar förs – och beslut tas – i Förenta Nationerna, EU och internationella företag på engelska – för många deltagare ett främmande språk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 1 maj 2014 17:58

Vad har det med språk att göra egentligen? En hel del faktiskt. Språk följer nämligen makten; språk expanderar inte på grund av några inneboende egenskaper utan på grund av bärarnas, d.v.s de stater där ett visst språk talas, ekonomiska, politiska, kulturella och militära styrka.


Det engelska språkets utbredning hänger naturligtvis intimt samman med först Storbritanniens och sedan USA:s maktställning. USA passerade Storbritannien som världens största ekonomi 1872. Två världskrig senare, Sovjetunionens och östblockets sönderfall, och efter den informationstekniska revolutionen, har engelskan uppnått positionen som världens hittills mest spridda lingua franca.


Men säg det tillstånd som varar för evigt.


USA är i färd med att förlora sin position som världens största ekonomi och kommer troligen att hamna bakom Kina redan i år. Denna slutsats drar statistikbyrån International Comparison Program, som är knuten till Världsbanken. ICP har använt köpkraftsparitet (1) som mått för att jämföra olika länders ekonomier. Genom att använda detta mått fann ICP att Kinas BNP utgjorde 87 procent av USA:s 2011. Samtidigt anser Internationella Valutafonden (IMF) att Kinas ekonomi har växt med 24 procent från 2011 till 2014, medan USA:s bara har vuxit med 7,6 procent. Därmed är det troligt att Kina kommer att gå förbi USA i år.


Indien kommer att lägga beslag på tredjeplatsen. Dess ekonomi i relation till USA:s nästan fördubblades mellan 2005 och 2011. Ryssland, Brasilien, Indonesien och Mexiko kommer att slå sig in bland världens tolv största ekonomier. Både Storbritannien och Japan faller på denna lista, medan Tyskland och Italien bibehåller sina placeringar.


Vi går alltså mot en multipolär värld, med fler jämnstarka aktörer. Detta betyder inte att engelskan kommer att förlora sin roll som internationellt lingua franca i samma takt som USA:s och Storbritanniens relativa andel av världens BNP minskar. Ett lingua franca kan överleva ett imperiums undergång en avsevärd tid, men inte hur länge som helst – latinet överlevde som lärdomsspråk ända in på 1800-talet. Vad man däremot kan säga är att andra språk än engelska kommer att bli allt viktigare och att mångspråkig kompetens på nationell nivå, företags- och individnivå definitivt kommer att löna sig och utgöra – en spetskompetens.


Per-Åke Lindblom

 

Källa: China poised to pass US as world´s leading economic power this year - Financial Times 30/4 2014


Tidigare artiklar av undertecknad i samma ämne:


Språk följer makten - Språkförsvarets nätdagbok 7/6 2013

Mångspråkighet nödvändig för framtiden – Språkförsvarets nätdagbok 27/7 2012

Varför har en del språk blivit stora och varför finns det ingen garanti för att de förblir stora? – Språkförsvarets nätdagbok 12/11 2010.

Förbered er på Kinas vetenskapliga dominans - Språkförsvarets nätdagbok 13/3 2010

Kinesiska nyckeltal - Språkförsvarets nätdagbok 7/3 2010

Kinesiska språket sprids med framgång - Språkförsvarets nätdagbok 28/1 2010

Justerad prognos - Språkförsvarets nätdagbok 17/6 2009

Globala trender 2025: En omvandlad värld - Språkförsvarets nätdagbok 26/11 2008

Kinesisk offensiv - Språkförsvarets nätdagbok 23/1 2008

Två språk kan kanske tävla med engelskan i framtiden - Språkförsvarets nätdagbok 1/12 2007

Mandarin på offensiven - Språkförsvarets nätdagbok 17/4 2007



1) Köpkraftsparitet eller köpkraftsjustering (engelskapurchasing power parityPPP) är ett mått som används inom ekonomi för att kunna jämföra prisnivån på varor och tjänster mellan olika länder. Köpkraftsparitet används för att räkna ut vilken växelkurs som krävs för att länder med olika valutor ska ha samma köpkraft. Genom att köpkraftsjustera tar man alltså hänsyn till prisskillnader mellan länder. Måttet har flera användningsområden, men det primära är att kunna jämföra olika länders BNP till en konstant prisnivå (se Wikipedia).

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6
7
8 9 10 11
12
13 14 15
16
17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Maj 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se