Är det någon som vet vad som händer med ord som gallras ut från SAOL?  Jag har läst någonstans att ord i SAOL, som inte längre används eller används mycket sparsamt, plockas bort från listan. Finns dessa ord i en annan lista och är den i så fall tillgänglig för allmänheten?

Jag tänker på det här med återbruk, som ju är aktuellt inom  mångt och mycket. Kan ett antal av dessa utplockade ord återanvändas, kanske med annan modernare betydelse. Jag tror jag sett exempel på detta, men jag kan inte för stunden visa på några sådana ord.

Nyfiken

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Vi har tidigare tagit upp SL:s ”doge”-kampanj i denna nätdagbok. I en krönika idag i Svenska Dagbladet reagerar också Isabelle Ståhl mot denna kampanj och skriver:

”I stället för att använda skattebetalarnas pengar till en dyr och obegriplig reklamkampanj med tillkämpat ungdomligt internetspråk (’such financial’, ’very buy’, ’much cheap’) borde SL anlita några konsulter med grundläggande kunskaper i historia och etik, om det nu inte är en omöjlighet. Jag önskar att SL skulle inse vikten av att låta andra värden än ekonomiska styra hur de utformar det offentliga rum som de har enväldig makt över.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Samtliga bidrag vid Eurovisionens sångtävling teckentolkades. Teckentolkarna var mycket kreativa - se bl.a http://www.dr.dk/melodigrandprix/Nyheder/2014/05/12125125.htm

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Forskare från Max-Planck-Institut für Psycholinguistik i nederländska Nijmegen har utforskat maniqspråket med fokus på ord för dofter. Maniq (mani) är ett litet jägar- och samlarfolk som lever i södra Thailands regnskogar. Det visade sig att maniq hade inte mindre än femton ord för olika dofter. Det är mycket ovanligt i språken med separata ord för olika slags dofter. I svenskan – liksom i engelskan och tyskan – används i stället liknelser och metaforer. Det luktar (som) apa etcetera. Frågan är dock om inte rutten representerar ett undantag.

Maniq har ord för doften från gamla hyddor, från döda djur, den doft man får i näsan, då man tar en slurk från ett bamburör och doften från solen.

Det visade sig också att maniqtalarna ordnade doftbegreppen på två plan; det ena planet representerades av dofter, som var angenäma eller icke-angenäma – det andra av farliga respektive ofarliga dofter.

Luktsinnet har naturligtvis stor betydelse för maniq i deras omgivning, men det finns inget som säger att andra jägar- och samlarfolk i en liknande omgivning har varit tvungna att utveckla en liknande avancerad vokabulär för dofter, även om det inte är uteslutet.

Källor:

1. Revisiting the limits of language - Max Planck Institute of Psycholinguistics 7/4 2014
2. Angelika Franz: Thailand: Urwaldbewohner unterscheiden 15 abstrakte Doft-Namen – Spiegelonline 6/5 2014

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På 1980-talet bytte Götabanken namn till Gotabanken och Skånska cement till Skanska. Åmål Mekaniska Verkstad bytte namn till Amal, vilket också råkade vara namnet på en organisation i Libanon, som inte alla gillade. Humorprogrammet Lorry kommenterade debatten på sitt speciella sätt.

Bloggen Pratbubblor kör en språkfilmsfestival, varifrån detta klipp är hämtat. Flera av de övriga klippen, bl.a Kamelåså,  har tidigare lagts upp på denna blogg.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Pressmeddelande från Folktinget)

I dag lanserar Folktinget poplåten Våga med tillhörande musikvideo, framförd av rapartisten Jesse P. Låten Våga är en del av Folktingets Våga svenska-kampanj som lanserades på sociala medier för ett par veckor sedan.

- Våga svenska är en kampanj som uppmuntrar till att tala svenska i vardagen. År 2014 ska vara året då vi alla vågar och vill tala svenska, oberoende av egen språkbakgrund och språkkunskaper, säger Folktingets ordförande Christina Gestrin.

- Folktinget har samarbetat med nätverket Svenska nu kring låten Våga och Jesse P har bl.a utmanat finska skolor till att Våga svenska genom att uppmana eleverna att göra sin egen Våga-video.

Våga svenska-kampanjen har en egen webbplats där man kan hänga en vimpel för att visa sitt stöd för svenskan och kampanjens Facebook – sida har nästan 1 900 gillare. På webbplatsen kan man också beställa kampanjmaterial i from av pinsar, kassar och vimplar.

- Det finns många i Finland som tycker att det är självklart och bra att Finland har två nationalspråk, det här har bl.a vi sett genom hur flitigt vårt kampanjmaterial har beställts av privatpersoner, säger Gestrin. 

- Medborgarinitiativet börjar behandlas i morgon i riksdagen, vi hoppas naturligtvis att de argument för svenskan som Folktinget samlat och publicerat på webbplatsen, väcker gehör hos riksdagsledamöterna.

Låten Våga hittar du på http://youtu.be/dk1kUWczB4g och kampanjens webbplats på www.vågasvenska.fi  

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Vi fick ett brev från två studenter, vilket vi vidarebefordrar för att öka svarsfrekvensen.)

Vi är två studenter som just nu håller på med att skriva en b-uppsats i svenska. Tanken  med uppsatsen är att undersöka hur orden ofta och sällan används i början av meningar. Vi har sett att dessa två ord kan ha en annan betydelse än vad ursprunget har. Bland annat används ofta och sällan för att uttrycka förvåning och ironi.
 
Här är två exempel där dessa ord står i början: 

- Jag fick MVG på engelskaprovet!
- Sällan!

Ofta du bor i Karlstad?

 
Vi är intresserade av att veta vad andra tycker om att använda ofta och sällan i början av meningar. Om du har lite tid över får du gärna svara på vår lilla enkät med att klicka dig vidare till följande länk.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Akademien brukar hålla högtidssammankomster den 20 december varje. Då håller den ständige sekreteraren en s.k berättelse. Från 2011 års berättelse, som föredrogs av Peter Englund,  kan följande relevanta stycke återges:

”Men kanske är det, inte minst på denna punkt, alltför lätt att vara pessimistisk? Argumenten för att låta vårt eget språk trängas undan av engelskan brukar framför allt handla om den vanliga banala ekonomismen, där kulturen reduceras till en besvärlig restpost och människan blott till ett medium för överförandet av pengar från ett konto till ett annat. Ibland kan man höra påståendet att engelskan är mer ordrik. Då vill jag bara berätta om en jämförelse som gjorts av det så kallade språkomfånget hos Shakespeare och hos Strindberg. Shakespeare använder sig av knappt 29 000 ord medan Strindbergs språkomfång är drygt 119 000 ord. Vilket för övrigt är dåliga nyheter för de där stackars aporna om de någon gång skulle få för sig att råka skriva Strindbergs samlade verk i stället för Shakespeares.

Det enda argument av substans som finns är det som pekar ut engelskan som vår tids lingua franca, alltså ett gemensamt internationellt kommunikationsspråk. Men detta kommer med all sannolikhet att ändras i framtiden. Historien lär oss att ett lingua franca lever blott en tid, varefter det ersätts av ett nytt. Historien lär oss dessutom att var gång ett lingua franca träder fram bygger det på två maktfaktorer: ekonomisk tyngd samt militära eller koloniala erövringar. Och när dessa två faktorer med tiden eroderas – som de ofelbart gör –, eroderas även detta språks position.

Så vilket språk kommer efter det att engelskan tappat sin maktställning? Inget. För med all sannolikhet kommer framtidens lingua franca att vara de ettor och nollor som flödar genom datorernas ständigt kraftfullare översättningsprogram. Vilket är ytterligt goda nyheter för alla språk som ej är världsspråk, till exempel vårt eget. Och ett särskilt försteg i denna process kommer de språk att ha som är väl tillgängliga digitalt och grundligt utforskade, och till dem hör tveklöst svenskan.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)