Svenska Akademien brukar hålla högtidssammankomster den 20 december varje. Då håller den ständige sekreteraren en s.k berättelse. Från 2011 års berättelse, som föredrogs av Peter Englund,  kan följande relevanta stycke återges:

”Men kanske är det, inte minst på denna punkt, alltför lätt att vara pessimistisk? Argumenten för att låta vårt eget språk trängas undan av engelskan brukar framför allt handla om den vanliga banala ekonomismen, där kulturen reduceras till en besvärlig restpost och människan blott till ett medium för överförandet av pengar från ett konto till ett annat. Ibland kan man höra påståendet att engelskan är mer ordrik. Då vill jag bara berätta om en jämförelse som gjorts av det så kallade språkomfånget hos Shakespeare och hos Strindberg. Shakespeare använder sig av knappt 29 000 ord medan Strindbergs språkomfång är drygt 119 000 ord. Vilket för övrigt är dåliga nyheter för de där stackars aporna om de någon gång skulle få för sig att råka skriva Strindbergs samlade verk i stället för Shakespeares.

Det enda argument av substans som finns är det som pekar ut engelskan som vår tids lingua franca, alltså ett gemensamt internationellt kommunikationsspråk. Men detta kommer med all sannolikhet att ändras i framtiden. Historien lär oss att ett lingua franca lever blott en tid, varefter det ersätts av ett nytt. Historien lär oss dessutom att var gång ett lingua franca träder fram bygger det på två maktfaktorer: ekonomisk tyngd samt militära eller koloniala erövringar. Och när dessa två faktorer med tiden eroderas – som de ofelbart gör –, eroderas även detta språks position.

Så vilket språk kommer efter det att engelskan tappat sin maktställning? Inget. För med all sannolikhet kommer framtidens lingua franca att vara de ettor och nollor som flödar genom datorernas ständigt kraftfullare översättningsprogram. Vilket är ytterligt goda nyheter för alla språk som ej är världsspråk, till exempel vårt eget. Och ett särskilt försteg i denna process kommer de språk att ha som är väl tillgängliga digitalt och grundligt utforskade, och till dem hör tveklöst svenskan.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

zeq

13 maj 2014 10:51

Att engelskan är ordrikare än svenskan är nog fortfarande en vanlig uppfattning, inte minst bland unga svenskar. Så här skriver t.ex en av dessa på nätet: ... "och engelskan har ju så otroligt många fler ord" ....Det skrivs som något självklart. Utan att vara språkspecialist kan man nog förnuftsmässigt förstå att två närbesläktade språk från kulturer som bara är marginellt olika knappast kan ha så stora skillnader i ordförråden.

 

inga johansson

13 maj 2014 17:30

Ett språk blir ju ordrikt om man kan skapa oändligt antal nya ord med andra ord, affix, suffix och prefix. Det gäller att kunna reglerna för språket, dvs grammatiken och en ordlista kan bestå av "basord" som du sedan kan bygga vidare med, precis som du gör med lego.
Vilket är då det "ordrikaste" språket?

 

Observatör

13 maj 2014 20:04

Alla språk har samma potential att kunna skapa ett i princip oändligt stort ordförråd. Det går inte peka ut ett språk som är ordrikare än något annat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Dock inte mer än att rektorn i Landskrona sägs ha ägnat sig både åt kollektiv bestraffning i den högre skolan samt har förnedrat eleverna med urmodiga toalettbesöksregler. Vad gör man inte för att leka engelsk privatskola och låtsas ha läget...

Till och med Ulf Kristersson lyckades avhålla sig ifrån att tala utrikiska eller att skylta engelskt. Svenskan är viktig!             Sunt förnuft   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Jag är väl inte direkt negativ till kundenkäter. MEN titeln på undertecknaren får min blodtryck att stiga påtagligt. Customer Insight Manager. Vattenfall är såvitt jag vet ett av svenska staten ägt aktiebolag, i det här fallet verksamt i Sverige. Och...

"Lugnt och tryggt" i Karlstad noteras - Oj! Det gällde visst inte endast i Karlstad...        Uppmärksam   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...

För första gången i historien dominerar ett enda språk den globala vetenskapliga kommunikationen. Men den faktiska produktionen av kunskap fortsätter att vara ett flerspråkigt företag.   Användningen av engelska som norm innebär utmaningar för fo...