Direktlänk till inlägg 11 maj 2014

Ett lingua franca bygger på två maktfaktorer

Svenska Akademien brukar hålla högtidssammankomster den 20 december varje. Då håller den ständige sekreteraren en s.k berättelse. Från 2011 års berättelse, som föredrogs av Peter Englund,  kan följande relevanta stycke återges:


”Men kanske är det, inte minst på denna punkt, alltför lätt att vara pessimistisk? Argumenten för att låta vårt eget språk trängas undan av engelskan brukar framför allt handla om den vanliga banala ekonomismen, där kulturen reduceras till en besvärlig restpost och människan blott till ett medium för överförandet av pengar från ett konto till ett annat. Ibland kan man höra påståendet att engelskan är mer ordrik. Då vill jag bara berätta om en jämförelse som gjorts av det så kallade språkomfånget hos Shakespeare och hos Strindberg. Shakespeare använder sig av knappt 29 000 ord medan Strindbergs språkomfång är drygt 119 000 ord. Vilket för övrigt är dåliga nyheter för de där stackars aporna om de någon gång skulle få för sig att råka skriva Strindbergs samlade verk i stället för Shakespeares.


Det enda argument av substans som finns är det som pekar ut engelskan som vår tids lingua franca, alltså ett gemensamt internationellt kommunikationsspråk. Men detta kommer med all sannolikhet att ändras i framtiden. Historien lär oss att ett lingua franca lever blott en tid, varefter det ersätts av ett nytt. Historien lär oss dessutom att var gång ett lingua franca träder fram bygger det på två maktfaktorer: ekonomisk tyngd samt militära eller koloniala erövringar. Och när dessa två faktorer med tiden eroderas – som de ofelbart gör –, eroderas även detta språks position.


Så vilket språk kommer efter det att engelskan tappat sin maktställning? Inget. För med all sannolikhet kommer framtidens lingua franca att vara de ettor och nollor som flödar genom datorernas ständigt kraftfullare översättningsprogram. Vilket är ytterligt goda nyheter för alla språk som ej är världsspråk, till exempel vårt eget. Och ett särskilt försteg i denna process kommer de språk att ha som är väl tillgängliga digitalt och grundligt utforskade, och till dem hör tveklöst svenskan.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

zeq

13 maj 2014 10:51

Att engelskan är ordrikare än svenskan är nog fortfarande en vanlig uppfattning, inte minst bland unga svenskar. Så här skriver t.ex en av dessa på nätet: ... "och engelskan har ju så otroligt många fler ord" ....Det skrivs som något självklart. Utan att vara språkspecialist kan man nog förnuftsmässigt förstå att två närbesläktade språk från kulturer som bara är marginellt olika knappast kan ha så stora skillnader i ordförråden.

 
Ingen bild

inga johansson

13 maj 2014 17:30

Ett språk blir ju ordrikt om man kan skapa oändligt antal nya ord med andra ord, affix, suffix och prefix. Det gäller att kunna reglerna för språket, dvs grammatiken och en ordlista kan bestå av "basord" som du sedan kan bygga vidare med, precis som du gör med lego.
Vilket är då det "ordrikaste" språket?

 
Ingen bild

Observatör

13 maj 2014 20:04

Alla språk har samma potential att kunna skapa ett i princip oändligt stort ordförråd. Det går inte peka ut ett språk som är ordrikare än något annat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

I dagens DN intervjuas Henrik Brandão Jönsson om sin nya bok ”Där solen aldrig går ner”, som handlar om Portugal och dess historia. Han tar också det portugisiska språkets betydelse:   ”Efter världsutställningen reste han till K...

Aftonbladets Mat & Dryck-avdelning presenterar:   ”Dutch pancake – eller Dutch baby är fluffig som ett moln och den holländska pannkakan bakas direkt i formen. Med söta blåbär och syrlig lemon curd kan du servera den till både frukost...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 3 aug 12:00


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 2 aug 12:02

Råkar just nu lyssna till P1, till ett program som jag tror heter ”Ställföreträdande gudar”. Där talar man inte om influencers, utan om INFLUERARE!   Heja P1!   Bästa hälsningar   Lars Göran Asmundsson   (Denna nätdagbok ä...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 2 aug 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Carl Anton Axelson - Om maskros och tjärdoft   Söndagens svenskspråkiga dikt   Glada sommardagar   Det är vind i seglen, och med lust går färden genom sund och vikar ut på öppna fjärden.   Hög...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6
7
8 9 10 11
12
13 14 15
16
17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Maj 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se