Direktlänk till inlägg 8 maj 2014

Ett så språkligt jämställt internet som möjligt bör bejakas

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 maj 2014 13:09

I senaste numret av Språktidningen publiceras ett brev från Bertil Göransson. Han skriver:


”Ni ligger efter – men ni kan komma i kapp! Gör språktidningen.se - med å – till er primära webbadress! Så har Språkrådet gjort!”


Språktidningens redaktion svarar så här:


”När Språktidningen startade 2007 kunde många webbläsare inte hantera bokstaven å. Valet föll därför på spraktidningen.se som primär webbadress, men det går också att surfa in på språktidningen.se. Idag brukar de svenska vokalerna å, ä och ö inte utgöra något problem för webbläsare. Däremot fungerar å mycket dåligt när det gäller e-postadresser. Språkrådet använder exempelvis @sprakradet.se för e-post.


Kommentar: Så långt är det mesta rätt. I och för sig hade Språktidningen inget val 2007. Det var omöjligt att använda språktidningen.se som synlig huvudadress. Språkförsvaret hade sedan 2006 språkförsvaret.se som primär adress på webbhotellet, men all trafik var tvungen att omdirigeras till sprakforsvaret.se som synlig adress. Först i april 2012 var det möjligt att införa www.språkförsvaret.se som synlig huvudadress, varvid den gamla adressen www.sprakforsvaret.se omdirigerar trafiken till den förra. Frågan om e-postadresser tar Bertil Göransson inte upp i sitt inlägg.


Språktidningens redaktion fortsätter:


För att e-post inte ska riskera att hamna på villovägar tycker vi att det bra att vara konsekvent och använder därför spraktidningen.se tills tekniken möjliggör användningen av å i alla sammanhang.”


Kommentar: Detta är däremot ett märkligt argument. Redan i ett yttrande till JO 2009 skriver Språkförsvaret:


”Regeringskansliet reser frågan om de svenska bokstäverna å, ä och ö i e-postadresser. Detta är irrelevant. Idag kan man använda IDN-domäner i webbadresser och tack vare ICANN:s beslut från i år kommer det också bli möjligt att använda andra skriftsystem än det latinska i webbadresserna. Men de flesta och de vanligaste e-postklienterna använder idag enbart ASCII-tecken. Enligt språkteknologisk expertis som Språkförsvaret konsulterat tycks det vara en bit kvar, när det gäller domänadresser till höger om @ och för namnledet till vänster om @ ligger lösningen ännu längre bort.”


Idag är situationen den att vissa e-postprogram, men inte alla, kan skicka mejl till en adress som info@språkförsvaret.se.  Stiftelsen för internetinfrastruktur (.se) skriver exempelvis:


”Det är för tillfället bara ett fåtal program för elektronisk post som har stöd för IDN-domännamn. De flesta e-postprogram hanterar till exempel inte de internationaliserade tecknen. Det går ännu inte att skriva direkt med dessa skrivtecken i till- eller frånfältet i e-postmeddelanden. Däremot kan man använda den ACE-kodade representationen av ett IDN-namn (till exempel xn--smrgs-pra0j.se för smörgås.se) i vanliga e-postapplikationer. Det betyder dock inte att programmen stöder IDN i den delen av adressen som står till vänster om snabel-a (@) i e-postadressen. Det är en funktionalitet som inte finns ännu.”


Språktidningens redaktion tycks mena att det kommer att leda till förvirring bland deras besökare, om Språktidningen lanserar språktidningen.se som synlig huvudadress. E-post kommer att hamna på villovägar.  Språkförsvaret har använt www.språkförsvaret.se som synlig huvudadress sedan april 2012, samtidigt som de fungerande e-postadresserna har varit sprakforsvaret@sprakforsvaret.se och sprakforsvaret@yahoo.se. Det har aldrig varit något problem.


Att surfa på nätet och skriva e-post är två olika processer. Den som surfar på nätet skriver in ett sökord på Google eller en annan sökmotor; om en sida gillas av surfaren lägger den upp ett bokmärke eller en favorit. Ytterst få skriver in en URL som exempelvis http://www.språkförsvaret.se/ i adressfältet. Varför skulle den som hittat Språktidningen på nätet via www.språktidningen.se plötsligt få för sig att detta kan överföras till en e-postadress som @språktidningen.se? Kommer det att inträffa kortslutningar på löpande band? Dessutom byter man ju program, till en e-postklient. Normalt anges e-postadresser som länkar. Klickar man på en e-postlänk, kommer den exempelvis upp i Outlook av sig självt. I annat fall kopierar man den och klistrar in den i adressfältet i sitt e-postprogram.


Om Språktidningen tänker vänta med att införa www.språktidningen.se tills det är möjligt att använda å, ä och ö fullt ut i e-postadresserna, så är risken stor att Språktidningen måste vänta länge. Det är nämligen ingen som vet, varken Stiftelsen för internetinfrastruktur (.se) eller ICANN, när det kommer att bli möjligt att använda IDN till vänster om snabel-a.


De senaste årens tekniska utveckling har lett till att språken har blivit allt mer jämställda på internet. Redan 2009 beslöt ICANN att lansera den teknik som gör det möjligt att använda icke-latinska tecken i hela webbadresser, inklusive toppdomäner. Det skriftsystem som det gällde i första omgången var arabiska, förenklad och traditionell kinesiska, grekiska, devanagari (hindi), kanji, hiragana och katakana (samtliga japanska), persiska, kyrilliska (ryska), tamil och hebreiska.  Möjligheten att använda de svenska bokstäverna å, ä och ö i webbadresserna är en del av denna utveckling.


Nu är frågan: Ska denna utveckling bejakas eller inte? I Sverige kan den bara bejakas om  myndigheter, företag och organisationer  med å, ä och ö i sina namn använder dessa tecken i sina webbadresser. Det är bara gärningar som räknas, inte ord. Dessutom skapar man ingen opinion om man håller i utvecklingens svans.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 20 nov 12:00


    I Södermalms saluhall finns ”The English Shop”. Precis allting där är på engelska, bland annat gratulationskort. Jag frågade butiksbiträdet vem som var affärens ägare och fick då upplysande nog höra att det var ”två killar&...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 20 nov 08:00

 (Insändaren publicerades under annan rubrik i Värnamo Nyheter den 19 november)   I förra veckan såg jag på TV en konferens om bostadsproblemen i Göteborg. En utredare rapporterade om läget och om vilka möjligheter att lösa problemen som man hitt...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 19 nov 12:00


  ...på Clarion hotel i Stockholm.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 19 nov 08:00


  Denna engelskspråkiga skylt sitter på baksidesdörren till Internationella Engelska Gymnasiet på Södermalm i Stockholm.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 18 nov 12:28

I artikeln "Tio saker som var bättre förr" i dagens Svenska Dagbladet skriver Anders Q Björkman apropå den femte saken:   "5.  Förr talade vi inte svengelska. Hotell hette Stadshotellet, inte Haymarket, och handelsplatser hette Stortorget, inte B...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6
7
8 9 10 11
12
13 14 15
16
17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Maj 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se