Det är inte bara engelska horrörer, som man ser förorena det  svenska språket, utan också en mängd felstavade ord på franska (som därmed anvisar ett felaktigt uttal), inte minst i sammanhang med livsmedel och restaurangverksamhet, t ex entrecoté, á la carté, baugette parisien, cafeé, francais, coté d’asur, patee, suèdois—och många andra tokigheter. Om man nödvändigvis måste använda sig av franska ord i svenska sammanhang, vore det rimligt att accenter och andra diakritiska tecken placeras på rätt plats, och av rätt slag. Det är lika viktigt som att kunna skilja på a, o, å, ä och ö.

Franska ord i svenska språket utgör vanligtvis namn på typiskt franska produkter och företeelser som knappast kan översättas - till skillnad från  mycket av den engelskspråkiga invasionen - men man kan begära att åtminstone stavningen blir rätt även om skribenten kanske inte alltid förstår vad orden betyder.

Och varför i hela världen uttalas Citroen (jag kan inte hitta tremaprickarna på tangentbordet) som Citroäng. Är det en missuppfattning av vad trema är för någonting? Tycker man kanske att två prickar över en bokstav är ett slags ”ä”?

Att försvara svenska språket har många aspekter; att hålla rent mot onödiga och felaktiga utländska ord är en av dem.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

JohanIII

6 maj 2014 13:13

Det där var en dålig "rant" om Citroën. Att trema"prickar" tolkas till umlaut"prickar" har ingenting med saken att göra.

Det är mycket vanligare med franska ord som slutar på ett öppnare e-ljud (=ä), plus nasalitet (=ng), och därför kör man på i gamla hjulspår. Uttalet skulle alltså vara sitroenn.

Det vore den relevanta kritiken här. Och bidra med mer förklaring och upplysning.

Och därmed basta!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...