Alla inlägg den 19 april 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 april 2014 20:54

I en artikel härförleden använde jag en uppgift om arvordens andel från en artikel i Örjan Martinssons blogg Tacitus.nu. Han hade nämligen skrivit: ” Endast 42,2 % av svenskans ordförråd utgörs av arvord. Resten är lånade från andra språk, främst tyskan som bidragit med 24,1 % av orden.”


Jag hade inte tid att kolla vilken källa som Örjan Martinsson hade använt, men utgick naturligtvis från att svenskans ordförråd hade avgränsats på något sätt. Jag skrev till Örjan Martinsson, som i ett svarsbrev berättade att


”det är riktigt att den undersökning som jag hänvisade till hade avgränsat ordförrådet ( 6 000 vanligaste orden). Källan är artikeln ’Ordförrådets härledning’ av Martin Gellerstam som ingår i ’Arv och lån i svenskan’ (1994). Tendensen i den undersökningen var att efter de första 1000 orden som innehöll de flesta formorden (nästan bara arvord) så var fördelen arvord-lånord mycket lik i varje ny grupp av 1000 ord (dock med en svag ökning för andelen lånord ju mindre vanliga orden blev).”


Det kan också uttryckas som att andelen germanska ord i svenskan i detta urval uppgår till minst 66,3 procent, även om en del av de ord som tyskan har förmedlat ytterst stammar från latinet eller grekiskan (t.ex. fönster och kyrka). Resterande ord är alltså lånord från fr.a grekiska, latin, franska och engelska. En del av lånorden från engelskan är naturligtvis också germanska. Många andra språk har självfallet fungerat som långivare.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 april 2014 19:23

Kristoffer Hultman skrev en C-uppsats, ”Engelska lånord i svenskan Tendenser i ungdomars bruk av engelska lånord”, vid Högskolan i Halmstad ht 2008, ur vilken sammanfattningen återges:

                             

Att engelskan påverkar det svenska språket är ingen hemlighet. Engelskan är idag det helt dominerande långivarspråket och har varit det under hela efterkrigstiden. (44)


Svenskar ”kan” idag i allmänhet engelska då vi utsätts för den mer eller mindre dagligen i form av bl.a TV, musik och internet. På så sätt ökar förståelsen av engelska och en konsekvens av det ser vi i användandet av engelska ord i svenskan, inte bara som beteckningar för nya företeelser, utan även för att skapa nyansskillnader och variera vår vokabulär. Visst berikar lånorden på detta sätt vårt ordförråd, men de bör inte gå in och ersätta redan fullt fungerande svenska ord för samma företeelse i det allmänna språkbruket. Då riskerar svenskan att urholkas istället för att berikas.


De inlånade orden bör också i största möjliga utsträckning anpassas efter de svenska språkstrukturerna. Skulle dessa svenska språkstrukturer istället anpassa sig efterlånorden och det långivande språkets strukturer, kan verkligen frågan om svenskan är hotad av engelskan ställas. Tendenser syns redan i form av den, inom svenskan relativt flitigt använda s-ändelsen. Något som också resultatet av enkätundersökningen visar på.


I resultatet av enkätundersökningen går det också att uppmärksamma bl.a den tveksamhet som framträder vad gäller -ing respektive -ning. Utöver detta visade det sig också ytterst svårt att komma på bra svenska motsvarigheter till de engelska lånorden som var med. Detta framgick inte minst i antalet uteblivna svar och den spridning på alternativ som föreslogs till vissa ord.


Utifrån resultatet går det också att konstatera en sak. De ett år äldre eleverna i årskurs två var, i samtliga tre svarsområden, mer influerade av engelskan. Dessa elever har troligtvis läst och skrivit på engelska ett helt år längre än eleverna i årskurs ett, både i skolan, då engelska är ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan, och på fritiden i form av bl.a TV, musik och internet.


Just dessa och andra medier fungerar som en bro vad gäller de engelska lånordens väg in i svenskan då dem är så pass dominerade av de anglosaxiska kulturströmningarna. Till detta kan tillföras engelskans allt mer utkristalliserade roll som lingua franca i en globaliserad värld.


Det bör hållas i åtanke att svenskan som språk är betydligt stabilare idag än t.ex under lågtyskans stora inverkan under medeltiden. Idag är svenskan genomstandardiserad med en väl förankrad modersmålsundervisning i ett allmänt skolsystem, samt en omfattande och stabil inhemsk skriven texttradition. (45)


Trots detta förlorar svenskan mark till engelskan inom vissa domäner. Exempel på sådana domäner är ekonomi och vetenskap. Resultatet av en sådan domänförlust kan bli att experterna inte är kapabla till att förmedla sin expertkunskap på svenska. (46)


Det kan i sin tur skapa större klyftor mellan den ”bildade eliten” och ”den vanlige arbetaren”. Detta gäller även inom skolans värld då en alltmer utbredd undervisning på engelska i de studieförberedande programmen ökar på de klasskillnader som redan existerar mellan de studie- och yrkesförberedande programmen. Det finns också en risk för att elever på helt engelsktalande program lär in ämneskunskaper på ett mer oprecist sätt då de flesta svenska lärarna inte behärskar engelska på infödd nivå.


(44) Petterson
 Gertrud,
”Svenska
 språket
 under
 sjuhundra 
år”, s. 143

(45)  Petterson
 Gertrud,
”Svenska
 språket
 under 
sjuhundra 
år”, s. 144

(46)  Einarsson
 Jan,
"Språksociologi", s. 70

(47)  Ibid, s. 70f


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14 15 16
17
18 19 20
21 22 23 24 25 26
27
28 29 30
<<< April 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se