Direktlänk till inlägg 10 april 2014

Varför låter skånskan som den gör?

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 april 2014 18:31

 2014-04-07 Pressmeddelande från Uppsala universitet
 
 

Dialekter är något som alla kan relatera till och som väcker känslor. De sammansatta ordens accentuering i Skånemålen varierar på ett sätt som förbryllat forskare i över hundra år.

Nästan alla har mer eller mindre verklighetsnära åsikter om hur de själva talar, hur man talar på olika platser och om olika språkdrags eller dialektords utbredning i rummet.


– Det är ett ämne som engagerar. Empirin från dialektforskningen har förstås också andra grenar av språkvetenskapen nytta av. Även tvärvetenskapligt är dialektforskningen av vikt. Exempelvis kan språkliga företeelsers geografiska utbredning berätta om forna tiders samfärdsel och samhällsstruktur, säger Mathias Strandberg, doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.


Materialet till sin avhandling har han hämtat från Institutet för språk och folkminnen där det bland annat finns cirka sju miljoner lappar med fonetiskt upptecknade dialektord. Ungefär en sjundedel av detta material kommer från Skåne. Materialet samlades in i fält i huvudsak i slutet av 1800-talet och under 1900-talets första hälft.


– Ofta gick det till så att upptecknarna fick komma hem till sagesmännen, dricka kaffe och prata om ditt och datt. Under samtalen förde de anteckningar som de sedan renskrev på de ordlappar som ännu förvaras i arkiven. På 1930-talet inleddes dessutom en omfattande inspelningsverksamhet, säger Mathias Strandberg.


Svenskan och de flesta av dess dialekter har två så kallade tonaccenter eller ordaccenter: accent 1 (också kallad akut accent) och accent 2 (också kallad grav accent). Ordaccenterna består i två distinkta melodier som enskilda ord uttalas med. Dessa melodier gör att vi kan skilja mellan annars ljudmässigt identiska ord som t.ex buren med accent 1 (bestämd form av bur) och buren med accent 2 (av bära).


I standardsvenskan sådan den talas bland annat i och omkring Stockholm har sammansatta ord nästan uteslutande accent 2. Många dialekter, bland annat skånska, har däremot både accent 1 och accent 2 i sammansättningar. Accent 1 har t.ex landsväg och kostall, accent 2 däremot t.ex handtag, rågstubb och träbit. Den till synes närmast regellösa variationen mellan accent 1 och accent 2 i sammansättningar har gäckat forskningen i över hundra år.


I sin avhandling visar Mathias Strandberg att variationen beror på historiska omständigheter. Accent 1 tillkommer regelbundet sammansättningar där en stavelse har fallit bort i förleden, t.ex hodyna ’huvudkudde’, av fornöstnordiskans hovuþdyna. Också sammansättningar som återgår på konstellationer av två självständiga ord, t.ex landsväg (där förleden från början är ordet land böjt i genitiv, alltså den vanliga ägande- eller tillhörighetsformen lands) har regelbundet accent 1.


Ett annat fenomen som påträffas i skånska dialekter är att sammansättningar kan betonas på efterleden: handtág, rågstúbb, träbít och så vidare. I avhandlingen framgår att detta är ett i huvudsak syd- och västskånskt fenomen, och att det är fråga om en dialektgeografisk variation mellan accent 2 och efterledsbetoning. Mot nordöstligt hàndtag (där grav accent anger accent 2) står alltså sydligt och västligt handtág.


Mathias Strandberg argumenterar för att efterledsbetoningen är utvecklad ur en accent 2-tonkurva där den huvudbetonade stavelsen är tonalt flack och en hög ton istället följer på nästa stavelse. I sammansättningar med enstavig förled hamnar den höga tonen på efterleden, som därmed har uppfattats som huvudbetonad. Denna accent 2-tonkurva är känd från bland annat Dalarna och Gotland men har hittills inte påvisats i Skåne. I avhandlingen anförs dock belägg från sydöstra Skåne. Denna nya kunskap möjliggör en bättre förståelse av efterledsbetoningens ursprung.


Referens: De sammansatta ordens accentuering i Skånemålen (2014) Doktorsavhandling, monografi, ISBN: 978-91-506-2386-4, Författare: Strandberg, Mathias Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning.

 
KONTAKT
Mathias Strandberg, tel: 018-471 3404, 0709-24 89 18, e-post: mathias.strandberg@nordiska.uu.se
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

grav

11 april 2014 09:03

Mycket intressant. När jag själv som språkamatör lärde mig lite om svenskans ordaccenter öppnade sig en ny värld för mig. Numera lyssnar jag på ett helt annat sätt än tidigare på hur orden uttalas, men även på hela satsmelodin.Medan ord med akut accent uttalas ganska likartat i hela landet, i mina öron i alla fall, så visar ord med grav accent upp en mycket större variation.Den grava accenten är ju en skandinavisk företeelse och om vi tar med danskan och norskan så blir variationen ännu större.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 maj 12:00


...människor i olika typer av sammanslutningar har vett att använda sig av svenska här i landet!       Jämför med fjanterier som "Missing People Sweden", "Cold Case Sverige" och "X-Cons", för att nämna några exempel. Den hemmasnickrade och o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 maj 08:00

(Brevväxling med Utbildningsradion om programmet ”Balkans metropoler”)   Från: Kundtjänst <Kundtjanst@ur.se> Skickat: den 26 maj 2020 15:05 Till: Ola Nilsson Ämne: Sv: Fråga om Balkans metropoler   Hej Ola, Jag har full f...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 maj 20:13

Efter många turer och namn genom åren så återuppstod koncernnamnet Gränges år 2013! Synnerligen trevligt med ett svenskspråkigt namn (och som till och med innehåller en "inhemsk bokstav") i dessa anglifierade tider.   Per-Owe Albinsson    (De...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 maj 11:27

(Inslaget sändes i TV4 fredag den 22/5 kl. 18.06 – längd på klippet 7:16)   "Flockimmunitet, coronaavstånd och coronahälsning. Covid-19 har lett till en utveckling av språket, där nya begrepp på kort tid blivit allmänt vedertagna. Anders Sv...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 maj 12:00

Internationella Engelska Skolan kommer att öppna en ny skola i Staffanstorp. Varför tillåter Sverige, som enda land i världen, denna galenskap?   Politiker måste uppvaktas och väckas ur sin törnrosasömn!   Uppmärksam    (Denna nätdagbok ä...

Presentation

Omröstning

Vilken hälsningsfras, om någon, använder du när du kontaktar en privatperson per brev eller mejl för första gången?
 Hej
 Hej + förnamn
 Hej + förnamn + efternamn
 Bästa/bäste + förnamn
 Bäste/bästa + förnamn + efternamn
 Käre/Kära + förnamn
 Kära/käre + förnamn + efternamn
 Bara förnamn
 Förnamn + efternamn

Fråga mig

126 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14 15 16
17
18 19 20
21 22 23 24 25 26
27
28 29 30
<<< April 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se