Alla inlägg den 3 april 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 april 2014 20:53

Fredrik Hillerborg har skrivit en recension av "Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring", som publicerades i en Resuméblogg den 12/2 2014. Först igår såg jag recensionen. Det är naturligtvis bra att Språkförsvarets antologi uppmärksammas i reklambranschens förmodligen ledande tidskrift. Det har vi faktiskt väntat på. Jag kan dock inte låta bli att kommentera det avslutande stycket i hans recension:


"Till sist beskrivs en enkätundersökning som gjorts för att undersöka ungdomars attityd mot engelska i reklam. En fråga som ställs är ”Har du någon gång köpt en produkt just för att reklamen varit på engelska”. Den som svarar ja på den frågan väljer (i princip) att dumförklara sig själv. Vad ger då svaren när alla svarar nej?

 

En relevant fråga som sedan ställs är ”Är du på det hela taget positiv, likgiltig eller negativ till reklam på engelska i Sverige”. Problemet är att svaren till denna fråga inte redovisas. Troligtvis för att ungdomarna visade sig vara positivt inställda.

 

Som sagt, man faller på egna grepp."

 

(Mitt svar, som också lagts ut som kommentar i Fredrik Hillerborgs blogg)


Bäste Fredrik


Du antyder i din recension att redaktionsgruppen för ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” medvetet skulle ha utelämnat svarsresultatet på frågan ”Är du på det hela taget positiv, likgiltig eller negativ till reklam på engelska i Sverige” på grund av att ungdomarna visade sig vara positivt inställda till användning av engelska i reklamen.


Det är viktigt att hålla i minnet att frågeformuläret, som också publiceras i boken, är en modifierad version av den mycket omfattande opinionsundersökning, som TN Gallup genomförde för norska Språkrådets räkning 2010. Språkförsvarets enkät besvarades av 138 gymnasister i årskurs 1 – 3 ”och är givetvis alltför liten för att kunna ge någon större validitet”. Det är alltså inte ens fråga om ett statistiskt säkerställt urval av svenska gymnasister. Därför är också kommentarerna i Arne Rubenssons artikel överlag återhållsamma. På grund av tidspress hann vi inte genomföra enkäten i fler klasser, men vi ansåg ändå att resultaten hade ett visst informationsvärde.


Det stämmer inte att vi medvetet skulle ha mörkat detta svar. För det första redovisas bara svarsresultaten för nio av de sexton frågorna; det har alltså gjorts ett urval. Inget svarsresultat utmönstrades på grund av att de gick våra teorier emot. För det andra: Om vi velat mörka, varför mörkade vi i så fall inte svaret på frågan ”Det används generellt sett alltför mycket engelska i reklam och marknadsföring i Sverige”? Där påpekar vi att en majoritet av de tillfrågade inte höll med. Samtidigt kan påpekas att 52 procent av de svarande i den norska undersökningen svarade ja på en liknande fråga. Skillnaden beror naturligtvis på att den norska undersökningen omfattade ett statistiskt säkerställt urval av hela befolkningen. För det tredje svarade 37,1 procent att de var likgiltiga, 36,2 procent positiva, 6 procent negativa och 20,7 procent svarade ”Vet inte” vad gäller frågan: ”Är du på det hela taget positiv, likgiltig eller negativ till reklam på engelska i Sverige”. Likgiltiga och de som inte visste uppgick alltså till 57,8 procent. I den norska undersökningen svarade 42 procent av de tillfrågade att de var negativa. En kraftig majoritet i vår undersökning instämde också med påståendet: ”Jag tänker aldrig på om reklamen är på svenska eller engelska”. Detta, liksom att de likgiltiga och de som svarade ”Vet inte” på den föregående frågan uppgick till 57,8 procent, tyder på att frågan om vilket reklamspråk som används var en icke-fråga, något som de inte hade reflekterat över, för de tillfrågade gymnasisterna.


När det gällde påståendet ”Reklam på engelska är mer trovärdig än på svenska” vägde det mycket kraftigt över till förmån för ”instämmer inte alls” bland gymnasisterna. Borde inte detta ge olika reklammakare en viss tankeställare? Samma fråga i den norska undersökningen gav ännu kraftigare utfall för nej-svararna.


I flera av artiklarna i antologin, bl.a i Dag F. Simonsens artikel, Marinel Gerritsens/Frank van Meurs och i min artikel, refereras olika vetenskapliga undersökningar om engelskans genomslagskraft i reklamen visavi ett modersmål. I dessa framkommer det att modersmålet i regel är emotionellt starkare och trovärdigare än ett främmande språk som engelska. Dessutom tillkommer förståelseaspekten, d.v.s att konsumenterna förstår engelska sämre än sitt modersmål. I vissa fall är det inte ens meningen att konsumenterna ska förstå engelskan; den fungerar bara som garnityr. I min artikel redovisar jag f.ö en undersökning som Demoskop gjorde på uppdrag av Sveriges Reklamförbund 2004 som med all tydlighet visade att intervjupersonerna föredrog svenska som reklamspråk.


Nu är det naturligtvis en öppen fråga om reklambranschen tar till sig resultat från vetenskapliga undersökningar.  Norska Språkrådet skrev i sin statusrapport 2012: ”Användningen av engelska i reklam bygger alltså mest bara på tro och inte på undersökningar, och denna tro tycks vara löst grundad.”


Du menar att frågan ”Har du någon gång köpt en produkt just för att reklamen varit på engelska?” leder till att den svarande dumförklarar sig själv, om den svarar ja. I så fall är nästa fråga, nämligen ”Har du någon gång avstått från att köpa en produkt eller tjänst för att den varit på engelska?”, lika dum. Båda frågorna är hämtade från den norska undersökningen och avser naturligtvis att mäta vilken betydelse språkfrågan har i samband med köp. I det första fallet svarade 61 procent nej och 9 procent ja och i det andra fallet svarade 70,3 procent nej och 13 procent ja. Svaren bekräftar än en gång de tillfrågade ungdomarnas indifferens i språkfrågan.


Det verkar som om du fäster större vikt vid undersökningens tillförlitlighet än vad vi själva gör.


Redaktionsgruppen genom

Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14 15 16
17
18 19 20
21 22 23 24 25 26
27
28 29 30
<<< April 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se