Alla inlägg under april 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 april 2014 19:01

Den fungerar dock endast som mottagaradress och har installerats på Språkförsvarets webbhotell. Den kan alltså inte användas för sändning. Denna adress vidarebefordrar sedan automatiskt meddelandena till vår ordinarie e-postadress.


Adressen har i nuläget ingen egentlig praktisk funktion, men väl ett symbolvärde. Det är fortfarande tekniskt ogenomförbart att konstruera en e-postadress, som innehåller å, ä och ö till vänster om snabel-a (@).


Många svenska kommuner använder inte ens å, ä och ö i sina synliga webbadresser, trots att det är mycket enkelt att ordna.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 april 2014 13:05

Danmark kommer att hålla en folkomröstning den 25 maj om EU:s patentdomstol, eftersom ja-anhängarna inte uppnått det nödvändiga flertalet i folketinget. En dansk anslutning till EU:s patendomstol betyder nämligen att Danmark avhänder sig nationell suveränitet. Därmed är det en grundlagsfråga.


Nej-anhängarna har en egen webbplats. I  ”13 håndgribelige argumenter mod EUs patentdomstol” tas språkfrågans betydelse upp:


”4. Sproglige vanskeligheder

Regeringen har en aftale i samarbejde med Venstre, om at vi i Danmark skal have vores egen underafdeling af EUs patentdomstol. Det er for at sikre at en virksomhed kan køre en sag på dansk. I virkeligheden en flot tanke, men hvor meget har den danske regering at skulle sige i forhold til hvor EU skal placere sine domstole? Det, der kan få os til at undres, er, at Spanien og Italien ikke ønsker at være med i EUs patentdomstol. Den største hårdknude mellem disse lande og EU i denne sag, er lige netop, at de ikke kan få lov til at bruge deres modersmål i patentsager. Så hvorfor skal vi tro at EU er tilbøjelige til at give Danmark en sproglig undtagelse, når de har afvist Spanien og Italiens klager?


Muligvis kan en domstol blive oprettet i samarbejde med Sverige, men intet er sikkert.


UPDATE: Sverige har indgået et samarbejde med de tre baltiske lande om en nordisk/baltisk domstol. Her skal sagerne ske på engelsk. Det gør en dansk domstol endnu mindre realistisk.”

 

I punkt 8 behandlas patenttrollens verksamhet, som är ett stort problem i USA. Ett patenttroll är ”en virksomhed der ikke har et produkt, men udelukkende lever af at inddrive penge ved licensering af patenter. De udnytter altså ikke selv patentet, men ønsker at licensere patentet og tjene penge den vej. Da de ikke har noget produkt kan man ikke sagsøge dem for at overtræde et patent, da de per definition ikke bryder dem.” Patenttrollen står för 56 procent av alla patenttvistemål i USA. De som är hårdast drabbade av patenttrollens verksamhet är de små och medelstora uppfinnarföretagen, som helst vill undvika kostsamma processer och som ofta i stället föredrar att betala licenspengar. Om ett europeiskt enhetspatent, huvudsakligen baserat på engelska språket, införs i Europa, kommer patenttrollens verksamhet förmodligen att kunna utsträckas till Europa. Läs vidare här!


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 april 2014 13:49

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)



Språkrådet i Sverige anordnar i Stockholm årets nordiska språkmöte i samarbete med Nordisk språkkoordination och Nätverket för de nordiska språknämnderna. Temat är den nordiska språkdeklarationen.



Det nordiska språkmötet är till för alla som är berörda och intresserade av nordisk språkförståelse, nordisk språkpolitik och språken i Norden. På myndigheter och universitet, i skolor och på bibliotek, tidningar, radio och tv.



Under två dagar kommer den nordiska språkdeklarationen att belysas från olika håll i en rad föredrag och diskussioner.


  • Vad innehåller den nordiska språkdeklarationen? Vad har den åstadkommit? Bör den kanske revideras?
  • Vad görs för att genomföra och följa upp den? Hur kan arbetet utvecklas och samarbetet förbättras?
  • Vad händer med de fyra arbetsfrågorna: språkförståelse, parallellspråkighet, mångspråkighet samt Norden som språklig föregångsregion?

 

Datum: 28 augusti–29 augusti 2014. Språkmötet inleds på torsdagen kl. 9.30 och avslutas på fredagen kl. 15.00

Mer information hittar du på vår evenemangssida. Där kan du också anmäla dig. Tänk på att göra det senast den 15 maj!



Varmt välkommen till Stockholm i augusti!

Ann Cederberg och Rickard Domeij, Språkrådet i Sverige


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 april 2014 20:47

Kornerna, bosatta i Cornwall, har alldeles nyligen getts minoritetsstatus av den brittiska regeringen. Det betyder också att korniskan, ett keltiskt språk nära besläktat med kymriskan i Wales, har erhållit minoritetsspråksstatus.


  Cornwalls flagga


Förenta Nationerna betraktade korniskan som ett utdött språk, men omdömet omprövades 2010. Den sista enspråkiga kornisktalaren, Dolly Pentreath, dog  1777, men hon var inte den sista som talade korniska. Under 1900-talet intensifierades ansträngningarna att revitalisera korniskan. I dag undervisas i korniska i skolorna och de lokala myndigheterna använder språket i begränsad utsträckning. Den brittiska regeringen har också beviljat extra anslag till Cornish Language Partnership för att befrämja och utveckla språket.


Se bl.a artikel i The Guardian!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 april 2014 13:55

I en nyhetsartikel i Dagens Nyheter idag berättas att TV4 kommer att avsätta mer resurser till digital omställning och satsa mer på riksnyheter och svenska underhållningsprogram:


"Eftersom konkurrenter som TV3, kanal 5, HBO och Netflix i stor utsträckning satsar på amerikanskt innehåll kommer TV4 i högre utsträckning nischa in sig på svenskt drama, svensk humor, svenska nyheter och svenska underhållningsproduktioner.

- Vi ser en väldigt stor möjlighet att kraftsamla runt nationella berättelser, säger Casten Almqvist."


En satsning på svenskt material på bekostnad på angloamerikanskt sådant är naturligtvis lovvärd.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 april 2014 14:25

Den finländska Statistikcentralen publicerade den 21 mars sin senaste rapport över befolkningsutvecklingen i Finland. I denna rapport ingår också statistik över språktillhörighet:


”I slutet av år 2013 uppgick antalet personer med ett främmande språk som modersmål till 289 068, vilket var 5,3 procent av befolkningen. Antalet personer med finska som modersmål uppgick till 4 869 362 (89,3 procent av befolkningen), med svenska som modersmål till 290 910 (5,3 procent) och med samiska som modersmål till 1 930 (0,04 procent). Antalet personer med ett främmande språk som modersmål förväntas överstiga antalet svenskspråkiga under februari–mars 2014.


Den största gruppen med ett främmande språk som modersmål var den ryskspråkiga med 66 379 personer. De största grupperna med ett främmande språk som modersmål, efter den ryskspråkiga, var de estländska (42 936), somaliska (15 789), engelska (15 570) och arabiska (13 170) grupperna.”


Finland har alltså offentlig statistikinhämtning vad gäller språktillhörighet, medan alla uppgifter om olika språktillhörighet i Sverige bygger på uppskattningar, mer eller mindre tillförlitliga.


Läs mera här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 april 2014 22:20

Institutet skriver: ”Tidigare hade Institutet för språk och folkminnen två webbplatser: sofi.se och språkrådet.se. Nu samlar vi allt på en plats och presenterar informationen under våra två huvudområden: språk och folkminnen.”


Dessutom konstaterar vi att Institutet för språk och folkminnens synliga huvudadress är http://www.språkochfolkminnen.se/ . Första intrycket är att den nya utformingen och konstruktionen webbplatsen har varit lyckad.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 april 2014 19:28

Tidningen Visions läsare fick föreslå fånigaste floskeln som florerar just nu på arbetsplatserna. Åtta bidrag gallrades frasm och därefter skedde en omröstning på tidningenvision.se. De som bidragit med de tre vinnande flosklerna belönades med biobiljetter.


Årets jobbfloskler 2014 blev


1. Vi måste gasa och bromsa samtidigt

2. Vi har högt i tak

3. Det gäller att se möjligheterna, inte hindren

4. Levande dokument

5. Kraftsamla utifrån en helhetssyn

6. Genomlysning av verksamheten

7. Transparens

8. Vi är en flexibel arbetsplats


Läs mera här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14 15 16
17
18 19 20
21 22 23 24 25 26
27
28 29 30
<<< April 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se