Alla inlägg under mars 2014

Gunnar Lund, medlem i Språkförsvaret, gick hastigt bort den 27 februari. Frånfället kom fullständigt överraskande för såväl familj som vänner.


Gunnar Lund var mitt uppe i sin gärning. Han tillhörde sedan sitt inträde Språkförsvarets mest aktiva medlemmar.  Han var en flitig medarbetare i Språkförsvarets nätdagbok både under sitt eget namn eller under något alias; han skrev ofta insändare, särskilt i språkfrågor. Han finns företrädd med en längre artikel i Språkförsvarets ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” och utgav ”Svenska för invanda” på eget förlag 2013. Bokpresentationen var typisk för Gunnar:


”Den här boken är skriven för dig som är allmänt intresserad av språkfrågor och har synpunkter på de förändringar som pågår. Avsikten är inte undervisning utan att du själv ska fundera över ditt och andras bruk av det svenska språket.”


Gunnar fungerade som idéspruta; en idéspruta har inte stelnat i sitt tänkande utan utforskar hela tiden nya vägar och vill alltid veta mer. Han var också orädd i sina kontakter med andra människor. Detta hade också Språkförsvaret stor nytta av.


Saknaden efter Gunnar Lund är stor.


Språkförsvarets styrelse

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 mars 2014 17:26

 


I måndags laddade Sara Maria Forsberg från Finland upp ett videoklipp, där hon härmar olika språk. Klippet blev en succé; det har redan visats över tre miljoner gånger på YouTube. Lyssna bl.a här !


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På Oscarsgalan vann filmen ”12 Years a Slave” (Slav i tolv år/Tolv år som slav) pris som årets bästa film. Filmen bygger på Solomon Northups självbiografi från 1853. Denna självbiografi anmäldes av New York Times samma år boken utkom. En uppmärksam läsare av New York Times arkiv påtalade nyligen på Twitter att författarens namn hade felstavats på två olika sätt i denna anmälan, dels med Northrup i rubriken och dels med Northrop i brödtexten. New York Times har nu korrigerat felet.


Filmen tycks gå upp under det engelska namnet i Sverige. Hur svårt kan det vara att översätta titeln till svenska egentligen?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 mars 2014 19:19

(Texten hämtad från SR Minnen/Radiofynd)


Sagan om Rödluvan  har väl de flesta hört. Men knappast på det här sättet. 1935 kunde radiolyssnarna lyssna till  skådespelaren Åke Söderbloms version på genuin Stockholmsslang.  14 år senare, 1949, var det Julia Caesars tur att i en föreställning på Odeonteatern i Stockholm mer eller mindre massakrera den kanske mest kända av alla sagor.


Lyssna på sagan här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag fick ett litet reklamblad i brevlådan med bl.a en liten korvparlör. Vurre, smygare, slang med halka, väntkorv, luffare och några ytterligare, med förklaringar. I slangspråket finns plats för både fantasi och humor.


Peve


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 mars 2014 18:58

För en tid sedan publicerade Dagens Nyheter en notis, ”Ny jätteskulptur till Borås”, som berättade att en åtta meter hög skulptur uppbyggd av bokstäver skall invigas vid nya Textile Fashion Center i Borås. Skulpturen, värd 15 miljoner kronor, skänks av en bank och lokala entreprenörer till Borås stad.


- Skulpturen och dess namn passar bra ihop med högskolan, säger Paul Frankenius, en av donatorerna.


Vad är det för namn som passar så bra ihop med högskolan? Skulpturen heter House of knowledge och har byggts av den katalanske konstnären Jaume Plensa. Det är tvivelaktigt om det är Plensa som propsat på ett engelskt namn. Om man går till en artikel om Jaume Plensa på Wikipedia, ser man att hans skulpturer kan ha namn på flera olika språk, engelska, spanska, franska, tyska, italienska, kalanska, ja, t.o.m på svenska. På Drottningtorget i Göteborg står nämligen hans ljusskulptur Dröm.


Grundtipset är att det i stället är donatorerna eller beställarna som månar om engelskan. Skulpturen ska ju stå vid entrén till Textile Fashion Center!


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sakernas internet är en översättning av engelskans Internet of Things. Enligt en faktaruta i en debattartikel i dagens DN är "tanken att maskiner och vanliga apparater i hemmet i framtiden är uppkopplade mot internet, och kan fjärrstyras".  Den här kommentaren är inte avsedd att förlora sig i en teknisk utvikning utan konstaterar endast hur viktigt det är att snabbt lansera en svensk översättning av - eller ersättningsord till - ett engelskt uttryck - annars riskerar det senare att sätta sig i svenskan. Det är viktigt att journalister och andra skribenter har den inställningen. Det sägs att mycket av den isländska språkvården sköts av vanliga islänningar, som snabbt reagerar på inlåning av främmande ord, främst engelska. Den isländska språknämnden står alltså inte ensam utan backas upp av allmänheten.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 mars 2014 14:37

I nr 2/2014 av Universitetsläraren behandlar Per-Olof Eliasson språksituationen, d.v.s förhållandet mellan svenska och engelska, inom högskolan utifrån ett antal intervjuer. Artikeln tar avstamp i läget på KTH:


”En undersökning vid KTH visar att studenterna har för lite kunskap om svenska facktermer och att de därför kan få problem när de börjar arbeta. KTH:s språkkommitté ska nu försöka stärka svenska fackspråkets ställning på utbildningarna. Också på många andra lärosäten är frågan om förhållandet mellan svenska och engelska en i högsta grad aktuell fråga.


För fyra år sedan kom KTH med en språkpolicy där man tar upp behovet av parallell ämnesterminologi på svenska och engelska. I samband med det bilda­des en språkkommitté för att säkerställa att språkpolicyn genomsyrar verksam­heten.


Bland annat har man gjort enkäter till lärare och studenter för att ta reda på hur språksituationen ser ut. I över 40 procent av KTH:s kurser lärs de tekniska ter­merna bara ut på engelska.”


Läs hela artikeln här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4
5
6 7 8
9
10 11 12 13 14
15
16
17 18 19 20
21
22 23
24
25 26
27
28 29 30
31
<<< Mars 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se