Alla inlägg under mars 2014

 

(Texten är hämtad från Piratförlagets webbplats)


Om verb vore medborgare, vilka skulle styra landet? Varför är particip som lustiga krabbor och vad är likheten mellan preteritumsystemet och Stålmannen?


Detta är boken för dig som älskar grammatik eller vill lära dig att älska det. Använd den istället för en skolbok för att lära dig om konjugationer och tempus, ta fram den på en dejt när samtalsämnena sinar eller ha den som bildande toalettlektyr.


En sak är säker. Det här är grammatik som du aldrig har sett den förut.


Sara Lövestam är författare, radioröst, krönikör och lärare i svenska för invandrare. Hon började fundera på grammatik långt innan en vuxen talade om för henne att det fanns. Grejen med verb är hennes femte bok.


Läs ett utdrag ur boken


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 mars 2014 14:07

Förlåt att jag måste avreagera mig – jag har förut anmärkt på Dramatens många titlar på engelska, ibland utan översättningar – men igår kväll fick jag nytt vatten på min kvarn.


Jag har sett en fantastisk föreställning av Hjalmar Söderbergs “Gertrud” och läste även med behållning programbladet nästan fram till mittuppslaget... Så kommer det:


Stycken av Wilhelm Stenhammar som hörs under föreställningen:


String Quartet No. 1 in C major... (The Fresk Quartet)

String Quartet No. 2 in C minor...

String Quartet No. 3 in F major... (The Gotland Quartet)

Osv., osv.


Varför kan den store svenske tonsättarens verk inte nämnas på svenska? Och varför kan framstående svenska ensembler inte få stå med sina svenska namn (Freskkvartetten resp. Gotlandskvartetten)?


Vem vänder man sig till?


När jag i pausen gick ut i foajén kom nästa kalldusch. Där visas en skärmutställning “Från skiss till färdig kostym – Mästaren och Margarita” där ALL TEXT utom den nyss citerade rubriken ÄR PÅ ENGELSKA.


Än en gång: VEM VÄNDER MAN SIG TILL?


Finns det något sätt att förmå Dramaten att GENOMGÅENDE använda svenska? Åtminstone som första språk.


Hälsningar!


Bengt Lidal

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 13 mars 2014 19:30

Matias Møl Dalsgaard skrev nyligen en läsvärd artikel i Berlingske Tidende om engelskans ställning på Danmarks universitet. Inledningsvis knyter han an till den tyska ockupationen av Danmark under andra världskriget, men kommer fram till den nuvarande ockupationen, genom engelska språket, är betydligt farligare.  Om motståndarna var högst synliga och påtagliga under andra världskriget, är ockupationen idag osynlig och uttryck för – en självockupation:


”Til gengæld var det synspunktet, at der til hvert sprog knytter sig en ånd og tradition som er af afgørende betydning for livet og livsmulighederne inden for dette sprog. Samtidig var det synspunktet, at modersmålet var det sprog, som gav det enkelte menneske mulighed for egentlig at deltage i og bidrage til sin verdens åndelige og politiske liv. Et egentligt fællesskab var kun muligt gennem modersmålet. Mennesket kunne ikke bare leve i et fremmedsprog (hvilket for Koch ville sige tysk). Og det kunne ikke bare opfinde og leve i kunstsprog (hvilket for Grundtvig ville sige latin). I stedet måtte mennesket leve og deltage i udviklingen af sit eget modersmål og dette sprogs traditioner.


Hvis sådanne overvejelser over forholdet mellem liv og sprog stadig har blot den mindste gyldighed, er det en gåde at ingen gør modstand mod tidens besættelsesmagt. Denne magt er endda på mange måder farligere end den tyske Wehrmacht - fordi den er usynlig, og fordi dens besættelse er selvbesættelse. Jeg tænker ikke her på den islamiske besættelse som Søren Krarup, Flemming Rose, Anders Fogh, Trykkefrihedsselskabet og venner nu i flere år har fløjtet til modstandskamp imod. Den besættelse findes næppe i virkeligheden.


Derimod tænker jeg på den engelske besættelse. Mere præcist tænker jeg på vores egen besættelse af at udrydde dansk som sprog og erstatte dette sprog med et generaliseret og historieløst engelsk - i første omgang på landets universiteter. Er politikere og den almindelige befolkning egentlig klar over, hvad det er for en systematisk udryddelse af dansk, der i disse år finder sted på universiteterne?”


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 mars 2014 17:19

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Samiskt språkcentrum ger ut handböcker för alla som vill återta sitt språk – vilket språk det än handlar om.

En av Samiskt språkcentrums huvuduppgifter är revitalisering av det samiska språket. För att sprida metoderna har centrumet tagit fram ett antal handböcker – vissa för samiskspråkiga, andra mer generella.

Konsulenten Patricia Fjellgren har tillsammans med professor Lena Huss från Uppsala universitet skrivit en handbok för de som vill återta sitt språk, Gîele aelhkie guadtedh.
”Den här boken är för alla som vill återta sitt språk, vilket språk det än handlar om”, säger Patricia.

Samiskt språkcentrum har tidigare arbetat med olika projekt med syfte att rädda den hotade sydsamiskan. Det har bland annat handlat om att häva språkspärrar och Mentorprogrammet Bïhkedäjja. Nu ska de lyckade projekten som hittills fokuserat på sydsamiska ta sig an lule- och umesamiskan. Patricia Fjellgren säger att en erfarenhet de tagit med sig under dessa år är att de måste jobba långsiktigt.


”Ett språk som varit borta i 50 år kommer inte tillbaka på ett år. Vi måste tänka 10–20 år framåt för att se tydliga resultat.

Läs mer om projekten och handböckerna på Minoritet.se.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 mars 2014 19:21

heter en ny Facebook-grupp, som förhoppningsvis kommer att växa. En skorpa heter naturligtvis - skorpa.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 mars 2014 14:58

Nu har vår fotbollsstjärna Zlatan Ibrahimovics hamnat i centrum igen. Denna gång uppträder han i en väldigt påkostad reklamkampanj för svensk-kinesiska Volvo PV. Reklamen finns både som reklamfílm på TV och som affischreklam.


När jag i förra veckan passerade en reklampelare i Helsingborg upptäckte jag för första gången den omtalade och dyra affischreklamen för Volvo.


Jag tänkte inte så mycket på Volvobilen eller på ”killen” på affischen. Snarare koncentrerade sig min blick på den svengelska rubriken, MADE BY SWEDEN, med stor vit blockskrift.


Vad är det för konstig engelska, tänkte jag? Det låter ju oengelskt!


Visserligen kan jag förstå att Volvo PV och reklambyrån ville hitta ett nytt och fräscht uttryck för det traditionella Made in Sweden, men det måste ändå vara språkligt accepterat och korrekt. I detta fall hade korrekt engelska varit MADE BY THE SWEDES (the Swedish people).


Men det hade väl inte varit så spännande? Spontant kom jag att tänka på andra varianter:  SWEDEN MADE eller MADE FOR SWEDEN (det vill säga för svenska förhållanden).


Varför måste reklamen i Sverige så ofta vara på engelska? Varför inte på svenska?


Men eftersom Zlatan numera är monsieur Ibrahimovics och spelar för den franska klubben PSG skulle rubriken istället kunna skrivas på franska: PRODUIT SUEDOIS. Det hade i alla fall varit ovanligt omväxlande och uppfräschande.

Enligt Dagens Industri (DI) är Tyskland fortfarande Sveriges största exportmarknad. Varför då inte ”köra in” en tysk variant som rubrik?


Att skriva rubriken på mandarin (kinesiska) hade väl varit att överdriva, även om de kinesiska tecknen ytterligare hade kunnat försköna reklamaffischen.


Personligen tycker jag det är synd att en så skicklig fotbollspelare som Zlatan ska förknippas med konstig svengelska (engelska). Vilket intryck får vi då av företaget Volvo PV och dess bilar?


C-G Pernbring

 

Insändaren publicerad i Helsingborgs Dagblad 5/2 2014, i Dala-Demokraten 3/3 2014 och i en förkortad version i Göteborgs-Posten 6/2 2014.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 mars 2014 18:19

På bara en vecka fick en danskutvecklad hemsida – Meet2Talk.com – medlemmar i 27 länder. Sidan skapar kontakt mellan människor, som vill hjälpa varandra med att träna varandras modersmål.

- Du kan alltså träna ett valfritt främmande språk med en, som har detta som modersmål, och samtidigt kan du hjälpa en medarbetare från ett annat land med att bli bättre på att tala ditt språk, säger Peter Erkmann från Køge, initiativtagare till Meet2Talk, enligt Lørdags-Avisen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 mars 2014 18:55

I det senaste numret av Sprog & Samfund, som utges av Språkförsvarets danska syskonorganisation Modersmål-Selskabet, diskuteras frågan om en dansk språklag i åtminstone två artiklar. Danmark har ingen språklag i motsats till Finland, Sverige, Färöarna, Island och Grönland. Norge planerar en språklag.


Henrik Munck recenserar det andra bandet av den danske språkvetarens Jörn Lunds memoarer, ” Sket. Erindringsessays”, och refererar till Jörn Lunds språkpolitiska verksamhet:


”Hvis der skal fomuleres en dansk sproglov, må det derfor blive en fleksibel rammelov. Politikerna havde ønsket en udvalgsrapport med brugbare anbefalinger, men regeringen lavde en opfølgningsplan uden kraft bag opfølgningen – bortset fra Danska Folkeparti. Jørn Lund konkluderer:

- Jeg tror sådan set, at vi ligesom de fleste andre nordiske lande och selvstyrende områder havde haft en rammelovgivning for sproget, hvis ikke Dansk Folkeparti med sine kompromissløse krav havde gjort mere moderate, men operative initiativer på sprogområdet vansklige.”

 

Jag skrev ett inlägg, ”Kommentar till en motion”, i denna nätdagbok 2006, i vilket jag kommenterade Dansk Folkepartis utspel, vilket förutom ett försvar av danska språket innehöll förslag till försämringar för fr.a invandrare. Det är givet att de etablerade danska folketingspartierna slog bakut inför ett sådant utspel. Om Dansk Folkeparti verkligen velat ha en dansk språklag, borde partiet inte ha gjort partipolitik av frågan utan överlåtit den åt tvärpolitiska krafter.


I samma nummer redogör Jørgen Christian Wind Nielsen, Modersmål-Selskabets ordförande, för Språkförsvarets öppna brev den 22/11 2013 till Vetenskapsrådets styrelse med anledning av beslutet att successivt avveckla det ekonomiska stödet till 31 samhällsvetenskapliga och humanistiska tidskrifter. Wind Nielsen skriver:


”Protesten sker med reference til den svenske sproglov, der fastlægger, att svensk er hovedsproget i Sverige.


Argumentene i protestskrivelsen er gode, og protesten er i sig selv et godt argument for relevansen af en sproglov. Modstanderne af en sproglov i Danmark, blandt andre den nuværende kulturminister, der mener at en sproglov er overflødig og unødvändig symbolpolitik, bliver her præsenteret for en konkret anvendelse. I forvejen eksisterer jo en sproglov inden for rammerne af den danske retsplejelov, der bestemmer, at rettens sprog er dansk. Ingen vil vel mene, at disse bestemmelser er symbolpolitik eller irrelevante. Men hvorfor kun i rettsalene?”


De danskar som önskar sig en språklag har inte gett upp kampen.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4
5
6 7 8
9
10 11 12 13 14
15
16
17 18 19 20
21
22 23
24
25 26
27
28 29 30
31
<<< Mars 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se