(Texten är lånad från Ordkommissionens blogg)

Ordkommissionen i Studentradion  98,9 görs av Nathalie Mark och Niklas Clarkson och sänds onsdagar, udda veckor, klockan 14. I programmet diskuterar och utreder vi olika språkvetenskapliga tema, så som om djur kan prata med varandra, exakt vad språk är för något och hur man egentligen ska stava majonnäs i Danmark. Programmet innehåller allt från intervjuer med prominenta språkforskare till lektioner i ljud. Ordkommissionen är ett program om språk, på språk.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag läste idag en debattartikel i Dagens Nyheter, som diskuterar frågan om befolkningsstatistik, som naturligtvis också har språklig relevans. Författarna skriver:

”Det handlar om att fram en statistik som är mer differentierad och inte bara har fokus på utlandsfödda utan också inkluderar född i Sverige med en eller två föräldrar från subsahariska Afrika liksom adopterade vilka i dag ofta utelämnas. En möjlig modell är befolkningsstatistiken i länder som Kanada och Storbritannien, där självidentifikation praktiseras och där kategorier kontinuerligt uppdateras i dialog med representanter från berörda grupper. Det är också vad som förordas i DO:s rapport Statistikens roll i arbetet mot diskriminering (rapport 5:2012).”

Det viktigaste kriteriet på etnisk identitet är språket; hur långt man sedan ska gå med ytterligare kriterier är en annan fråga. I Sverige har dock regering och riksdag motarbetat kravet på officiell språkstatistik, vilket föranledde en debattartikel 2009 av undertecknad tillsammans med flera andra skribenter, som publicerades i inte mindre femton tidningar, tidskrifter och bloggar. Artikeln avrundades på följande sätt:

”Det är naturligtvis viktigt för språkforskare liksom för myndigheters språkplanering och språkpolitiska ställningstaganden att kunna utgå från en korrekt beskrivning av den språkliga verkligheten. Språkstatistik är också en förutsättning för att kunna planera till exempel behovet av äldreomsorg för nationella minoriteter och olika invandrargrupper. Ingen språkgrupp kan i det långa loppet tjäna på en överskattning eller underskattning av det verkliga antalet talare. Hellre än att föra en faktabaserad språkstatistik, uppmuntrar myndigheterna idag uppskattningar på lösa boliner. Detta hindrar självklart inte att enskilda forskare kan ha gjort helt korrekta uppskattningar, som stämmer med verkligheten. Men sammantaget innebär situationen att intellektuell hederlighet och sanningssökande inte premieras och inte heller bedöms ha någon större samhällsnytta.”

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Pressmeddelande)

Skrota namnet ”Malmö Live”!

I Malmö byggs ett nytt konsert- och kongresshus, som ska stå färdigt 2015 och heta ”Malmö Live”. Malmö stads kommunikationsdirektör, Anders Mellberg, har förklarat att ”namnet skulle lyfta Malmö, vara internationellt gångbart och spegla såväl husets övergripande och gemensamma karaktär såväl som de enskilda aktörernas.” Allt detta ska namnet åstadkomma!

Carolin Sjöholm, kommunikatör hos ”Malmö Live”, försöker prestera en grundligare motivering till namnvalet i ett svar till Ingrid H. Fredriksson på Sydsvenskan:

”Vi ville att namnet skulle:
- ha Malmöprägel
- beskriver den unga staden
- visa bredden och täcka in alla husets aktiviteter: konserter, kulturevenemang, kongress och hotell
- vara internationellt gångbart och samtidigt förstås av svenskar

Begreppet ’live’ står för både liv och levande men också för direktsändning.”

Förvisso har namnet malmöprägel, eftersom ordet Malmö ingår. Fattas bara annat. Men på vad sätt beskriver ”live” den unga staden? Detta är snömos. Varför skulle ”live” täcka in husets alla aktiviteter?  ”Live” på engelska betyder inte liv utan är ett adjektiv med många betydelser.  Skribenter har också påpekat kontrasten mellan bokstaven ö i Malmö och den engelska stavningen i ”live”.

Denna ”ganska stora process” (Carolin Sjöholm igen) har enligt externa beräkningar kostat ett par miljoner kronor. Enbart namnet, som reklambyrån Hilanders tog fram, kostade 545 000 kronor.

Namnet är en provinsiell hybrid, som bör bytas ut innan bygget står färdigt. De lokala ”namnexperterna” tycks inte ens ha kommit på tanken att det går att imponera med ett slagkraftig svenskt namn i stället för med lånade fjädrar. Varför inte vända sig till malmöborna och utlysa en namntävling? Det är väl ändå dessa i egenskap av skattebetalare, som i stor utsträckning kommer att stå för notan!

Språkförsvarets styrelse

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/

E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

            sprakforsvaret@yahoo.se

På Svenska Yle:s webbplats kan du testa hur bra språkkänsla i svenska du har.

”Bevingade uttryck eller idiom är bland det svåraste i ett språk att få grepp om. De listas sällan i böcker och ordlistor, språkläroböcker tar oftast bara med de allra mest vardagliga och vanliga. Den med god språkkänsla förutsätts känna till rätt ord och uttryck.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ur presentationen av evenemanget:

”Öka dina kunskaper om hur du använder det svenska språket. Vi garanterar att du lär dig nya saker som du har nytta av såväl på jobbet som privat. Lär från språkvetare, översättare och språkvårdare och inspireras av framgångsrika författare.

Boka redan nu! De 25 först anmälda får Språktidningens succébok "Hur lång är en stund" (värde 120 kr)!”

Läs programmet här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)