Antologin ”Svenskan i tusen år: Glimtar ur svenska språkets historia” avslutas med en artikel, ”Har svenskan en framtid?”, av Margareta Westman. Antologin är en andra upplaga, och det framgår inte när den första utgåvan utkom. Artikeln har säkert ett antal år på nacken. Det som tyder på det är att hon inte nämner datateknologins, internets och telekommunikationernas framväxt, som har haft stor betydelse för engelskans expansion de senaste decennierna. Under alla förhållanden förtjänar ett principiellt resonemang att citeras:

”En möjlighet för samarbetet på olika områden i Europa vore att man valde ett brospråk eller reläspråk – ett språk som all översättning och tolkning gick till och utgick från. Med ett europeiskt brospråk skulle den europeiska kulturella och språkliga mångfalden fortfarande kunna odlas i respektive land. En lösning vore att välja latin, som inte ger fördelar åt någon. Har man ett neutralt språk som mellanstation måste allt i alla fall översättas. Naturligtvis finns det andra språk än latin som också skulle kunna fungera som brospråk i Europa. Ett är esperanto, det väl mest känna av de konstruerade språken. Ett annat är interlingua. Vad talar för det ena eller det andra? En stor del av det latinska ordförrådet finns redan införlivade i de flesta europeiska språken (och för den delen också i de konstruerade).

Ytterligare en fördel med ett neutralt brospråk kunde vara att de speciella språkliga kulturerna som vi alla har, men som i det euroepiska samarbetet kan bli ett hinder, skulle slipas av i själva översättningsverksamheten. När alla tvingas att översätta skulle det i sin tur kanske kunna förenklar förhandlingarna. Texterna skulle möjligen bli kortare, folk måste koncentrera sig och ge avkall på nationella stilistiska krumsprång.

Det viktigast är dock att brospråket inte bör vara någons modersmål, det ska inte ge någon avgörande fördel åt någondera parten i en förhandling.

Det är detta som gör det så svårt att välja engelskan som brospråk. Även om många i Nordeuropa är rätt så bra på engelska står vi oss slätt i resonemang eller förhandlingar med folk som har engelska som modersmål. Och vore det inte egendomligt om vi frivilligt gåve USA dominans över Europa helt enkelt genom språket?”

Sedan 1996 har engelskan stärkt sin ställning inom EU, vilket illustreras av denna tabell (1). Tabellen tar upp andelen ursprungsdokument i procent på respektive språk:

(Tabellen bygger uppgifter från Robert Philipson, "Linguistic Imperialism Continued", sid. 162 och "Översättning och flerspråkighet", Europeiska kommissionen, Publikationsbyrån 2012)

Engelskan expanderar alltså i första hand på franskans bekostnad.  Även om EU har 24 officiella språk och i teorin förordar en mångspråkighetspolitik, finns det krafter inom EU som vill övergå till ett enda arbetsspråk, d.v.s engelska.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Avinor

24 februari 2014 22:28

Interlingua är rätt fantastiskt. Varje hyftat bildad europé kan begripa det utan att alls ha studerat det. Synt att det inte har fått mer uppmärksamhet.

 

inga johansson

24 februari 2014 22:47

"brospråket inte bör vara någons modersmål"
men kan det vara ett brodersmål?
http://www.youtube.com/watch?v=l0ErKbLL5WQ

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...