Alla inlägg under februari 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 februari 2014 13:46

I Språktidningens blogg refereras en undersökning av inställningen till hen bland 118 gymnasieelever i Stockholm (av totalt 36 000). Ett problem med undersökningen är hur frågorna formulerades liksom de exempel, som eleverna skulle ta ställning till.  Detta kan illustreras med följande exempel:


”Deltagarna fick också ta ställning till tre exempelmeningar där de fick gradera hur lämpligt det var att använda hen. En klar majoritet svarade att hen kunde användas vid samtliga tillfällen.


Dottern: ”Mamma, jag var hos doktorn i dag!”

Mamman: ”Åh, vad sa hen?”

Dottern: ”Hon sa att jag kommer att bli frisk!”


I ovanstående exempel tyckte 72,8 procent att det var lämpligt eller mycket lämpligt att använda hen.”


Det märkliga med detta exempel är att det inte ges något alternativ till mammans fråga. Mamman kunde mycket väl ha frågat: ”Åh, vad sa doktorn?” eller ”Åh, vad sa den?”. Om de tillfrågade eleverna hade ställts inför uttryckliga alternativ, skulle det också ha framgått hur pass frekvent hen är i denna situation.  Vad sade en svensktalande i denna situation före den 20 januari 2012? Jag väljer detta datum, eftersom Svenska Dagbladet publicerade artikeln ”Det behövs ett nytt ord i svenskan” av Karin Milles/Karin Salmson/Marie Tomicic den dagen. Artikeln pläderade för införandet av ett tredje könsneutralt pronomen i svenskan, hen, förutom den och det. De flesta svenskar hade aldrig hört talas om hen före detta datum. Det betyder också att följdfrågan före 2012 formulerades utan ett hen. Antingen återupprepades substantivet eller så användes den.


Man kan också fråga sig vilket pronomen i tredje person singularis, som är vanligast då ett husdjur eller djur omnämns för andra gången. När det gäller ens hund eller katt, känner man till könet. Men vad sade man – och vad säger man – om en katt eller hund på avstånd, då det är omöjligt att identifiera könet? Just nu ser jag en ekorre utanför fönstret. Jag kan heller inte identifiera ekorrens kön på avstånd. Den är alltså en den – liksom katter och hundar på avstånd. ”Hunden jagar en hare. Den kommer säkert att hinna ifatt haren.”


Den har haft ett mycket brett användningsområde sedan 1500-talet. Det räcker med att läsa avsnittet om den i SAOB  för att inse detta; den har inte bara använts som bestämd artikel, demonstrativt och determinativt pronomen utan också som personligt pronomen om djur, i nedsättande betydelse, när könet varit oväsentligt och när könet varit känt!


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 februari 2014 13:40

Lingolympiaden är en tävling för gymnasielever i språk och logik. Tävlingen genomförs på universitet runtom i Sverige och alla elever är välkomna. Uppgifterna eleverna löser i tävlingen är inte utvärderingar av språkkunskaper, utan deras förmåga att analysera fenomen i naturliga språk systematiskt och upptäcka intressanta egenskaper.


Läs mera här - sista anmälningsdag är i morgon!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 februari 2014 21:04

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Ett nederländskt forskarlag har utvecklat en app för att testa europeisk språkförståelse. Gör testet och hjälp forskarna!


Det nederländska forskningsprojektet Micrela bedriver forskning kring inomeuropeisk språkförståelse. De deltagande forskarna har publicerat ett stort antal artiklar om hur vi uppfattar och förstår närliggande språk. Nu har man utvecklat en app för att testa både förståelse av och inställningar till grannspråken. I studien ingår sexton språk, varav svenska är ett.

I testet får man dels svara på frågor om hur man uppfattar några närbesläktade språk och ange om man tycker att de är vackra, fula eller mittemellan. Man får också göra ett lucktest där man fyller i ord i en text.

Läs mer om projektet på Micrelas webbplats, eller gå direkt till testet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 februari 2014 13:07

(Texten är hämtad från programmet Språkets webbsida)


Svenska Akademiens ordlista ses av många som svenska språkets facit. Men vem bestämmer vilka ord som ska vara med i ordlistan? Emmy Rasper har besökt SAOL-redaktionen i sitt fortsatta försök att reda ut vem som har makt och inflytande över språket. Programinslaget sändes igår och kan avlyssnas här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 februari 2014 15:12

The Hindu berättar idag att The Central Institute of Indian Languages (CIIL) har satt igång ett projekt för att dokumentera närmare 500 hotade språk i Indien, som vardera talas av färre än 10 000 människor. Syftet är att bidra till att bevara och skydda de hotade språken. CIIL kommer att samarbeta med universitet och institutioner.


(Denna nätdagbok är kinuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 februari 2014 19:06

Antologin ”Svenskan i tusen år: Glimtar ur svenska språkets historia” avslutas med en artikel, ”Har svenskan en framtid?”, av Margareta Westman. Antologin är en andra upplaga, och det framgår inte när den första utgåvan utkom. Artikeln har säkert ett antal år på nacken. Det som tyder på det är att hon inte nämner datateknologins, internets och telekommunikationernas framväxt, som har haft stor betydelse för engelskans expansion de senaste decennierna. Under alla förhållanden förtjänar ett principiellt resonemang att citeras:


”En möjlighet för samarbetet på olika områden i Europa vore att man valde ett brospråk eller reläspråk – ett språk som all översättning och tolkning gick till och utgick från. Med ett europeiskt brospråk skulle den europeiska kulturella och språkliga mångfalden fortfarande kunna odlas i respektive land. En lösning vore att välja latin, som inte ger fördelar åt någon. Har man ett neutralt språk som mellanstation måste allt i alla fall översättas. Naturligtvis finns det andra språk än latin som också skulle kunna fungera som brospråk i Europa. Ett är esperanto, det väl mest känna av de konstruerade språken. Ett annat är interlingua. Vad talar för det ena eller det andra? En stor del av det latinska ordförrådet finns redan införlivade i de flesta europeiska språken (och för den delen också i de konstruerade).


Ytterligare en fördel med ett neutralt brospråk kunde vara att de speciella språkliga kulturerna som vi alla har, men som i det euroepiska samarbetet kan bli ett hinder, skulle slipas av i själva översättningsverksamheten. När alla tvingas att översätta skulle det i sin tur kanske kunna förenklar förhandlingarna. Texterna skulle möjligen bli kortare, folk måste koncentrera sig och ge avkall på nationella stilistiska krumsprång.


Det viktigast är dock att brospråket inte bör vara någons modersmål, det ska inte ge någon avgörande fördel åt någondera parten i en förhandling.


Det är detta som gör det så svårt att välja engelskan som brospråk. Även om många i Nordeuropa är rätt så bra på engelska står vi oss slätt i resonemang eller förhandlingar med folk som har engelska som modersmål. Och vore det inte egendomligt om vi frivilligt gåve USA dominans över Europa helt enkelt genom språket?”


Sedan 1996 har engelskan stärkt sin ställning inom EU, vilket illustreras av denna tabell (1). Tabellen tar upp andelen ursprungsdokument i procent på respektive språk:


 

Franska

Tyska

Andra

Engelska

1970

60

40

 0

-

1996

38

  5

12

46

2004

26

  3

  9

62

2006

14

  3

11

72

2010

  7

  2

14

77


(Tabellen bygger uppgifter från Robert Philipson, "Linguistic Imperialism Continued", sid. 162 och "Översättning och flerspråkighet", Europeiska kommissionen, Publikationsbyrån 2012)


Engelskan expanderar alltså i första hand på franskans bekostnad.  Även om EU har 24 officiella språk och i teorin förordar en mångspråkighetspolitik, finns det krafter inom EU som vill övergå till ett enda arbetsspråk, d.v.s engelska.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 februari 2014 18:38

Vet du hur många tecken det finns i kinesiskan? Vet du hur stor andel av lektionstiden som elever i Luxemburg ägnar åt språkinlärning? Vet du hur många sätt man kan stava å-ljudet på i franskan? Vet du hur många helt utdöda språk det finns?


Svaren på dessa frågor hittar du på webbplatsen ”50 awesome facts about language” – och en hel del ren kuriosa också.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 22 februari 2014 21:43

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Årets första nummer av bulletinen Klarspråk handlar om argumenterande texter.



Ur innehållet:


  • Erik Fichtelius, vd för UR och ledamot i klarspråksnämnden, skriver i sin krönika om hur politiker är skickliga i att få det luddiga och oklara att framstå som klart och bestämt.
  • Att synas är det viktigaste för myndigheters kommunikation. Det visar forskarna Magnus Fredriksson och Josef Pallas i rapporten Med synlighet som ledstjärna.
  • Språkkonsulten Gunilla Granbom ger i Skrivrådet tips om hur man skriver övertygande.
  • Varför är retorik så populärt? Annika Ström, professor i retorik, ger besked.
  • Ny modell för köp av översättningar testas av Regeringskansliet. Kvaliteten ska styra, inte priset.
  • Språkfrågan: e-Hälsomyndigheten, en namnform som avviker från gängse regler för hur namn skrivs.
  • Klarspråksombudsman föreslås i Finland i Klart myndighetsspråk – ett handlingsprogram.
  • Boktips: Gröna boken. Riktlinjer för författningsskrivande, Snacka snyggt – den stora boken om modern retorik, Money talks, om ekonomiska moderord och Mitt i svenskan, ett urval språkspalter.
  • Några nya studentuppsatser om klarspråk.

Läs det nya numret av Klarspråk.



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
<<< Februari 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards