Alla inlägg under januari 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 januari 2014 14:26

Dagens Svenska Dagbladet innehåller flera artiklar som språkintresserade gärna läser.


Den största är på ett helt uppslag, har rubriken ”Skolan behöver ett starkare ledarskap” och i vilken Engelska skolans grundare Barbara Bergström intervjuas.


Den andra ”Språkspalten” av Anna-Malin Karlsson har rubriken ”Större språkintresse, men färre språkstudenter”. Där redogörs för varför språkintresset aldrig har varit större än nu. Samtidigt väljer alltfler att inte studera språk. Paradoxalt.


Den tredje är skriven av Kvalitetsredaktören Per Söderström och har rubriken ”Järnvägsstation kräver sin plats i rubriken”. Texten lyder som följer:


”De senaste tre åren har ordet tågstation använts 101 gånger i SvD, enligt det elektroniska arkivet. Får man skriva så? Nej, tycker somliga läsare och det med emfas.


'Det heter järnvägsstation och järnvägsvagn. Sluta skriva tågstation, tågvagn och tågförare (Den senare heter lokförare)', skriver en läsare.


Jag önskar att jag kunde instämma. Men tyvärr. I Svenska Akademiens ordlista, som är normerande för svenska språket, hittar jag alla dessa tre tågord. Visst, substantivet järnväg var först. Enligt Nationalencyklopedin kan ordet härledas tillbaka till 1808 och kommer från franskans chemin de fer. Tåg gjorde debut 1889 och kommer från tyskans Zug.


Själv föredrar jag järnvägsstation men noterar att jag är i minoritet i det avseendet. I arkivet blir det bara 91 träffar på ordet de senaste tre åren. Om jag däremot satt som redigerare och skulle formulera en rubrik hade jag inte tvekat att skriva det kortare ordet tågstation om utrymmet vore knappt.


Tågstation hittar jag också i ett dokument från Språkrådet. Och i SL:s handlingar på nätet noterar jag ett flitigt bruk av ordet tågförare. Trafikverket skrivet understundom såväl tågstation som tågförare. Så tåget har nog gått, om uttrycket tillåts, och stannar numera vid såväl järnvägs- som tågstationer.


Varför heter det järnväg, för övrigt? Rälsen är väl av stål?”


Jag tyckte att det var värt att skriva några rader till redaktören. Så här lyder de:


Hej Per Söderström!


Varför heter det järnväg? Ser vi på de tre språk engelska, franska och tyska, som vi tagit mest intryck av ger en direkt översättning av deras begrepp


railway – skenväg         chemin de fer – järnväg         Eisenbahn – järnväg.


Då faller sig det sig inte så konstigt att vi valt att tala om järnväg istället för stålväg. Enligt min uppslagsbok är stål den sammanfattande benämningen på den mängd olika legeringar där järn är den viktigaste beståndsdelen. Allmänt är det väl så att vi till vardags inte gitter att hålla isär vilket som är vilket.


Du är inte så många år yngre än mig. För vår generation är järnvägsstation den naturliga benämningen. Yngre tänker nog mer i analogi med busshållplats, cykelställ, taxistation, bilparkering, båthamn och häststall, där själva transportmedlet fått ge namn åt var det stannar. Järnvägsstation är undantaget i det här sammanhanget tillsammans med flygplats.
 
Även om vi vill att språket ska vara logiskt och konsekvent, så är det inte det.


Ha det så gott!


NåN
 


 

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 januari 2014 18:43

I dagens ”Skriv i DN” skriver en elev, Erik Brandt, att


”Det ska inte gå att glida genom skolan utan att det straffar sig på något sätt. Om en elev inte sköter sig, släng ut den och ge den frånvaro. Barnen kommer inte att ändra sig förrän de ser konsekvenserna av att de inte sköter sig (min fetstil).”


Det är inte meningen att starta någon skolpolitisk debatt i denna nätdagbok. Däremot kan vi konstatera att skribenten använder den som könsneutralt pronomen. Det har man gjort i svenskan sedan 1500-talet. Det andra könsneutrala pronomenet är det. Något tredje könsneutralt pronomen behövs knappast.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 januari 2014 18:42

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)


I Sveriges Radios P3 pågår nu den nya programserien ”Alfabetet”, som i 31 avsnitt behandlar alla bokstäver i det svenska alfabetet.


”Alfabetet” i P 3 ser sig som ”ett bokstavsprogram för vuxna”. När det sista avsnittet sänds den 27 februari hoppas programmakarna kunna avgöra om det finns onödiga bokstäver i alfabetet, och vilken som är den bästa bokstaven i svenskan. Programmet går flera gånger i veckan och har redan hunnit till g, ”kraftens, punktens och den amerikanska gansterns bokstav”.


Programledare är Hanna Andersson och Rasmus Persson. Under programseriens gång har de två återkommande ledsagare: Sture Allén, som berättar om hur Svenska Akademien förhåller sig till svenskans 29 bokstäver (om man räknar in w), och formgivaren Martin Kann, som förstås pratar om bokstävernas grafiska form.


Gå till Alfabetet och lyssna.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 januari 2014 18:44

Detta är ett utdrag från SPOF:s (Svenska Patentombudsföreningens) yttrande över patentlagsutredningens delbetänkande SOU 2013:48 – Patentlagen och det enhetliga europeiska patentsystemet.  Den avgörande frågan är att patentkrav på svenska ska ha rättsverkan, inte patentkrav på engelska, i Sverige.


Troligen av språkpolitiska skäl föreslår utredningen att det även fortsättningsvis ska inges en svensk översättning av patentkraven i ”klassiska” europeiska patent som ska valideras. Det är då anmärkningsvärt att inte ställa några kvalitetskrav på översättningen. Hygglig kvalitet tillgodoses genom att ge den svenska översättningen ges rättsverkan, på samma sätt som idag. Vi tycker också att en svensk översättning ska ha rättsverkan för att ge allmänheten fullgod rättssäkerhet och möjlighet att på bästa sätt förstå innebörden av patentkraven. Patentkraven utgör en rättshandling och bör då vara uttryckta påsvenska liksom andra rättshandlingar. Merkostnaden blir obetydlig jämfört med ingivande av svenskspråkiga patentkrav utan rättsverkan.


Språkarrangemangen, som ska gälla för patent som har giltighet i Sverige, bör också samordnas, så att reglerna blir konsistenta för å ena sidan europeiska patent, som valideras i Sverige, och å andra sidan nationella svenska patent. I båda fallen bör en svensk kravöversättning ges rättsverkan…



Det har hävdats att man ska kunna få allmänheten att förstå, att den svenska kravöversättningen ej har någon rättslig betydelse, utan endast tillhandahålles för ”informativ” verkan. Vi delar inte denna tilltro att en dålig översättning ger relevant information. Den som läser en svensk text, som offentliggjorts av en myndighet i form av en tryckt text, har befogad anledning att förutsätta att texten är korrekt och att man kan lita på innehållet Varför skulle annars översättningen finnas? Om man enbart vill ge en ungefärlig orientering skulle det räcka med den europeiska patentskriften. De flesta svenskar, som yrkesmässigt sysslar med teknik, kan orientera sig i stora drag om innehållet utifrån den europeiska patentskriften som sådan, eftersom den innehåller patentkrav på tre språk (engelska, tyska och franska). Att tillhandahålla en kvalitativt dålig översättning är inte att tillhandahålla relevant information. Snarare finns en risk för att allmänheten blir vilseledd och att det snarare blir fråga om ”desinformation”. Vid kravanalys är det en klar fördel, om man har svenska som modersmål, om man själv kan läsa kraven på svenska, eller åtminstone få innebörden förklarad för sig av ett patentombud, en patentexpert eller en advokat.


- Inget av våra grannländer har slopat den rättsliga verkan av nationella kravöversättningar efter nationell validering av europeiska patent: I en bilaga till detta yttrande anger vi vilka bestämmelser som gäller i Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. (Tyskland är inte ett jämförbart land, eftersom tyska utgör ett av de tre officiella språken i Europapatentkonventionen, EPC).


Varför ska Sverige ge patenthavare mycket större språklättnader än våra grannländer? Alla dessa grannländer kräver en översättning av patentkraven till ett nationellt erkänt språk, och dessa översättningar har rättslig verkan, så att tredje man kan lita på att skyddsomfånget vid intrångsbedömning ej är större än vad som framgår av kravöversättningen. För Europa som helhet innebär den svenska nyordningen en obalans. Svenska företag måste betala kravöversättningar för patentskydd i grannländerna, medan utländska företag slipper denna översättningskostnad vid validering av patentet i Sverige…


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 januari 2014 18:49

Tiden hinner ifatt oss alla. Nu har även jag startat en blogg: SPRÅKETS BAKVÄGAR


Där publicerar jag ett ordspråk, talesätt (eller annat koncentrerat uttryck) om dagen. Alla hämtade ur folklig tradition från medeltiden och framåt. Det är en ordkonst på hög konstnärlig nivå präglad av uttryckskraft, infallsrikedom, humor och poesi. Ofta förmår den hitta nya överraskande vägar för tanken och vända invanda föreställningar upp och ner. Man ser också vår egen tid genom dem.


Så titta gärna förbi på er dagliga morgon- eller kvällspromenad på nätet för en ny infallsvinkel på sakernas tillstånd.


Ingenstans går det så underligt till som i världen.


Bästa hälsningar


Johan Althoff

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 januari 2014 15:42

I "Fråga Eva-Karin" i DN på stan idag ställs frågan varför en skulptur av Lena Cronqvist står så undanskymd nära ingången till Hotell Sergel Plaza. Eva-Karin Gyllenberg svarar på den frågan, men inskjuter också:


"...Konstverket som restes 2003 heter ' Girl making a face'. Man kan ju undra var det är för fel på 'Flicka gör en grimas', men det hör kanske inte hit."


Svenska konstnärer tycks i ökande utsträckning ge sina alster engelska titlar. Man kan undra om det överhuvudtaget finns något rationellt skäl. Skupturen står faktiskt i Sverige, där fler människor behärskar svenska än engelska. Om skulptören hade varit orolig för att förbigående inte skulle förstå vad skulpturen föreställer, kunde hon namngett den först på svenska och därefter/därunder på engelska för turisternas skull.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 14 januari 2014 19:46

Klingande är en duo från norra Frankrike (födda 1991) och deras låt Jubel ligger på topplistorna i flera länder, bl.a Sverige. På YouTube har låten fler än 10 miljoner besökare. Jag har hittat ett par kommentarer angående deras svenska namn på låtarna. Så här skriver  i alla fall engelskspråkiga Wikipedia: “the group itself and its song names are in Swedish because of the group´s admiring of the language which, according to them sounds like it´s being sung when it´s being spoken. “ (1)


Peve


1) ”gruppen själv och dess sångtitlar är på svenska på grund av gruppens beundran  för språket, som enligt dem låter som om det sjungs när det talas.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 januari 2014 15:31

(Denna text har hämtats från Skriftlig fråga 2012/13:235 - den 9 januari)


av Anders Karlsson (S)

 

till näringsminister Annie Lööf (C)


Många förväxlar idén om en globaliserad värld med idén om en anglosaxisk värld. Att omfamna globalisering och att vilja stärka språkfärdigheterna i engelska bör kombineras med ett värnande om Sverige och svenska språket. När de sociala eliterna i Sverige antar engelskan som sitt ”modersmål” och ser svenskan som ett andra klassens ”folkspråk” samt försöker anpassa samhället därefter är vi inne på farliga vägar. Patentspråksutredningen har lagt fram ett betänkande, Nationella patent på engelska? Det finns i dag tre sätt att inge patentansökningar: nationella, europeiska (via Epo) och internationella (via Wipo). En patentskrift innehåller tre delar: patentbeskrivning (10–20 sidor), patentkrav (1–3 sidor) och sammandrag (½ sida). Den viktigaste delen är patentkraven, eftersom endast dessa är juridiskt relevanta. Om betänkandets förslag förs fram av regeringen och antas av riksdagen kommer det ofelbart att leda till att allt färre patentansökningar kommer att avfattas på svenska. Jag ser med oro på detta.


Offentlighetsprincipen kräver att näringsverksamhet i Sverige ska kunna bedrivas fullt ut utifrån rättsverkande dokument avfattade på svenska. Att bibehålla svenskan som ett komplett språk i språklagens anda kräver att svenskan används som rättsligt verkande språk, särskilt i en så språkligt utvecklande verksamhet som rättsligt bärande beskrivningar av ny teknik. Enligt Svenska Patentombudsföreningen (Spof) har inget nordiskt grannland gått så långt att den engelska versionen av patentkraven uteslutande har rättsverkan. Erfarenheterna från Holland, som har infört möjlighet till beskrivning på engelska men rättsligt bindande patentkrav på holländska, har lett till ett markant ökande antal nationella ansökningar.


Avser statsrådet att följa Patentspråksutredningens förslag?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3
4
5
6
7 8 9
10
11
12
13 14 15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25
26
27 28 29 30 31
<<< Januari 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se