Direktlänk till inlägg 19 januari 2014

Järnvägen går inte som tåget

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 januari 2014 14:26

Dagens Svenska Dagbladet innehåller flera artiklar som språkintresserade gärna läser.


Den största är på ett helt uppslag, har rubriken ”Skolan behöver ett starkare ledarskap” och i vilken Engelska skolans grundare Barbara Bergström intervjuas.


Den andra ”Språkspalten” av Anna-Malin Karlsson har rubriken ”Större språkintresse, men färre språkstudenter”. Där redogörs för varför språkintresset aldrig har varit större än nu. Samtidigt väljer alltfler att inte studera språk. Paradoxalt.


Den tredje är skriven av Kvalitetsredaktören Per Söderström och har rubriken ”Järnvägsstation kräver sin plats i rubriken”. Texten lyder som följer:


”De senaste tre åren har ordet tågstation använts 101 gånger i SvD, enligt det elektroniska arkivet. Får man skriva så? Nej, tycker somliga läsare och det med emfas.


'Det heter järnvägsstation och järnvägsvagn. Sluta skriva tågstation, tågvagn och tågförare (Den senare heter lokförare)', skriver en läsare.


Jag önskar att jag kunde instämma. Men tyvärr. I Svenska Akademiens ordlista, som är normerande för svenska språket, hittar jag alla dessa tre tågord. Visst, substantivet järnväg var först. Enligt Nationalencyklopedin kan ordet härledas tillbaka till 1808 och kommer från franskans chemin de fer. Tåg gjorde debut 1889 och kommer från tyskans Zug.


Själv föredrar jag järnvägsstation men noterar att jag är i minoritet i det avseendet. I arkivet blir det bara 91 träffar på ordet de senaste tre åren. Om jag däremot satt som redigerare och skulle formulera en rubrik hade jag inte tvekat att skriva det kortare ordet tågstation om utrymmet vore knappt.


Tågstation hittar jag också i ett dokument från Språkrådet. Och i SL:s handlingar på nätet noterar jag ett flitigt bruk av ordet tågförare. Trafikverket skrivet understundom såväl tågstation som tågförare. Så tåget har nog gått, om uttrycket tillåts, och stannar numera vid såväl järnvägs- som tågstationer.


Varför heter det järnväg, för övrigt? Rälsen är väl av stål?”


Jag tyckte att det var värt att skriva några rader till redaktören. Så här lyder de:


Hej Per Söderström!


Varför heter det järnväg? Ser vi på de tre språk engelska, franska och tyska, som vi tagit mest intryck av ger en direkt översättning av deras begrepp


railway – skenväg         chemin de fer – järnväg         Eisenbahn – järnväg.


Då faller sig det sig inte så konstigt att vi valt att tala om järnväg istället för stålväg. Enligt min uppslagsbok är stål den sammanfattande benämningen på den mängd olika legeringar där järn är den viktigaste beståndsdelen. Allmänt är det väl så att vi till vardags inte gitter att hålla isär vilket som är vilket.


Du är inte så många år yngre än mig. För vår generation är järnvägsstation den naturliga benämningen. Yngre tänker nog mer i analogi med busshållplats, cykelställ, taxistation, bilparkering, båthamn och häststall, där själva transportmedlet fått ge namn åt var det stannar. Järnvägsstation är undantaget i det här sammanhanget tillsammans med flygplats.
 
Även om vi vill att språket ska vara logiskt och konsekvent, så är det inte det.


Ha det så gott!


NåN
 


 

 
 
Ingen bild

Edward Ulfertz

19 januari 2014 18:18

En tågstation där det även kommer rälsbussar och spårvagnar, vad ska den kallas?
Järnvägsstation naturligtvis!

 
Ingen bild

inga johanson

19 januari 2014 20:32

jag rekommenderar:
text
http://www.youtube.com/watch?v=HIRvNan00do
bilder
http://www.youtube.com/watch?v=wXjhszy2f9w

önskar en svensk version av denna kritiska sång

 
Ingen bild

inga johanson

19 januari 2014 22:53

esperanto, värt att försvara: fervojo = järnväg
Internacia Fervojista Esperanto Federacio IFEF grundat 1909
organiserar alla som jobbar med järnvägen - fervojistoj; lokförare, konduktörer, stationsarbetare, rallare och andra.

 
Ingen bild

cj

20 januari 2014 12:46

Men det måste väl alla förstå att om man i USA började säga "train station" i stället för "railway station", så är det klart att vi ska följa efter och kalla järnvägsstationerna för "tågstationer"?

 
Ingen bild

cj

20 januari 2014 13:13

Vi kan lägga till att det även i finskan heter "järnvägsstation", rautatieasema.

Rauta -- järn, tie -- väg och asema -- station.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 22 maj 14:49

Morten Mikkelsen rapporterar i Kristeligt Dagblad:   ”Af sparehensyn nedlægges undervisning i flere nordiske sprog på Københavns Universitet, ligesom samling af islandske skrifter risikerer at blive flyttet. Ifølge islandsk ambassadør vil I...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 21 maj 16:54

Idag publicerade iZettle, som sysslar med betallösningar,  helsidesannonser på engelska i såväl Dagens Nyheter som Svenska Dagbladet. Inledningsvis ställs i annonsen frågorna:   ”Where are we heading? Are we taking the fast lane to conformi...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 21 maj 00:09


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 19 maj 08:00

 Hej!   Jag har reagerat över tvenne uttryck under det senaste året:  dels muntligt uttryck för tecknet @ , dels beteckningen HR-avdelning respektive HR-chef.   Ska det behöva vara så här?    Under vinterhalvårets tevetittande så har jag...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 18 maj 14:34

Av tradition besöker vi gärna Lund varje Valborgsmässoafton för traditionellt Valborgsfirande med "mösspåtagning". Så även i år. Vi samlas då tillsammans med hundratals andra Valborgsfirare på Tegnérsplatsen utanför AF-borgen för att lyssna både på k...

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3
4
5
6
7 8 9
10
11
12
13 14 15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25
26
27 28 29 30 31
<<< Januari 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se