Den 30 december 2013 dog Emily Dickerson vid 93 års ålder. Hon var den sista enspråkiga chickasawtalaren. Språket har dock inte dött ut, eftersom det fortfarande finns runt 70 chickasawer, som talar språket flytande.  Chickasawnationen räknar idag 38 000 individer och nationen har en språkavdelning, som försöker revitalisera språket.

Chickasawerna räknas till de fem ”civiliserade” indiannationerna i sydöstra USA tillsammans med cherokeser, choctawer, creeker och seminoler (engelskspråkiga Wikipedia innehåller utförligare information).  De benämndes ”civiliserade” av de europeiska kolonialisterna och den amerikanska federala regeringen, eftersom dessa nationer snabbt övertog europeisk teknologi och i övrigt försökte anpassa sig till kolonialisterna. Cherokeserna utvecklade t.o.m ett eget skriftspråk. Denna anpassning hjälpte dock inte. De fem nationerna fördrevs eller deporterades till det s.k indianterritoriet i Oklahoma i början av 1800-talet. Två grupper höll dock stånd och lyckades undvika deportation. Den ena var den grupp, som idag kallas Eastern Band of Cherokees i nuvarande North Carolina och som uppgår till 13 000 individer.  Cherokeserna uppgår till totalt 316 000 individer, jämte navahofolket den största indiannationen i USA. I regel räcker det att man kan uppge en mor- eller farförälder som tillhörig en viss indiannation för att man själv ska kunna räknas till denna. Merparten av seminolerna i Florida deporterades också till Oklahoma efter ett fullskaligt krig 1835 - 1842, men en grupp på några hundra människor, lyckades undkomma deportationen och flydde in i Everglades träsk. Denna grupp har aldrig kapitulerat militärt till USA:s regering; "den enda indianstam i Amerika som aldrig undertecknat ett fredsfördrag", som det heter på deras webbplats. Idag lever de på sex reservat i Florida och antalet ättlingar uppgår till c:a 3 000.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...