Alla inlägg under december 2013

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 december 2013 14:03

(Texten är hämtad - och lätt redigerad - från "Provinsialismer i SAOL")


Nu har du möjligheten att påverka vilka dialektord som ska ingå i nästa upplaga av Svenska Akademiens ordlista (SAOL)!


Det gör du genom att fylla i någon av enkäterna. Varje enkät består av ca 50 ord. För att veta var ett visst ord används vill jag att du fyller i din uppväxtort. Om du bott på olika ställen anger du det ställe som du tycker mest påverkat ditt talspråk. I enkäten finns dessutom för varje ord möjlighet att kommentera var du tycker ordet hör hemma.


Bakåtknappen fungerar inte i alla webbläsare, men använder du Google Chrome ska det inte vara något problem.

Har du fler upplysningar om dialektorden eller om det är någonting som inte fungerar med enkäten är du välkommen att mejla mig: lena.wenner(ā)sofi.se


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 11 december 2013 13:46

Den namninsamling, ”Vetenskapliga tidskrifter hotas av nedläggning”, som Historisk tidskrift initierade mot Vetenskapsrådets styrelses beslut om att successivt avveckla stödet till humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter, avslutades igår. Inte mindre än 3604 personer undertecknade protestskrivelsen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 december 2013 16:26

Detta utdrag är hämtat från bloggen ”flyktlinjer marginalanteckningar”. Inlägget i övrigt tar upp frågor som New Public Management, förslaget om högskolestiftelser och deprofessionaliseringen inom högskolesektorn.


För att bara nämna några av de tidskrifter som för närvarande stöds ekonomiskt av Vetenskapsrådet (VR) och hur mycket de får: Historisk tidskrift (350 000 kr), Lychnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria (70 000 kr), Scandia. Tidskrift för historisk forskning (240 000 kr), Sociologisk Forskning (80 000 kr), Statsvetenskaplig tidskrift (60 000 kr), Tidskrift för genusvetenskap (230 000 kr), Tidskrift för litteraturvetenskap (200 000 kr). Det är som synes centrala forum för svensk vetenskap som hotas av nedläggning.


Jag är bäst informerad om de historiska vetenskaperna och där pågår för tillfället en febril aktivitet och organisering för att försöka rädda situationen. För utan dess bidrag blir det svårt att finansiera flera av tidskrifterna. Det skulle förvåna mig om forskare inom de andra berörda disciplinerna skulle vara mindre upprörda än vad historikerna är.


För exempelvis humanvetare är publikationen i regel målet, det vill säga, det vi åstadkommer, våra resultat. För naturvetaren är publikationen oftare ett medel, medan citeringen, anslaget eller patentet är det eftersträvade utfallet. VR: s argumentation för att på detta sätt motverka dessa forum för våra ”produkter” är inte helt klar. En kvalificerad gissning är att VR med denna forskningspolicy vill få svenska humanvetare och samhällsvetare att i större utsträckning publicera sig i internationella tidskrifter.


Ett intressant och paradoxalt faktum är att flera av de aktuella tidskrifterna numera har ett granskningsförfarande med anonymiserade författare och granskare – just för att säkra publikationens vetenskapliga kvalitet. Det gör att en tidskrift exempelvis kan bli mer meriterande att publicera sig i genom att den får fler kvalitetspoäng på den ”norska listan”. Trots att flera svenska vetenskapliga tidskrifter arbetar med att anpassa sig till den kvantifiering som utmärker dagens offentliga sektors övergripande styrningsprincip, New Public Management, så är det alltså ändå inte tillräckligt för VR.


Det återstår att se om VR ändrar sig och åtminstone beslutar att faktiskt utreda frågan med en ordentlig konsekvensanalys eller om de helt sonika avvecklar stödet. Det är för övrigt en relativt begränsad och billig bidragsform som förra året hamnade på totalt 3,5 miljoner kr, eller cirka 0,7 promille, av de bidrag som VR årligen delar ut.


För mer kritik av VR: s beslut se exempelvis redaktören för Historisk Tidskrift, Stefan Amirells, debattinlägg ”Från tidskriftsstöd till tidskriftsdöd”: (http://debatt.rj.se/?p=241).


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 december 2013 12:10

I förra veckan skrev jag i samband med återinvigningen av SAAB-fabriken i Trollhättan om kinesen, som hade gjort sig besväret att lära sig tala flytande svenska, om än med en inte alltför kraftig brytning. Sedan dess har jag talat med flera språkintresserade personer om saken. Frågan är vad det är vi finner så intressant i det? Svaret är enkelt. Respekt!


Vad denne kines visar med sina svenskkunskaper är respekt för de kunder och andra intressenter han har att göra med. I och med att han visar sådan respekt tas han själv på större allvar, då det är uppenbart att han gör sitt yttersta. Det är just sådana leverantörer vi kunder vill ha. Det går igen i stort och i smått.


Om svenskt näringsliv håller sig med representanter som talar flytande keltiska, lettiska, bulgariska, polska, flamländska, japanska, koreanska, vietnamesiska, malagassiska, turkiska och så vidare i en oändlig rad av språk visar vi avsevärt större respekt för våra tilltänkta kunder än om vi bara håller oss till det språk som gäller som lingua franca i den del av världen vi råkar befinna oss.


Man behöver bara gå till sig själv för att inse hur mycket hellre vi handlar av en leverantör som bjuder till det där lilla extra för just vår skull.


Gunnar Lund


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)


 

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 december 2013 19:25

Enligt Berlingske Tidende den 3/9 har Greens Analyseinstitut frågat 652 företagsledare i Danmark om vad de förväntar sig av framtidens medarbetare och överst på listan återfinns ett tredje språk, som helst ska vara kinesiska.


Idag fäster bara åtta procent av toppcheferna vikt vid ett tredje språk utöver danska och engelska, men 38 procent svarar att de förväntar sig att göra det om tio år. 34 procent säger att de kommer att fästa vikt vid kinesiska, medan nio procent gör det idag.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 december 2013 18:32

Här i södra Göteborg har Sjögrens Järnhandel döpt om sig till TOOLS och tvärs över gatan vill tydligen inte Wettergrens Kontorsvaruhus – ett namn med aktningsvärda anor från 1882 – vara sämre, utan använder helt i onödan sitt amerikanska moderbolags epitet Office Depot. Vem tror företag som säljer dessa slags produkter att de lockar till sig – kunder som i första hand talar engelska? Stolthet för det svenska språket saknas tydligen helt. Vart är vi på väg?


Jag är glad att ni fortsätter ansträngningarna att försvara svenska språket!


Hälsningar,

Lennart Haajanen

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 december 2013 20:30

Detta är egentligen inte någon språkfråga,  men eftersom Språkförsvaret förmodligen är apostroferat av Vän af ordning i Fokus, är det skäl nog att diskutera företeelsen öppna brev. I artikeln  sägs det nämligen ” Ett med adress Vetenskapsrådets styrelse”. Och Språkförsvaret har skickat iväg ett sådant brev


Vän af ordning skriver:


”Jag skriver till dig för att jag har en fråga. Jag har fått så många brev på sistone. Först var det den här Jonas Hassen Khemiri som skrev till Beatrice Ask, men det brevet skickade han till mig också. Sedan var det en pappa till någon som kallas Blondinbella som författade faderliga råd till dottern. Han sände en kopia på det till mig. Varför då? Jag har knappt plats i brevlådan längre. Där ligger också ett öppet brev till Dorotea Bromberg och Hanne Kjöller. Ett med adress Vetenskapsrådets styrelse (vår fetstil). Marcus Birro har skickat ett också. Förstås. Till Fredrik Reinfeldt. Det var någon slags strategiplan för valvinst. Och nu, nu fick jag just ett brev från centerpartiets chefekonom. Det var adresserat Claes de Faire. Du vet inte vem han är? Det är en påläggskalv hos Bonnier som inte längre vill få lägre skatt. Det tyckte chefekonomen att han visst borde. Du vet inte vem ekonomen är? Han heter Martin Ådahl.”


Ja, vad är vitsen med öppna brev? Skillnaden mellan ett vanligt brev och ett öppet brev är ganska uppenbar: Ett vanligt brev är så att säga en affär mellan avsändaren och mottagaren, medan ett öppet brev är en affär mellan mottagaren å ena sidan och avsändaren och resten av den intresserade omvärlden å den andra. Öppna brev är alltså ett sätt att skapa opinion. Samma motiv driver säkerligen de flesta tidnings- och tidskriftredaktioner, inklusive Fokus-redaktionen och Fokus-medarbetarna.


Det nya är att det är så enkelt att skicka iväg ett öppet brev, tack vare internets och e-postens uppkomst. Det kostar inget, om man bortser från de fasta kostnaderna i övrigt. Förr i tiden var det förenat med vissa svårigheter att publicera öppna brev; det förutsatte välvilliga och tillmötesgående redaktioner eller att man kunde finansiera ett massutskick via posten. Numera kan man alltså skicka iväg tusentals öppna brev via e-posten eller lägga ut öppna brev på sin egen webbplats eller blogg (som inte kostar särskilt mycket eller t.o.m är gratis).


Det första brev, som formellt angavs som öppet brev, skickade en medlem i Språkförsvaret redan 2005. Det hör naturligtvis till saken att massor av andra brev, som medlemmar i Språkförsvaret skickat iväg, är ”öppna” såtillvida att de lagts ut i Språkförsvarets brevarkiv till allmän beskådan. Många av de öppna brev, som Språkförsvaret har formulerat, har i själva verket sedan omarbetats till artiklar.


När man skickat ett öppet brev till en myndighet, måste det diarieföras. Den skyldigheten åligger inte ett privat företag. Däremot kan man inte vara säker på att adressaten, inte ens om det är en myndighet, kommer att besvara det öppna brevet. Ofta resulterar ett brev i ett goddag-yxskaft-svar, som egentligen bara bekräftar att myndigheten, eller företaget, har fått ett brev. Skulle man ge sig till att kommentera detta svar, så kan man vara ganska säker på att dialogen tar slut i och med detta brev.


Om vi återgår till Språkförsvarets öppna brev till Vetenskapsrådets styrelse den 22/11, har det publicerats som debattartikel på journalisten.se (1) och Tidningen Kulturens webbsida och dessutom länkats av några nyhetsportaler.  Faktum är att Vetenskapsrådet har förärats två andra öppna brev – ett från  Dekanerna för de humanistiska och med dem jämförbara fakulteterna i Sverige: Öppet brev till Vetenskapsrådet angående avveckling av tidskriftsstöd - 26/11 2013 och ett  från ACSIS styrelse (med representanter för kulturforskningen vid samtliga svenska universitet och Världskulturmuseerna) – se Öppet brev med anledning av Vetenskapsrådets beslut att ta fram en avvecklingsplan för sitt stöd till ett antal humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter i Sverige 6/12 2013. Dessutom ligger en protestskrivelse för undertecknande på nätet och man kan se hur den växer…


Per-Åke Lindblom

1) Länkningen är instabil - se http://journalisten.se/debatt/oppet-brev-till-vetenskapsradets-styrelse


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 december 2013 16:08

Engelskan tycks ha en framträdande plats i detta evenemang. I logotypen står det UMEÅ2014 EUROPEAN CAPITAL OF CULTURE. Om man besöker webbplatsen, upptäcker man flera delevenemang med engelska titlar:


Umeå Today, Sápmi Today, Rock Art in Sápmi, Sami Chinese Project, River Stories, SkiUmeå2014, Caught by Umeå, Challenging Power, Corners, Fair City, Fair Ground, Fair Opera, Horror & Art, Trailer Gallery, Voices of Umeå, Anonym But Creative, Baltic Sea – Floating Trunks, Beethoven Inspires – Piano Recitals With Open Classes 2014, Crossing Boarders Camp, Culture Trade, Different – But Still the Same, Fair Game. Girl Power Kulturteve, Guitars – the Museum, Lady Sings The Blues, Made in Sápmi, Midnight Light Tango, Survival Kit, Sweeet Sustainablity, Umeå Hardcore Arkiv, Waterscape/Anti Atlas, Buddy Programme, Co-working Umeå, FrostByte, Give Me Five, Homeland Art Camp, Journal of Northern Studies – specialutgåva, Mirror Europe, Singing revolution – then what?, Textila Norrland Live och Tokyo Style.


Inte så långt från Umeå ligger Åbo/Turku, som var europeisk kulturhuvudstad 2011 tillsammans med Tallinn. Webbplatsen är trespråkig på finska, svenska och engelska. Umeå borde ha haft Åbo/Turku som förebild  vad gäller språklig framtoning i stället för att falla i farstun för engelskan.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5
6
7 8
9 10 11 12 13 14
15
16
17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27 28 29
30 31
<<< December 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se