Som en del av mitt arbete samlar jag nu in uppgifter om beslutsfattare inom landets samtliga kommuner. Hittills har jag hunnit med Stockholms län, dvs ungefär en tiondedel av hela antalet. Så långt är titulaturen traditionell. Följande titlar är de som förekommer i varierande sammansättningar:

Ansvarig, arkivarie, assistent, chef, direktör, ekolog, informatör, ingenjör, inspektör, jurist, konsult, koordinator, ledare, marknadsförare, ordförande, planerare, redaktör, samordnare, sekreterare, strateg, utvecklare och överförmyndare.

Någon kamrer eller kassör har jag inte sett till, däremot två controllers. Endast en av de tjugosex kommunerna har en HR-chef. Så pass mogen är hon att hon måste ha börjat sin bana på personalavdelningen. Större än så är ännu inte anglofåneriet i det avseendet inom den kommunala verksamheten. Det känns tryggt.

Registratorn

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)

Det ska bli lättare för dagstidningar på samiska och meänkieli att få presstöd, har regeringen beslutat.

Vad menas med det?

Att högljutt berömma Gud för att t.ex skatteåterbäringen är på väg till Sherwood-skogen?

Eller att föreslå att Gud skall få "Ågustpriset", De Nios pris, eller kanske Nobels fredspris?

Den senare typen av tolkning av "prisa" har spridit sig som en löpeld på sistone.

jfr f.ö när man i gravt kriminella kretsar började med att under flyktvägen från större rån sprida vad de själva kallade "spanska ryttare" (d.v.s. fotanglar). Där fick man givetvis ("såklart") med sig hela dagspressen på den terminologin.

-cj

ORD TIL HINDANDEN

SÅDAN TALER VI SAMMEN

MODERSMÅL-SELSKABET 2013

Det danska Modersmål-Selskabet är liksom Språkförsvaret en politiskt obunden förening som årligen utkommer med intressanta belysningar av språket. ”Ord til hinanden” är inget undantag. Man blir som läsare rätt imponerad av variationerna på temat och den höga klass som finns på bidragen. Redan i förordet sätter Gerda Thastum Leffers fingret på en öm punkt. Att snabbhet har blivit ett slags tecken på kvalitet ser vi dagligen när direktintervjuer med ”punchlines” blåses upp för att fånga tittare och läsare. Men denna snabbhet och ytlighet ger också en saknad av samtal med större djup och känslor. Eller har vi blivit rädda för att sätta ord på dem? Samtalet kring middagsbordet blir snabbt överstökat och i stället överlåter vi tonåringens skolproblem till kuratorer, lärare och andra.

Du-reformen har slagit igenom totalt i Danmark liksom i Sverige, men vilken betydelse ”Du-skålen” en gång hade visas roande och elegant i en brevväxling mellan H.C Andersen och Edvard Collin. H.C Andersen bad om att få bli ”Du” med Collin men i det vältaliga svaret avspisas Andersen på ett sätt som visar att ett sårande svar också kan kläs i vackra formuleringar.

Marie Möller Kristensen för diskussionen kring hövlighet. Om hövlighet handlar om att odla hänsynsförhållandet mellan människor (och ohövlighet däremot hänsynslöshet) så verkar hövlighet vara av demokratisk natur: en ungängesform eller umgängesnorm som gäller mellan likvärdiga människor. Ordet hörde ursprungligen samman med hovet och handlade mest om att visa respekt för auktoriteter. Vid hovet skulle man uppföra sig höviskt och visa sin respekt enligt hackordningen, hålla på etiketten och inte minst smickra rätt personer. Som lärare är man ju van att bli tilltalad med sitt förnamn och det är nu ganska länge sedan det ansågs ohövligt. Däremot reagerar Marie Möller Kristensen på den tystnad man kan bli bemött med i en affär eller i ett väntrum där man förväntar sig en fråga eller ett Hej. Det kan vara besvärligt för en utlänning att vara hövlig på skandinaviska eftersom vi saknar ”bitte” eller ”please” medan man i stället förväntar sig hövlighet med miner eller tonfall. Skribenten definierar också skillnaden mellan tolerans och respekt. Respekt är enligt henne aktning och lydnad medan tolerans definieras som fördragsamhet gentemot andras sätt att tänka. På så sätt är intolerans ett hot mot det öppna samhället medan bristen på respekt samtidigt är det viktigaste försvaret för demokratin!

Att orden används olika i olika genrer uppmärksammas också och det som kan sägas från en scen i ett humorprogram blir genast allvarligt kritiserat om det sägs av en politiker eller på en ledarsida. Det är ju också av stor betydelse till vem man riktar sig. Om vi inte förstår det har vi problem med språket. I en känd eller beryktad skämtteckning står en bitter, skäggprydd man med en bomb i turbanen. Vi har alla en slags bomb i turbanen, vi är alla dynamit, genom vårt språk som kan starta krig eller främja fred genom vårt sätt att hantera bomben/språket.

Kristian Tvilling har ett annat perspektiv på hövligheten. Liksom vi vänner emellan, när vi får höra någonting häpnadsväckande kan utbrista i ett grovt: Nä, dra åt helvete, eller ränne meg i röven behöver de fula orden inte vara till för att såra eller vara oförskämda. ”Fan var roligt att se dig din gamla sumprunkare”, vänner emellan kan vara tecken på de finaste känslor medan de grövsta anklagelser och oförskämdheter kan kläs i vackra fraser. Slutsatsen känns inte fel: Hövlighet är inte motsatsen till svordomar – det är däremot motsatsen till likgiltighet.

Pia Raug tar upp problemet med gemensamma referenser i sitt bidrag ,”I begyndelsen var ordet”, där språket som textförfattare både ska skapa kollektivt igenkännande och individuell erkänsla. I modersmålet är de djupare lagren av språket underförstådda och inkarnerade och hon  hänvisar också till myten om Babelstornet. Kanske är globaliseringen inget annat än ett försök att resa ett nytt Babelstorn, nu på elektronisk väg. Då kan poesin bli det första offret. ”Allt det oöversättliga, allt det dubbel-eller mångtydiga skulle försvinna. De svindlande, magiska djupen som är unika i de enskilda språken skulle försvinna till förmån för en vedertagen, uniform entydighet. Maktens språk skiljer sig från poesins språk. ” Världshistorien har med få undantag visat att de två tankesätten är oförenliga. Att ett av världens språk försvinner var fjortonde dag är en sorg för mångfalden. Med varje språk som dör, dör oöversättliga poetiska rötter genom mänsklighetens kulturlager.

Den danska motsvarigheten till det svenska ”Klarspråk”, behandlas av Anne Kjärgård i ”Breve fra det offentlige”. Liksom i Sverige ska myndigheterna i Danmark bemöda sig att använda ett enkelt och lättfattligt språk när de vänder sig den vanliga medborgaren. Det hela verkar ju också vettigt, men att det inte är så enkelt visar sig snart. Själva begripligheten i meddelandet är nämligen inte den enda förutsättningen för lyckad kommunikation. Att myndigheterna använder ett direkt tilltal i stället för ett mera allmänt i passiv form kan visserligen vara tecken på ”klarspråk” i betydelsen ”lättare att förstå”, men i den danska undersökningen om hur det uppfattades, var det många som tog illa vid sig av det intimiserande sättet att vända sig direkt till personen i fråga och tala om ”Din lön”! Man ville ha distans till myndigheterna och ville inte bli tilltalad som av en kompis eller nära vän. Detta var i alla fall för mig en ny insikt som jag inte har stött på i det svenska klarspråksarbetet.

Mottagaren av det prestigefulla modersmålspriset - Sören Ryge Petersen - berättar om den stolthet och glädje han kände när han mottog utmärkelsen. I talet till pristagaren beskriver  Jörgen Chr. Wind Nielsen varför Sören Ryge Petersen är en så älskad och välförtjänt pristagare. Sören Ryge Petersen som är född och uppvuxen på den tyska sidan om gränsen, berättar roande om en flerspråkig uppväxt med den dialektala plattyskan, den sönderjyska danska dialekten, högtyskan och riksdanskan samt det smidiga navigerandet emellan språken. I denna anmälan kan inte alla bidrag i antologin nämnas, men att Modersmål-Selskabet har publicerat en roande och upplysande samling texter, måste understrykas. Man kan bara hoppas att den också når fram till svenska läsare.

Arne Rubensson

Boken (med framsida och omslag) kan laddas ner - eller läsas på - från Språkförsvarets webbplats.

(Recensionen är  också publicerad i Tidningen Kulturen)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

Under december månad visas programserien ”Raja – Gränsen” som handlar om meänkielitalande tornedalingar och deras språk och identitet.

Två av de tidskrifter som berörs av Vetenskapsrådets planer på att avveckla det ekonomiska stödet till samhällsvetenskapliga och humanistiska tidskrifter, nämligen Lychnos och Tidskrift för litteraturvetenskap (Tfl), har nyligen fått veta att de inte får något tryckbidrag för i år.

Går Vetenskapsrådet händelserna i förväg?

Den som vill sätta sig in denna fråga kan bl.a läsa Vetenskapsrådet hårt ansatt av kritik för sitt avvecklingsbeslut  i denna nätdagbok.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag rapporterade såväl Dagens Nyheter som Svenska Dagbladet om den danska statsministern, Helle Thorning-Schmidt, som fotograferade sig själv tillsammans med Barack Obama och David Cameron i samband med minnesceremonin för Nelson Mandela. Både DN och SvD använde selfie inom citationstecken i rubrikerna. Selfie var också årets nyord i Storbritannien, även om ordet tycks ha myntats redan 2002 av en australiensare. Ordet syftar alltså på en bild, som man tar på sig själv med mobil eller digitalkamera för att lägga ut på sociala medier.

Finns det då inget svensk ersättningsord? Jo, det gör det faktiskt, t.o.m två. Det ena är egobild som ger 192 000 träffar på Google och det andra är självis med 7010 träffar.

DN och SvD borde ha lanserat ett ersättningsord direkt. Om rubriksättarna eller journalisterna på dessa tidningar inte själva kan komma på ett ersättningsord, borde de åtminstone komma på idén att konsultera språkvårdande organ eller helt enkelt söka på internet. Om man vill mota anglicismer i grind, bör man snabbt föreslå ett ersättningsord och se till att det används för att slå igenom.

Språkförsvaret har en sektion, "Säg hellre!", med ersättningsord. Vi vill påminna om att vi belönar dem, som skickar in förslag till ersättningsord till fr.a pinfärska anglicismer med boken "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva".

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I dagens utgåva av Den Stora Morgontidningen, Stockholmsdelen s. 5, eller dn.se/blogg/epstein, meddelas att Lärarförbundet framför Stockholms stadshus har skickat upp en ballong med texten "It all startsida with a good teacher". En elak kommentar, någon?

-cj