Alla inlägg under december 2013

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 december 2013 13:45

Skånska Dagbladet berättade den 13/12 att detta är namnet på Lunds kultur- och fritidsförvaltningens förslag till utvecklingsprojekt för konsthallen och ett alternativt konst- och kulturcentrum. I samma nyhetsartikel måste Skånska Dagbladets journalist bl.a förklara att ”projektnamnet syftar på en konsthalls ’vita låda’ och scenkonstens ’svarta låda´.”


Vad är det egentligen för vits med att använda engelskspråkiga beteckningar på de vita och svarta lådorna? Vilket plusvärde ger det?


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 december 2013 13:40

Riksdag & Departement meddelade den 20 december att regeringen har lagt fram en proposition om patentspråk. Det heter bl.a.:


”Forskare ska kunna lämna och få patentansökningar på engelska beviljade. Endast patentkraven ska finnas översatta till svenska, för att allmänheten enkelt ska kunna se vad som är skyddat. Den engelska texten kommer att vara den som är juridiskt bindande.


I praktiken innebär lagförslaget inga stora förändringar, men det ska underlätta för forskning.”


Det är visst fråga om  en stor förändring, eftersom förslaget innebär att patentkrav på engelska, men inte på svenska, kommer att ha rättsverkan i svensk domstol.  Nyordningen kommer också att innebära att det kommer att skrivas allt färre patentansökningar på svenska, vilket sannolikt kommer att påverka utvecklingen av teknisk terminologi på svenska.


Språkförsvaret  har tidigare kritiserat förslaget i betänkandet ”Nationella patent på svenska?” – se bl.a ”Patentkrav på svenska inte längre juridiskt bindande” och i vårt yttrande  till betänkandet.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 december 2013 10:51

(Pressmeddelande från Terminologicentrum)

Ja, det tycker vi på Terminologicentrum TNC. Särskilt när det handlar om Sveriges nationella termbank, Rikstermbanken. 100 000 termposter kan kanske verka lite, men då ska man komma ihåg att innehållet i varje sådan termpost är rikt!

Vi brukar säga att man lagrar termer och definitioner bäst i post (termposter) och bank (termbanker). Varje termpost kan innehålla en mängd olika upplysningar om ett begrepp, och i Rikstermbanken innehåller posterna alltid termer på svenska eller något av våra officiella minoritetsspråk. De 100 000 termposterna innehåller alltså i själva verket 100 000 begrepp med nära 300 000 termer på 30 språk. Allt material är genomgånget och kvalitetssäkrat av flera terminologer på TNC. Men du som är fackexpert kan också bidra med synpunkter: i varje termpost finns en länk till ett formulär där du kan skriva in vad du tycker.I år har vi 100 000 termposter. När Rikstermbanken öppnade 2009 innehöll den mer än 50 000 termposter. På drygt fyra år har vi alltså dubblerat materialet, med hjälp av terminologisamlingar från ett stort antal leverantörer och från en stor mängd ämnesområden.

Rikstermbanken kan vara till hjälp i många lägen, både på jobbet och hemma:


●    När man vill förstå vad som avses med en viss term.
●    När man vill veta hur ett begrepp definieras och när man vill veta om någon annan redan har definierat det.
●    När man söker en ekvivalent på ett annat språk.
●    När man vill lära sig nya ord.
●    När man löser korsord.
●    När man arbetar med läxor eller hemtentor.

Men man ska inte leta i Rikstermbanken efter ”vanliga” (dvs. allmänspråkliga) ord och deras betydelser. En termbank innehåller termer, dvs. specialuttryck från olika fackområden. Ibland används samma term men inom olika fackområden och med olika definitioner. Då måste du som användare själv välja vilken definition som passar i ditt eget sammanhang.

Vi vet att det finns många terminologisamlingar hos olika organisationer som kan tillgängliggöras i Rikstermbanken. Hör därför av dig till oss på Rikstermbankssekretariatet om du har en ordlista du tycker skulle passa i Rikstermbanken eller om du har idéer om hur den kan utvecklas. Det kan komma att gagna många framtida användare av Rikstermbanken.

Kontakta Henrik Nilsson på Rikstermbankssekretariatet vid TNC: 08-446 66 10, rikstermbanken@tnc.se


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 december 2013 14:39

Det nya Täby Centrum utanför Stockholm, ”The Capital of  Scandinavia”, är en deprimerande konsumtionsfabrik. Jag strövade genom den för några dagar sedan och tittade på drygt hundra butiker. Väldigt många, kanske hälften av dem, hade löjliga namn på engelska och skyltar som ”Genuine Swedish Frozen Yoghurt”, ”Pay here”, ”Sale”, ”Welcome In” och annat otyg. Jag blev bedrövad. Jag nämnde det för några stackars anställda och de verkade lika frågande som jag till detta språkliga förfall. Vi som försvarar det svenska språket har uppenbarligen förlorat till övermakten.


Dessutom är det ju så att de där människorna som svänger sig med engelska uttryck egentligen inte behärskar engelska vidare bra. Talesättet att ”alla i Sverige talar engelska” är i grunden fel. De talar svengelska ganska obehindrat, ungefär som kockarna i The Muppet Show. Jag har dragit slutsatsen att människor med svag känsla för sitt svenska modersmål visar samma svagheter när de försöker tala ett främmande språk. Det är dock någonting, som de inte är medvetna om. Det gör det näst intill omöjligt att få rättelse till stånd.


Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 december 2013 19:56

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)

 

Stora översättaragenturer konkurrerar ut frilansande översättare genom låga löner när priset görs viktigare än kvaliteten.


Vi har tidigare skrivit om den hårdnande situationen för frilansande översättare i Sverige, senast i en notis i oktober. Kulturnytt i Sveriges Radio har i dag rapporterat om att konkurrensen nu ökat ännu mer och att stora agenturer dumpar priser på översättning vid upphandlingar. Men när de väl vunnit upphandlingen anlitar de just frilansande översättare, som får slåss om jobben.


I programmet intervjuas Sofia Malmgård, medarbetare på Språkrådet och styrelsemedlem i Sveriges Facköversättarförening, SFÖ: ”Ja, vi har sett flera såna upphandlingar på senare tid. Flera stora upphandlingar där priset har blivit allenarådande och det har skett en prisdumpning.”


En sådan upphandling har till exempel nyligen gjorts av Sveriges Radio, som kritiseras för att ha åsidosatt kvalitet och översättarvillkor till förmån för ett lågt pris. Sofia Malmgård menar att det finns alternativ: ”Det har nyligen genomförts en upphandling av Regeringskansliet där man istället utgick från ett rimligt ordpris och de som gav anbud fick ha namngivna översättare och lämna översättningsprov, så att man sen kunde välja ut bästa kvaliteten till det priset.”


Läs och lyssna mer hos Sveriges Radios Kulturnytt.   


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  


Av Nätverket Språkförsvaret - 19 december 2013 22:02

Jochen Dreier på bloggen Hyperland berättar med utgångspunkt från en studie av András Kornai att bara 3,7 procent av världens språk används på internet. Han skriver:


”Av de runt 7 000 språk, som idag talas i världen, gäller 2 500 som hotade. Betraktar man däremot språkens överlevnadsförmåga på internet, försämras situationen dramatiskt. Bara färre än fem procent kommer att överleva i ’Digitalien’, hävdar en aktuell studie.


De tal, som den matematiske lingvisten  András Kornai presenterar i sin studie ”Digital Language Death” låter förskräckande: 96, 3 procent av alla kända språk kan följaktligen redan idag anses som utdöda i den digitala världen. De övriga fyra procenten delar sig dessutom åter i två grupper på vardera runt två procent. Den första gruppen innehåller 170 språk, som verkligen används på internet, i mobiltelefoner och annan digital utrustning. Den andra gruppen, med runt 140 språk, balanserar på en knivsegg mellan digitalt liv och död. En del talare av hotade språk försöker att bekämpa denna digitala död genom aktioner som exempelvis Tweet-Yoruba-Day.” (Min översättning) (1)


Nu är det kanske lite oegentligt att tala om ”språkdöd” på internet, eftersom 96,3 procent av världens språk hittills inte har levt alls på internet, d.v.s inte har använts. De har helt enkelt ännu inte tagit sig in på internet.  Wikipedia finns till exempel bara på 287 språk. Om ett språk ska vara företrätt på internet krävs det att det måste fungera som skriftspråk, ett visst antal talare, ett väl utbyggt internet och hög andel internetanvändare, att det har uppbackning av den egna staten eller åtminstone starka frivilliga krafter.


Isländska, som har c:a 320 000 talare, är mycket väl företrätt på internet. Antalet internetsidor per islänning är förmodligen högst i världen och andelen islänningar, som använder internet, uppgår till 97,1 procent (bara Monaco i Europa, som är ett specialfall, har en högre andel). Yoruba, som omnämns i citatet, talas av 26 miljoner människor, men när det gäller antal artiklar på Wikipedia kommer yoruba först på 79:e plats, slaget av Island, som hamnar på 75:e plats.


När det gäller innehållet på internetsidor, hamnar svenskan på 16:e plats i världen, eller med 0,6 procent av innehållet. Vad antalet artiklar på Wikipedia anbelangar, kommer artiklar på svenska på fjärde plats, efter engelska, nederländska och tyska, men före franska, italienska och ryska. Denna placering kommer säkert att ändras på sikt, eftersom det är orimligt att anta att svenskspråkiga i längden kommer att kunna producera lika många artiklar som företrädare för vissa andra betydligt större språkgrupper.


Det existerar en språklig hierarki på internet  - och i världen. Överst tronar naturligtvis engelskan, alldeles oavsett att internet är bättre utbyggt i andra länder, som exempelvis Norden, än i USA. Engelskans starka ställning på internet beror naturligtvis på att engelskan redan innan internets uppkomst var det viktigaste lingua francat i världen, att internet och persondatorer först utvecklades i USA och att språk med de största ekonomiska resurserna alltid har ett försteg.  Det är betecknande att när Microsoft skulle demonstrera ett röstöverssättningsprogram, så var språkparet engelska-kinesiska och demonstrationen skedde i Beijing.


Till och med ett medelstort språk som svenska (på 90:e plats i världen) släpar efter i den digitala utvecklingen – se rapporten ”Svenska språket i den digitala tidsåldern”.


Observatör


1) "Von den rund 7.000 Sprachen, die heute auf der Welt gesprochen werden, gelten 2.500 als gefährdet. Betrachtet man allerdings die Überlebensfähigkeit von Sprachen im Internet, verschlechtert sich die Situation dramatisch. Nur weniger als fünf Prozent würden in Digitalien überleben, behauptet eine aktuelle Studie.


Die Zahlen, die der ungarische Mathematik-Linguist András Kornai in seiner Studie mit dem Titel “Digital Language Death” vorstellt, klingen erschreckend: 96,3 Prozent aller bekannten Sprachen können demnach schon heute in der digitalen Welt als ausgestorben gelten. Die übrigen vier Prozent teilen sich außerdem nochmals in zwei Gruppen von jeweils rund 2 Prozent auf. Die erste Gruppe enthält 170 Sprachen, die wirklich im Internet, auf Smartphones und anderen digitalen Geräten genutzt werden. Die zweite Gruppe, mit rund 140 Sprachen, wandelt auf einem schmalen Grat zwischen digitalem Leben und Tod. Einige Sprecher bedrohter Sprachen versuchen, diesen digitalen Tod mit Aktionen wie beispielsweise dem Tweet-Yoruba-Day zu bekämpfen."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 december 2013 16:03

Denna fråga tar Dagfinn Højbråten upp i ett inlägg på webbplatsen norden. Han skriver:


”Når så mange ungdommer mangler denne forståelsen, så dreier det seg etter min mening om at skolesystemet har sviktet de unge på dette området. I 2012 la Lärarnas Riksförbund i Sverige frem en undersøkelse som viser at 69 prosent av de spurte lærerne følte at de kun hadde delvis kompetanse til å undervise i nabospråksforståelse, mens 17 prosent opplevde at de ikke var kompetente i det hele tatt. Det er viktig at skolen er sitt ansvar bevisst og gjør en innsats for å fremme kompetansen om nabospråkopplæring. Vi må gi unge mennesker bedre verktøy for kommunikasjon i Norden enn setningen; can you say that in English?”


Jag har tagit upp samma fråga i ett tidigare inlägg i denna nätdagbok, i vilket jag skrev:


Det stora problemet är att grannspråksundervisningen inte tas på allvar av de nordiska regeringarna, trots utfästelser om motsatsen. I Delsings & Lundins undersökning 2005 framkom det att hälften av de danska och norska gymnasieeleverna hade fått någon grannspråksundervisning och bara en fjärdedel av de svenska. Kursplanerna i modersmålsundervisningen måste stipulera att grannspråksundervisningen är ett obligatoriskt moment, lika viktigt som andragradsekvationer i matematikundervisningen på gymnasiet. Syftet har aldrig varit att eleverna skall lära sig skriva och tala ett grannspråk; däremot att förstå det och överkomma såväl fördomar som förutfattade meningar. Givetvis kan grannspråket också ges status som eget ämne, men det är ytterst tvivelaktigt om det kommer att sker någon rusning till detta ämne från elevernas sida. De kommer att välja ett stort främmande språk i stället.”


Dessutom skrev medlemmar i Språkförsvaret ett öppet brev den 8/8 2008  till Utbildningsdepartementet,
Kulturdepartementet, Utbildningsutskottet, Kulturutskottet, Skolverket och Högskoleverket, i vilket grannspråksundervisningens nödvändighet betonades.  Det öppna brevet omvandlades också till en artikel, som publicerades i ett stort antal tidningar och tidskrifter.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 17 december 2013 19:41

Det har nyss avslöjats av Google och sammanfattas av Expressen i denna artikel.  Egentligen har detta bara kuriosaintresse, men man kan ju jämföra sina egna sökord med de olika tio-i-topplistorna (här har jag bara angett de tre mest använda sökorden inom respektive kategori).


Mest sökta ord:

 

1. Facebook

2. Aftonbladet

3. Youtube


Den här kategorin inrymmer idel bekanta ord.


Mest sökta personer

 

1. Blondinbella

2. Kissie

3. Magdalena Graaf


Samtliga på tio-topplistan är kvinnor. De uppges vara bloggare och kändisar. Jag kände bara till sex av dem och jag måste också erkänna att jag aldrig sökt på någon av dem.


Mest sökta maträtter 2013

 

1. Kladdkaka

2. Pannkaka

3. Pulled pork


De två första sökorden kan man väl inte undgå att känna igen. ”Pulled pork” var en nyhet. Av recepten att döma kräver rätten lång tillagningstid.


Mest eftersökta ”vad”-frågor 2013

 

1. Vad är klockan?

2. Vad betyder swag?

3. Vad betyder yolo?


Den första frågan är märklig. Det betyder ju att det finns en massa människor som varken har en armbandsklocka, en mobil eller en stationär dator, som visar tiden.


Mest sökta ”varför”-frågor 2013

 

1. Varför gäspar man?

2. Varför hickar man?

3. Varför nyser man?


Man kan väl knappast kalla dessa frågor för existentiella, även om den fråga, ”Varför gråter man?”, som parkerar på tionde plats möjligtvis kan inrymma en viss förundran inför livets mening.


Mest eftersökta ”Hur man”-frågor 2013


1. Hur man hånglar?

2. Hur man tapetserar?

3. Hur man deffar?


Den första frågar visar väl att ungdomar dominerar sökandet på Google. Det kanske är skämmigt att fråga sin bästa kompis hur man hånglar, eftersom man då avslöjar sin begränsade erfarenhet av aktiviteten i fråga.  ”Hur man hånglar?” ger 57 000 träffar på Google. Det finns t.o.m en instruktionsvideo,  som hamnar först av alla träffar. På en rådgivningssida kan man läsa: ”Det finns ingen lag på hur man hånglar; ofta kommer det naturligt och det är bäst så (klokt sagt! – min anm.). Men för nybörjare kommer här några tips att tänka på.” Man måste i varje fall vara två om man hånglar; att tapetsera klarar man själv.


Enligt Wikipedia är deffa är ett slanguttryck som används av bl.a kroppsbyggare för den process man går igenom för att tappa fettmassa.  


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5
6
7 8
9 10 11 12 13 14
15
16
17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27 28 29
30 31
<<< December 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se