Direktlänk till inlägg 30 december 2013

Engelskan är inte ett språk man tillägnar sig hur lätt som helst

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 december 2013 14:37

(Brev till Språkförsvaret)


Hej!


Jag heter Stig Hallgren och bor i Borås. I mitt yrke som polisman har jag ägnat en stor del av arbetet åt invandrarfrågor. Redan tidigt blev jag varse ett stort språkintresse. I min stads realskola (Lidköping var min barndoms stad) började tidigt undervisning i tyska. Sedan kom engelska och för att kunna vinna inträde i gymnasiet blev franskan obligatorisk. Intresse för dessa språk har sedan följt mig. I gymnasiet stötte jag på problem. Tillhörig ett socialt skikt bereddes, har det visat sig efteråt, jag mot slutet av gymnasietiden inte möjlighet att ta den åstundade studentexamen. Jag sökte mig till polisväsendet, varifrån jag nu sedan 1996 är pensionerad. Språkintresset har följt mig och via Komvux gjort att jag nu har en akademisk grundexamen med engelska, tyska och franska ingående i den.


Jag har följt många ungdomars väg på språkutbildningens område och har funderat en del på varför engelskan mer än andra språk vunnit mark hos oss. Det är många faktorer som haft betydelse för denna utveckling. Sammanfattande tror jag är det glamourösa inslaget i detta språk. Det finns en hjältegloria som detta språk färgats av, på grund av att världen sett hur detta språk talats av män och kvinnor i sammanhang, där engelskan varit vagnen på vilken en framgångskultur befordrats eller förefaller ha befordrats.


Men engelskan är inte ett språk man tillägnar sig hur lätt som helst. Jag har gjort en högst privat undersökning på grund av det ordförråd jag redan tidigt tillsammans med mina tidiga skolkamrater tillägnade mig och sedan via realskola, Komvux och högskola. Bara genom att studera det kortaste textavsnitt i en tidning eller i en bok eller annat finner man att mycket få ord kan läsas utan att man finner, att varje bokstav representerar andra språkljud är det denna bokstav i sig själv står för. Ta bara ordet I som står för jag i svenska och som är mycket frekvent i såväl talspråk som skriftspråk. Vid högläsning ur en text där detta ord ingår och vid innantilläsning såväl som i samtal uttalas I som en diftong, som [ai]. De delar av ord som är betydelsebärande kännetecknas i engelskan av att de är byggstenar i ord, där uttalet ger ordet dess rätta betydelse.


Det syndas rätt ofta i undervisningen mot att uttalet i framförallt engelskan bör ges framskjuten plats. I det avseendet möter inte den tyskstuderande eller franskstuderande riktigt samma svårigheter. Vad tyskan beträffar och kanske också franskan bär de på historiskabördor inte helt lätta att utreda.


Men till slut: Jag tror, att det bästa försvaret mot den tilltagande anglifieringen av svenskan är att få svensken att inse, att svenskan om man inte är på sin vakt gör av svenskan eller delar av den en pidginengelska, ett blandspråk, genom att slarva med engelskt uttal, som ju vid besök i engelsktalande länder bara väcker viss munterhet. En svensk talande pidginengelska ger inte ett gott intryck åt utbildningssverige, det försäkrar jag.


Vänligen

Stig Hallgren

Borås  


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 13 nov 08:00

 (Denna insändare publicerades i NST/HD den 12 oktober)   Med anledning av krönika om dansk tv av Kristian Nilsson med rubriken "Ta chansen att förstå danska(rna) lite bättre", införd den 6 oktober.    Jag håller helt och hållet med Kristian ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 15:00

(Pressmeddelande) Läkaren och forskaren Hans Rosling (1948–2017) kunde trollbinda publiken med fantastiska fakta. Och – det vet vi nu – han skrev lika bra som han föreläste. I en artikel i Språktidningen 8/2018, som utkommer i v...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 12:00

 Ulrik By berättade igår i DN om den vokabulär som florerar i träningslokalerna och de så kallade gymmen:   ”Trots att svetten rinner och pulsen bultar kan jag inte låta bli att le åt eländet. Under de tre decennier jag gjort olika typer av...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 08:00


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 11 nov 08:00

(Detta är ett svar på Annette Brodin Rampes debattartikel ”Utländska lärare är en del av lösningen på lärarbristen” på DN Åsikt från den 29 oktober.)   Internationella Engelska Skolans VD svarar på det hon vill och finner lämpligt. Dä...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5
6
7 8
9 10 11 12 13 14
15
16
17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27 28 29
30 31
<<< December 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se