Direktlänk till inlägg 14 december 2013

Hur pratar vi egentligen med varandra?

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 december 2013 15:59

ORD TIL HINDANDEN

SÅDAN TALER VI SAMMEN

MODERSMÅL-SELSKABET 2013

 

Det danska Modersmål-Selskabet är liksom Språkförsvaret en politiskt obunden förening som årligen utkommer med intressanta belysningar av språket. ”Ord til hinanden” är inget undantag. Man blir som läsare rätt imponerad av variationerna på temat och den höga klass som finns på bidragen. Redan i förordet sätter Gerda Thastum Leffers fingret på en öm punkt. Att snabbhet har blivit ett slags tecken på kvalitet ser vi dagligen när direktintervjuer med ”punchlines” blåses upp för att fånga tittare och läsare. Men denna snabbhet och ytlighet ger också en saknad av samtal med större djup och känslor. Eller har vi blivit rädda för att sätta ord på dem? Samtalet kring middagsbordet blir snabbt överstökat och i stället överlåter vi tonåringens skolproblem till kuratorer, lärare och andra.


Du-reformen har slagit igenom totalt i Danmark liksom i Sverige, men vilken betydelse ”Du-skålen” en gång hade visas roande och elegant i en brevväxling mellan H.C Andersen och Edvard Collin. H.C Andersen bad om att få bli ”Du” med Collin men i det vältaliga svaret avspisas Andersen på ett sätt som visar att ett sårande svar också kan kläs i vackra formuleringar.


Marie Möller Kristensen för diskussionen kring hövlighet. Om hövlighet handlar om att odla hänsynsförhållandet mellan människor (och ohövlighet däremot hänsynslöshet) så verkar hövlighet vara av demokratisk natur: en ungängesform eller umgängesnorm som gäller mellan likvärdiga människor. Ordet hörde ursprungligen samman med hovet och handlade mest om att visa respekt för auktoriteter. Vid hovet skulle man uppföra sig höviskt och visa sin respekt enligt hackordningen, hålla på etiketten och inte minst smickra rätt personer. Som lärare är man ju van att bli tilltalad med sitt förnamn och det är nu ganska länge sedan det ansågs ohövligt. Däremot reagerar Marie Möller Kristensen på den tystnad man kan bli bemött med i en affär eller i ett väntrum där man förväntar sig en fråga eller ett Hej. Det kan vara besvärligt för en utlänning att vara hövlig på skandinaviska eftersom vi saknar ”bitte” eller ”please” medan man i stället förväntar sig hövlighet med miner eller tonfall. Skribenten definierar också skillnaden mellan tolerans och respekt. Respekt är enligt henne aktning och lydnad medan tolerans definieras som fördragsamhet gentemot andras sätt att tänka. På så sätt är intolerans ett hot mot det öppna samhället medan bristen på respekt samtidigt är det viktigaste försvaret för demokratin!


Att orden används olika i olika genrer uppmärksammas också och det som kan sägas från en scen i ett humorprogram blir genast allvarligt kritiserat om det sägs av en politiker eller på en ledarsida. Det är ju också av stor betydelse till vem man riktar sig. Om vi inte förstår det har vi problem med språket. I en känd eller beryktad skämtteckning står en bitter, skäggprydd man med en bomb i turbanen. Vi har alla en slags bomb i turbanen, vi är alla dynamit, genom vårt språk som kan starta krig eller främja fred genom vårt sätt att hantera bomben/språket.


Kristian Tvilling har ett annat perspektiv på hövligheten. Liksom vi vänner emellan, när vi får höra någonting häpnadsväckande kan utbrista i ett grovt: Nä, dra åt helvete, eller ränne meg i röven behöver de fula orden inte vara till för att såra eller vara oförskämda. ”Fan var roligt att se dig din gamla sumprunkare”, vänner emellan kan vara tecken på de finaste känslor medan de grövsta anklagelser och oförskämdheter kan kläs i vackra fraser. Slutsatsen känns inte fel: Hövlighet är inte motsatsen till svordomar – det är däremot motsatsen till likgiltighet.


Pia Raug tar upp problemet med gemensamma referenser i sitt bidrag ,”I begyndelsen var ordet”, där språket som textförfattare både ska skapa kollektivt igenkännande och individuell erkänsla. I modersmålet är de djupare lagren av språket underförstådda och inkarnerade och hon  hänvisar också till myten om Babelstornet. Kanske är globaliseringen inget annat än ett försök att resa ett nytt Babelstorn, nu på elektronisk väg. Då kan poesin bli det första offret. ”Allt det oöversättliga, allt det dubbel-eller mångtydiga skulle försvinna. De svindlande, magiska djupen som är unika i de enskilda språken skulle försvinna till förmån för en vedertagen, uniform entydighet. Maktens språk skiljer sig från poesins språk. ” Världshistorien har med få undantag visat att de två tankesätten är oförenliga. Att ett av världens språk försvinner var fjortonde dag är en sorg för mångfalden. Med varje språk som dör, dör oöversättliga poetiska rötter genom mänsklighetens kulturlager.


Den danska motsvarigheten till det svenska ”Klarspråk”, behandlas av Anne Kjärgård i ”Breve fra det offentlige”. Liksom i Sverige ska myndigheterna i Danmark bemöda sig att använda ett enkelt och lättfattligt språk när de vänder sig den vanliga medborgaren. Det hela verkar ju också vettigt, men att det inte är så enkelt visar sig snart. Själva begripligheten i meddelandet är nämligen inte den enda förutsättningen för lyckad kommunikation. Att myndigheterna använder ett direkt tilltal i stället för ett mera allmänt i passiv form kan visserligen vara tecken på ”klarspråk” i betydelsen ”lättare att förstå”, men i den danska undersökningen om hur det uppfattades, var det många som tog illa vid sig av det intimiserande sättet att vända sig direkt till personen i fråga och tala om ”Din lön”! Man ville ha distans till myndigheterna och ville inte bli tilltalad som av en kompis eller nära vän. Detta var i alla fall för mig en ny insikt som jag inte har stött på i det svenska klarspråksarbetet.


Mottagaren av det prestigefulla modersmålspriset - Sören Ryge Petersen - berättar om den stolthet och glädje han kände när han mottog utmärkelsen. I talet till pristagaren beskriver  Jörgen Chr. Wind Nielsen varför Sören Ryge Petersen är en så älskad och välförtjänt pristagare. Sören Ryge Petersen som är född och uppvuxen på den tyska sidan om gränsen, berättar roande om en flerspråkig uppväxt med den dialektala plattyskan, den sönderjyska danska dialekten, högtyskan och riksdanskan samt det smidiga navigerandet emellan språken. I denna anmälan kan inte alla bidrag i antologin nämnas, men att Modersmål-Selskabet har publicerat en roande och upplysande samling texter, måste understrykas. Man kan bara hoppas att den också når fram till svenska läsare.


Arne Rubensson

 

Boken (med framsida och omslag) kan laddas ner - eller läsas på - från Språkförsvarets webbplats.


(Recensionen är  också publicerad i Tidningen Kulturen)

 
 
Ingen bild

Gunnar Lund

14 december 2013 19:47

Hej Arne,

Rubriksättningarna här är rätt talande - inte pratande.

Du skriver "Hur pratar vi", danskarna skriver "Så samtalar vi". För mig är skillnaden mellan tala och prata tydlig. Egentligen är det så för de flesta, men ändå har man slutat tala med varandra under de senaste åren. Nu pratar man även i de allvarligaste sammanhang. Jag tror att man har tagit det till sig från pratshower och liknande - det ska vara mys och pys. Det djupare samtalet - inte sampratet - ska vi avhålla oss ifrån.

Vad tycker du om uttryck som strunttal, välpratighet, talsjuk och en pratande tystnad.

Talat har vi gjort sedan fornsvenskans tid, prata kom in i svenskan på 1600-talet. Ordet kom in från danskan, norskan, holländskan och engelskans prate. Prate översätts idag med prata, snacka, pladdra och svamla. Det har en lägre stilgrad än talk på samma sätt som sina svenska motsvarighetet.

 
Ingen bild

arne r

16 december 2013 20:04

Nej, talk har inte lägre grad än prata tala motsvaras mera av speak. I allmänhet pratar vi med varandra, man snakker sammen, medan snacka på svenska kanske har en klang som drar åt slang, eller åtminstone högst inofficiellt. I en av Uld Lundells romaner noterar han att kvinnan är av en "bättre" sort och säger "talar" i stället för som han skulle säa "prata".

 
Ingen bild

Gunnar Lund

18 december 2013 07:06

Hej igen Arne!

I din första mening bemöter du något jag inte har skrivit. Talk har en högre stilgrad än prate i engelskan på samma sätt som tala har en högre stilgrad än prata i svenska.

Sammansättningarna och uttrycken pratglad, pratkvarn, struntprat, talekonst, vältalighet, allvarligt talat och en talande tystnad illustrerar på ett talande sätt skillnaden i stilgrad.

Numera pratar vi mer istället för talar jämfört med för bara några enstaka år sedan. En stilgrad är på väg att förloras.

 
Ingen bild

Arne Rubensson

18 december 2013 13:17

Hej Gunnar, det var lite av poängen varför jag valde prata i stället för tala. Nämligen att att det skulle ligga i stilniv¨r mellan tala och snacka. Antologin rör sig mellan de två nivåerna. OCH så får jag lov att tacka för den kombinerade musmattan och almanackan, God Jul till dig och din familj

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 19 jan 22:35

Vi har tidigare i denna nätdagbok – bland annat här och här  – berättat om att ett universitet i Oslo har fått namnet OsloMet- Storbyuniversitet. OsloMetär en förkortning för Oslo Metropolitan University. Storbyuniversitet ska väl tolkas ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 jan 08:00

(Texten är hämtad från en artikel i Framtida.no.) Fremja forslag om ei ny, heilskapleg språklov, som vidarefører prinsippa i dagens lovverk knytt til sidestilte målformer og minoritetsspråk. Vurdera tiltak for å styrka hovud- og sidemålsopplærin...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 jan 19:07

På Twitter upphittades detta ordvitskonto idag:   ”@goteborrrg Ett ordvitskonto av Ulf Benkel, frilansjournalist, föreläsare, författare till tre böcker med och om ordvitsar. Senast Ännu bättre ordvitsar från Göteborrrg!”   (De...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 16 jan 23:12

Ingrid Herbert på Språkkonsulterna tipsar om fem digitala språkhjälpmedel värda att bokmärka – och alltså att använda. Det gäller Svenska.se, Rikstermbanken,  Myndigheternas skrivregler, Språkrådets frågelåda och TT-språket.   (Denna nätdag...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 14 jan 15:36


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5
6
7 8
9 10 11 12 13 14
15
16
17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27 28 29
30 31
<<< December 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se