Direktlänk till inlägg 7 december 2013

Vad är vitsen med öppna brev?

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 december 2013 20:30

Detta är egentligen inte någon språkfråga,  men eftersom Språkförsvaret förmodligen är apostroferat av Vän af ordning i Fokus, är det skäl nog att diskutera företeelsen öppna brev. I artikeln  sägs det nämligen ” Ett med adress Vetenskapsrådets styrelse”. Och Språkförsvaret har skickat iväg ett sådant brev


Vän af ordning skriver:


”Jag skriver till dig för att jag har en fråga. Jag har fått så många brev på sistone. Först var det den här Jonas Hassen Khemiri som skrev till Beatrice Ask, men det brevet skickade han till mig också. Sedan var det en pappa till någon som kallas Blondinbella som författade faderliga råd till dottern. Han sände en kopia på det till mig. Varför då? Jag har knappt plats i brevlådan längre. Där ligger också ett öppet brev till Dorotea Bromberg och Hanne Kjöller. Ett med adress Vetenskapsrådets styrelse (vår fetstil). Marcus Birro har skickat ett också. Förstås. Till Fredrik Reinfeldt. Det var någon slags strategiplan för valvinst. Och nu, nu fick jag just ett brev från centerpartiets chefekonom. Det var adresserat Claes de Faire. Du vet inte vem han är? Det är en påläggskalv hos Bonnier som inte längre vill få lägre skatt. Det tyckte chefekonomen att han visst borde. Du vet inte vem ekonomen är? Han heter Martin Ådahl.”


Ja, vad är vitsen med öppna brev? Skillnaden mellan ett vanligt brev och ett öppet brev är ganska uppenbar: Ett vanligt brev är så att säga en affär mellan avsändaren och mottagaren, medan ett öppet brev är en affär mellan mottagaren å ena sidan och avsändaren och resten av den intresserade omvärlden å den andra. Öppna brev är alltså ett sätt att skapa opinion. Samma motiv driver säkerligen de flesta tidnings- och tidskriftredaktioner, inklusive Fokus-redaktionen och Fokus-medarbetarna.


Det nya är att det är så enkelt att skicka iväg ett öppet brev, tack vare internets och e-postens uppkomst. Det kostar inget, om man bortser från de fasta kostnaderna i övrigt. Förr i tiden var det förenat med vissa svårigheter att publicera öppna brev; det förutsatte välvilliga och tillmötesgående redaktioner eller att man kunde finansiera ett massutskick via posten. Numera kan man alltså skicka iväg tusentals öppna brev via e-posten eller lägga ut öppna brev på sin egen webbplats eller blogg (som inte kostar särskilt mycket eller t.o.m är gratis).


Det första brev, som formellt angavs som öppet brev, skickade en medlem i Språkförsvaret redan 2005. Det hör naturligtvis till saken att massor av andra brev, som medlemmar i Språkförsvaret skickat iväg, är ”öppna” såtillvida att de lagts ut i Språkförsvarets brevarkiv till allmän beskådan. Många av de öppna brev, som Språkförsvaret har formulerat, har i själva verket sedan omarbetats till artiklar.


När man skickat ett öppet brev till en myndighet, måste det diarieföras. Den skyldigheten åligger inte ett privat företag. Däremot kan man inte vara säker på att adressaten, inte ens om det är en myndighet, kommer att besvara det öppna brevet. Ofta resulterar ett brev i ett goddag-yxskaft-svar, som egentligen bara bekräftar att myndigheten, eller företaget, har fått ett brev. Skulle man ge sig till att kommentera detta svar, så kan man vara ganska säker på att dialogen tar slut i och med detta brev.


Om vi återgår till Språkförsvarets öppna brev till Vetenskapsrådets styrelse den 22/11, har det publicerats som debattartikel på journalisten.se (1) och Tidningen Kulturens webbsida och dessutom länkats av några nyhetsportaler.  Faktum är att Vetenskapsrådet har förärats två andra öppna brev – ett från  Dekanerna för de humanistiska och med dem jämförbara fakulteterna i Sverige: Öppet brev till Vetenskapsrådet angående avveckling av tidskriftsstöd - 26/11 2013 och ett  från ACSIS styrelse (med representanter för kulturforskningen vid samtliga svenska universitet och Världskulturmuseerna) – se Öppet brev med anledning av Vetenskapsrådets beslut att ta fram en avvecklingsplan för sitt stöd till ett antal humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter i Sverige 6/12 2013. Dessutom ligger en protestskrivelse för undertecknande på nätet och man kan se hur den växer…


Per-Åke Lindblom

1) Länkningen är instabil - se http://journalisten.se/debatt/oppet-brev-till-vetenskapsradets-styrelse


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 15 dec 08:00

Under 2018 skickar vi vår andra antologi ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” (värde 207 kr, d.v.s. återförsäljarnas lägsta pris) till alla nytillkomna medlemmar. Endast porto à 45 kronor tillkommer.   Språkförs...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 14 dec 21:27

I senaste numret av norska Språkrådets Språknytt berättar Erlend Lønnum om svecismer som har tagit sig in i norskan:   ”Svenskene beriker oss ikke bare med billigvarer langs grensen, men også med kule kjendiser, livate valgvaker og andre or...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 13 dec 16:26

Hufvudstadsbladet/SPT berättade igår:   ”I riksdagens behandling av budgeten för 2018 fick Suomalaisuuden liitto (Finskhetsförbundet) 40 000 euro i tilläggsanslag. Samtidigt fick Folktinget kamma noll i riksdagens finansutskott. SFP:s Anna-...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 12 dec 20:36

(Texten är hämtad från Språknytts webbplats )   Finlandssvenska - ett språk, en känsla, en bok är en nyutkommen antologi som behandlar det finlandssvenska språket och Hugo Bergroths bok Finlandssvenska ur olika perspektiv.   Det har gått 100 ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 11 dec 17:57

I ett inlägg i Facebook-gruppen ”Skriv som proffsen” kommenterar Ann-Louise Forsström ovanstående rubrik, som har dykt upp i pressen:   Det nedre citatet är dagsaktuellt; i kväll ställer Kristian Luuk åter den där språkligt korrekta f...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5
6
7 8
9 10 11 12 13 14
15
16
17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27 28 29
30 31
<<< December 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se