Direktlänk till inlägg 7 december 2013

Vad är vitsen med öppna brev?

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 december 2013 20:30

Detta är egentligen inte någon språkfråga,  men eftersom Språkförsvaret förmodligen är apostroferat av Vän af ordning i Fokus, är det skäl nog att diskutera företeelsen öppna brev. I artikeln  sägs det nämligen ” Ett med adress Vetenskapsrådets styrelse”. Och Språkförsvaret har skickat iväg ett sådant brev


Vän af ordning skriver:


”Jag skriver till dig för att jag har en fråga. Jag har fått så många brev på sistone. Först var det den här Jonas Hassen Khemiri som skrev till Beatrice Ask, men det brevet skickade han till mig också. Sedan var det en pappa till någon som kallas Blondinbella som författade faderliga råd till dottern. Han sände en kopia på det till mig. Varför då? Jag har knappt plats i brevlådan längre. Där ligger också ett öppet brev till Dorotea Bromberg och Hanne Kjöller. Ett med adress Vetenskapsrådets styrelse (vår fetstil). Marcus Birro har skickat ett också. Förstås. Till Fredrik Reinfeldt. Det var någon slags strategiplan för valvinst. Och nu, nu fick jag just ett brev från centerpartiets chefekonom. Det var adresserat Claes de Faire. Du vet inte vem han är? Det är en påläggskalv hos Bonnier som inte längre vill få lägre skatt. Det tyckte chefekonomen att han visst borde. Du vet inte vem ekonomen är? Han heter Martin Ådahl.”


Ja, vad är vitsen med öppna brev? Skillnaden mellan ett vanligt brev och ett öppet brev är ganska uppenbar: Ett vanligt brev är så att säga en affär mellan avsändaren och mottagaren, medan ett öppet brev är en affär mellan mottagaren å ena sidan och avsändaren och resten av den intresserade omvärlden å den andra. Öppna brev är alltså ett sätt att skapa opinion. Samma motiv driver säkerligen de flesta tidnings- och tidskriftredaktioner, inklusive Fokus-redaktionen och Fokus-medarbetarna.


Det nya är att det är så enkelt att skicka iväg ett öppet brev, tack vare internets och e-postens uppkomst. Det kostar inget, om man bortser från de fasta kostnaderna i övrigt. Förr i tiden var det förenat med vissa svårigheter att publicera öppna brev; det förutsatte välvilliga och tillmötesgående redaktioner eller att man kunde finansiera ett massutskick via posten. Numera kan man alltså skicka iväg tusentals öppna brev via e-posten eller lägga ut öppna brev på sin egen webbplats eller blogg (som inte kostar särskilt mycket eller t.o.m är gratis).


Det första brev, som formellt angavs som öppet brev, skickade en medlem i Språkförsvaret redan 2005. Det hör naturligtvis till saken att massor av andra brev, som medlemmar i Språkförsvaret skickat iväg, är ”öppna” såtillvida att de lagts ut i Språkförsvarets brevarkiv till allmän beskådan. Många av de öppna brev, som Språkförsvaret har formulerat, har i själva verket sedan omarbetats till artiklar.


När man skickat ett öppet brev till en myndighet, måste det diarieföras. Den skyldigheten åligger inte ett privat företag. Däremot kan man inte vara säker på att adressaten, inte ens om det är en myndighet, kommer att besvara det öppna brevet. Ofta resulterar ett brev i ett goddag-yxskaft-svar, som egentligen bara bekräftar att myndigheten, eller företaget, har fått ett brev. Skulle man ge sig till att kommentera detta svar, så kan man vara ganska säker på att dialogen tar slut i och med detta brev.


Om vi återgår till Språkförsvarets öppna brev till Vetenskapsrådets styrelse den 22/11, har det publicerats som debattartikel på journalisten.se (1) och Tidningen Kulturens webbsida och dessutom länkats av några nyhetsportaler.  Faktum är att Vetenskapsrådet har förärats två andra öppna brev – ett från  Dekanerna för de humanistiska och med dem jämförbara fakulteterna i Sverige: Öppet brev till Vetenskapsrådet angående avveckling av tidskriftsstöd - 26/11 2013 och ett  från ACSIS styrelse (med representanter för kulturforskningen vid samtliga svenska universitet och Världskulturmuseerna) – se Öppet brev med anledning av Vetenskapsrådets beslut att ta fram en avvecklingsplan för sitt stöd till ett antal humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter i Sverige 6/12 2013. Dessutom ligger en protestskrivelse för undertecknande på nätet och man kan se hur den växer…


Per-Åke Lindblom

1) Länkningen är instabil - se http://journalisten.se/debatt/oppet-brev-till-vetenskapsradets-styrelse


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 18 aug 12:00

I en artikel i Alfa, som utges av Lärarförbundet, intervjuas Bosse Thorén, universitetslektor och fonetiker:   ”Att tala med brytning kan leda till problem, utöver att inte bli förstådd. Brytningen kan dra ner intrycket av hela språkbehärsk...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 18 aug 08:00

Den frågan ställde signaturen Viviann i eb insändare till Expressen/Kvp/GT den 15 augusti:   "Varför kan vi inte längre använda svenskan? Vad är det för fel på språket? Detta riktar jag till affärerna som mer och mer övergår till engelskan i sin ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 17 aug 16:26

Skribenten Henrik menade naturligtvis inte att man överhuvudtaget inte ska tala engelska utan att skandinaver, d.v.s. danskar, norrmän och svenskar borde tala sina egna språk med varandra:   ”Då jag häromdagen åkt tåg från Malmö till Stockh...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 16 aug 14:35

Kraftpojkarna heter ett företag, som också betecknar sig som Skandinaviens Konsultativa Solgrossist. Man behöver inte bygga ett företagsnamn på engelska eller svengelska.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 15 aug 11:48

Google introducerade sin rösttjänst Google Assistent i Sverige idag. Den kan även svara på direkta frågor. Vi citerar från Dagens Media: ”När Dagens Media exempelvis frågar Google Assistent 'vad tycker du om jantelagen?', blir svaret:’J...

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

109 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5
6
7 8
9 10 11 12 13 14
15
16
17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27 28 29
30 31
<<< December 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se