Alla inlägg under november 2013

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 november 2013 13:10

I så fall rekommenderas ett besök på Slangopedia. Där får du reda på vad aprak, bäläsch, galta, horisontanka, igga, josa, kötta, lökig, nödraket, pang tjong, rodda, semestergas, telebobo och många andra ord betyder.


(Denna nätdagbok är lnuten till nätverket Språkföprsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 november 2013 12:03

 

Webbplatsen Imgur presenterar europeiska etymologikartor. Det finns åtta andra grafiska framställningar på sidan.


(Denna nätdagbok äör knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 november 2013 11:55

 

Anslagstavla från Malmens sjukhus - inte samma på finska - i Helsingfors.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2013 21:14

Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå ska läggas ned och samlingarnas framtid är osäker. Men Umeå universitet vill ta över arkivet och snabbutreder nu hur samlingarna skulle kunna hamna under universitetets vingar. Initiativet kommer från rektor Lena Gustafsson.


Läs vidare i Språktidningens blogg!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 november 2013 14:53

Modersmål-Selskabet, Språkförsvarets syskonorganisation i Danmark, har nyligen utkommit med en årsbok, ”Ord til hinanden” (Ord till varandra). Modersmål-Selskabet  har utgett årsböcker alltsedan 1980.


I förordet skriver Gerda Thastum Leffers:


”Hvordan taler vi sammen? Det avgøres av vårt forhold till hinanden. Er vi beslægtede men tilhører hver sin generation, har vi ca. samme intellektuelle placering, er vi fra ca. samme sociale lag, taler vi dialekt och i givet fald fra samme egn. Vi synes nok, at vort sprog er nemt och i de senere år forenklet i en sådan grad, at det går som en leg. Vi samler ikke op på, om vi bliver forstået i detaljen, men går ud fra at det gør vi.


Men mange fler faktorer end de nævnte spiller ind. Tænk blot på stemningen, omgivelserne og gestikken der ledsager ordene og som aldrig kan fremkaldes, når talesituationer gengives. Ord er dyrebare og kan aldrig gøres usagte. Alligevel skal vi helst tale det, man kalder frit fra leveren uden at glemme at tænke på, hvordan det sagte kan opfattes i gengivelse. Begrebet onde tunger vil altid eksistera, men man behøver ikke at appellere til dem.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 november 2013 14:31

Många skulle spontant svara engelsmän, eftersom engelska idag är huvudspråk i USA. Men som den här artikeln

i Die Welt visar, är ättlingarna till ursprungligen tysktalande invandrare den största gruppen med 49, 2 miljoner personer enligt folkräkningen 2000. Afroamerikaner utgör den näst största gruppen med 41,3 miljoner, därefter kommer irländare med 35,5 miljoner och mexikanare med 31,79 miljoner.  De med engelska förfäder kommer först på femte plats med 26,9 miljoner.


Bifogad karta visar grafiskt de största etniska grupperna efter ursprung i respektive county (motsvarar ungefär kommun i Sverige) i USA. Av den framgår att tysktalande ättlingar är den största gruppen i ett bälte från New Englands inland och Sydstaterna till västkusten.

 

Man kan göra vissa iakttagelser i detta sammanhang. Två stora invandrargrupper finns inte företrädda på denna karta, nämligen skottar och polacker, men det är naturligtvis möjligt att ingendera utgör den största invandrargruppen i något county. Det finns också en mystisk grupp, som kallas ”amerikaner”. Någon sådan invandrargrupp existerar inte. De enda som skulle kunna propsa på denna beteckning vore indianerna, vars förfäder kom till den amerikanska kontinenten 12000 f.v.t eller tidigare. ”Amerikaner” och afroamerikaner utgör de två största grupperna i de nuvarande Sydstaterna. Vilka är då dessa ”amerikaner”? Det går inte att utröna vilka kriterier, som har använts för att definiera denna kategori. Ett tips är dock att de utgör ättlingar till deporterade fångar från Storbritannien eller tjänstefolk, som fick biljetten över Atlanten betald mot att de arbetade av denna skuld vid ankomsten till USA. Fram till utropande och konstitueringen de facto av Amerikas förenade stater 1789 fungerade också Nordamerika som en deportationsort för brittiska fångar. Den rollen övertogs senare av Australien. Det är inte uteslutet att denna grupp var särskilt talrik bland de vita i den amerikanska södern, eftersom plantageekonomin tidigt dominerade där i motsats till nordstaterna,  där självägande bönder dominerade. Plantageägarna behövde vita mellanhänder för att kontrollera slavarna. Om dessa ”amerikaner” härstämmar från dessa grupper med särskild låg status, är det möjligt att de skäms för sitt ursprung eller helt enkelt inte känner till vilka deras förfäder var, när de landsteg på amerikansk mark.


Vad denna statistik också visar, är att den kolonistgrupp som sedan sätter sin prägel på ett erövrat land med sitt språk och kultur inte behöver vara störst. Det räcker med att vara först. Detsamma gäller till exempel Argentina, där den första gruppen kolonister var spanjorer, medan den största gruppen av invandrare var italienare.


Även om de som anger engelskt påbrå enbart uppgår till 29,6 miljoner, måste man komma ihåg att de irländska och skotska invandrarna i stor utsträckning redan talade engelska när de anlände till USA. Som artikeln påpekar är tyska och engelska närbesläktade språk; de språk som talades av holländare, svenskar, norrmän och danskar är som bekant också närbesläktade.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 november 2013 11:47

Svenska Dagbladet använder ibland beteckningen OP-ED för vissa skribenter. Jag tror också att jag har sett Dagens Nyheter använda denna beteckning.


Vad är en op-ed egentligen?


”En op-ed, förkortad från opposite the editorial page (fastän ofta misstagen för opinion-editorial), är en tidningsartikel, som uttrycker en namngiven skribents åsikter, som vanligtvis inte är knuten till tidningens ledarredaktion. Denna skiljer sig från ledarartiklar (som vanligtvis är osignerade och skrivna av ledarredaktionens medlemmar) och insändarsidan (varvid bidragen kommer från tidningens eller tidskriftens läsare)”. (1)(Min översättning)


Uttrycket “opposite the editorial page” myntades ursprungligen 1921 av en amerikansk tidning.


Op-ed betyder alltså egentligen mittemot ledarsidan. Torsdagen den 31 oktober publicerade Svenska Dagbladet två artiklar av Eli Göndör respektive Helena Rivière, som båda betecknades som OP-ED (Svenska Dagbladet använder versaler). Man får det intrycket av placeringen av beteckningen att OP-ED skulle vara någon slags yrkesbeteckning i stil med professor, riksdagsledamot, författare etcetera. Men det är ingen egenskap hos skribenten att vara mittemot ledarsidan.


Det är fråga om fristående krönikörer eller kolumnister, vars debattartiklar ledarredaktioner anser så intressanta eller läsvärda att de placeras mittemot ledarsidan. Det finns ingen anledning att låna in en ogenomskinlig engelsk förkortning, som dessutom används på ett märkligt sätt. Det är ju hela sidan som är mittemot ledarsidan.  Om Svenska Dagbladet vill markera sidans status på något sätt, behöver redaktionen inte tillgripa en ogenomskinlig engelsk förkortning. Vad vinner man på det? Svenska Dagbladets redaktionsledning borde anstränga sig för att hitta en lämplig beteckning på svenska, helst också en sådan som omedelbart förstås av läsarna. Varför inte kalla vederbörande skribent för något med förleden gäst-, exempelvis gästkrönikör, gästkolumnist eller gästskribent?


Observatör

 

1) "An op-ed, abbreviated from opposite the editorial page (though often mistaken for opinion-editorial), is a newspaper article that expresses the opinions of a named writer who is usually unaffiliated with the newspaper's editorial board. These are different from editorials (which are usually unsigned and written by editorial board members) and letters to the editor (which are submitted by readers of the journal or newspaper).”( http://en.wikipedia.org/wiki/Op-ed)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 1 november 2013 19:23

Ståuppkomikern Al Pitcher lär sig  ett svenskt ord om dagen. Någon har lurat honom vad "tack" heter på svenska. Se YouTube-klippet här


(Denna nätdagdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6 7 8 9
10
11 12 13 14 15
16
17
18
19
20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
<<< November 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se