Alla inlägg under november 2013

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 november 2013 22:10

...torde Johannes Åhman, chef för ledarredaktionen på Dagens Kontext, bli. Han har i varje fall använt termen vågmästare på ett korrekt sätt här, där han bl.a beskriver Ola Ullstens regering av 1978-79. Sannolikheten är låg för att ytterligare någon i dagspressen "kommer" klara det under resten av veckan...


-cj

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 november 2013 12:44

    

                          (Bilden publicerad med Robert Nybergs tillstånd)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 november 2013 20:02

I ett intressant blogginlägg berättar Lars Christensen att


”I kinesiske aviser og på sociale medier udspiller der sig i øjeblikket en interessant debat omkring balancen mellem og vigtigheden af engelsk og kinesisk som studiesprog i folkeskolen og gymnasiet.

Anledningen er følgende: Beijings 'Uddannelsesministerium', Beijing Municipal Education Commission, har udmeldt, at man vil lade faget engelsk tælle færre point i den adgangsgivende eksamen til universitet, gaokao, som jeg tidligere har blogget om. Omvendt skal kinesisk – og også matematik – fremover have større vægt i en omlægning, som er planlagt til at blive implementeret fra og med 2016. Dermed vil den nuværende ligevægt, hvor de tre obligatoriske fag hver tæller 150 point ud af 750 i alt forsvinder. Engelsk vil fremover tælle 100 point, mens ”overskuddet” fordeles mellem kinesisk og matematik. ”


I Sverige gavs tidigare två betyg i svenska, ett betyg i skriftlig och muntlig framställning och ett i litteraturkunskap och språklig orientering. Detta slopades till förmån för ett betyg. Konsekvensen blev naturligtvis att ett betyg i svenska plötsligt inte blev mera värt än ett i engelska, en devalvering av betyget i svenska. Om detta var avsiktligt eller inte, är oklart.  Dessutom hade ”reformen” pedagogiska nackdelar; de två betygen mätte olika färdigheter. En elev, låt oss säga en relativt nyanländ invandrare, kunde prestera toppresultat i litteraturkunskap och språklig orientering, men inte i det andra ämnet.


Christensen skriver också:


”Skønt det let kan ses – og også bliver set – som en begrænset ændring, så har det genereret stor opmærksomhed. Måske også fordi det på rygtebasis lyder, at andre lokale uddannelsesautoriteter, bl.a Jiangsu og Shandong provinserne, sonderer over endnu mere vidtgående ændringer. At engelsk først skal introduceres fra og med 3. klasse i grundskolen, mens det i dag allerede er et fag fra 1. klasse; at karaktergivningen i engelsk skal ændres fra point (op til 150) til bogstaver (A-F), hvormed der skalatrinnene gøres mere rummelige; at  engelsk skal gøres til et valgfag i gymnasiet og engelsk skal tages helt ud af gaokao.”


Detta påminner om den debatt om engelskans ställning i grundskolan, som initierades av Horace Engdahl, Peter Englund, Olle Josephson, Olle Käll och Per-Åke Lindblom i Svenska Dagbladet den 20/11 2009. I artikeln motsatte sig artikelförfattarna Globaliseringrådets och Folkpartiets förslag att engelska skulle bli obligatoriskt fr.o.m årskurs ett i grundskolan. Enligt författarna fanns det ingen forskning som visade att elever skulle lära sig engelska bättre om undervisningen startade i årskurs ett i stället för i årskurs tre eller fyra. Det var att föredra att eleverna först lärde sig läsa och skriva på det egna modersmålet, om inte det andra språket fanns naturligt i deras omgivning. Dessutom skulle obligatorisk engelska redan i årskurs leda till problem för invandrarbarn, som höll på att lära sig svenska. Teorin om tidigast möjliga inlärning av ett främmande språk förfäktas ivrigt av vissa f.d kolonialmakter eller stater, där dessa vitt spridda språk, som exempelvis engelska, råkar vara modersmål för huvuddelen av befolkning. Men det viktigaste argumentet är nästan statusargumentet. Det fanns ingen anledning att ytterligare höja engelskans status genom att göra det obligatoriskt i ettan med tanke på att svenska elever idag utsätts för en massiv exponering från engelskan i massmedia.


Frågan om kinesiskans status visavi engelskan har säkert stor betydelse för de kinesiska utbildningsmyndigheternas överväganden. Skribenten menar att ”det er let at se den meningsmæssige relation til sidste måneds nyhed om, at den kinesiske regering har besluttet, at Maos lille røde partibog skal kraftigt moderniseres”.  Detta är ett naivt påpekande; det kinesiska kommunistpartiet övergav Maos politik redan 1979, och Mao kommer inte att sluta rotera i sin grav för att den nuvarande ledningen för syns skull ”moderniserar” Maos lilla röda.


Den kinesiska regeringen tänker långsiktigt. Om Kina kommer att passera USA i fråga om BNP, vilket bara är en tidsfråga, kommer också det kinesiska språket att växa i betydelse och allt fler utlänningar kommer att vilja lära sig det. Det betyder att Kina bokstavligen kan slå mynt av sitt språk. Det har stormakter som Frankrike, Storbritannien och USA en gång insett och praktiserat. Det är löjligt att tro att kineserna skulle vara så korkade att de inte skulle slå vakt om sitt eget språk, som dessutom har en helt annan historisk kontinuitet än franska och engelska.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 november 2013 21:42

Frågan löd: "Vad kallas det gula klet som man kan ha i ögonen när man vaknar?"


Omröstningen startade den 8/6 2013. Totalt röstade 424 personer. Omröstningsresultatet blev som följer (i procent):


Sömngrus18,2
Ögongrus17,7
Sömn13,4
Ögongojs13
Ögonvar10,6
Fårgråt 6,1
Gomorron 5,9
Torkad tårvätska 4,7
Morgonsmolk 4,5
Okulmuko 2,4
Ögongula 1,4
Geggbollar 1,2
Ögonkrufs 0,9



Av Nätverket Språkförsvaret - 12 november 2013 21:20

Språkförsvarets styrelse har diskuterat att ta initiativ till två språkpriser, det ena ett negativpris och det andra ett positivpris, som ska utdelas årligen. Det senare skulle kunna heta Språkförsvarets pris eller Årets Tummen upp. I det första fallet letar vi efter ett lagomt klatschigt, lagomt provokativt och lagomt avskräckande namn. Vi avser alltså att ”belöna” en myndighet, företag, organisation, tidning eller tidskrift eller privatperson, som på ett flagrant och iögonfallande sätt i sin gärning ersatt svenskan med engelska eller svengelska.


Vi behöver alltså namnförslag. De som hittills kommit in – i alfabetisk ordning - är


  • Gallimatiaspriset
  • Språkquislingpriset
  • Språkvärstingpriset
  • Årets anglifiering
  • Årets Nertumme
  • Årets Tummen ner
  • Årstummen Ner

Skicka in namnförslag som kommentar till detta inlägg eller till sprakforsvaret@yahoo.se! Se omröstning i högerspalten. Beslut i namnfrågan fattas förmodligen i januari.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 11 november 2013 15:40

Svensken om svenskan: Varför förändrar vi vårt språk när alla är emot språklig förändring?


En föreläsning om hur språket och språkmiljön förändras, och vilka åsikter människor har om dessa förändringar. Resonemangen utgår från de tusentals brev som radiolyssnarna skickat till programmet Språket, och många av dessa brev uttrycker tankar om vad som tycks hända i språket. Det ska också finnas plats för frågor efter föreläsningen.


Lars-Gunnar Andersson är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet. Han är också ämnesexpert i radioprogrammet Språket, där han besvarar lyssnarfrågor.


Arrangörer: Språkförsvaret och Svensklärarföreningen i Stockholm

Tid: lördag 30 november kl. 14.30

Plats: Hedénsalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm

Inträde: 50 kronor

Ingen förhandsanmälan


Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/


E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

            sprakforsvaret@yahoo.se

      


 

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 november 2013 14:49

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Vad innebär det för språkförståelsen bland barn och unga att program som tidigare sändes på grannspråket numera textas eller dubbas? Den frågan belyser Språk i Norden 2013.


Språk i Norden är en årsbok som behandlar aktuella språkfrågor; den ges ut av Nätverket för språknämnderna i Norden. Årsböckerna för 2013 och 2012 finns nu publicerade på nätet.

Temat för Språk i Norden 2013 är tv-textning och vad det innebär för språkförståelsen bland barn och ungdomar i de nordiska länderna att program som tidigare sändes på grannspråket numera textas eller dubbas. Temat för Språk i Norden 2012 är modersmål, andraspråk, närliggande språk och främmande språk.

Språk i Norden 2012 och 2013 kan i likhet med tidigare nummer laddas ner från Nordisk sprogkoordination.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


(

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 november 2013 18:25

 


Det sägs vara i Sverige, men är det verkligen sant?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6 7 8 9
10
11 12 13 14 15
16
17
18
19
20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
<<< November 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se