Alla inlägg under november 2013

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 november 2013 12:51

(Brevet har skickats till Språkförsvarets styrelse)


Hej på er ni villfarna!


Jag vill bara uttrycka för er att om man är vidsynt nog att betrakta vår tillvaro på jorden något längre än det ni verkar ha som utgångspunkt så står det klart att alla språk har och kommer att förändras. Några kommer utöver det att försvinna och några kommer att kraftigt påverka förändringen av andra språk.


Det är en lika naturlig utveckling som att några djurarter med säkerhet kommer att dö ut vare sig människans påverkan eller ej sett i en vid bemärkelse.


Vårt germanska svenska språk har sedan "begynnelsen" långt före kristi födelse och framåt påverkats, influerats och förändrats av andra germanska, latinska och arabiska språk m.fl Den naturliga, historiska och språkliga evolutionsresan står aldrig helt stilla utan kommer obönhörligt att fortsätta vare sig vi vill det eller ej.


Det enda ni eventuellt kan glädjas åt är att det engelska språket som för tillfället kraftigt påverkar oss ju faktiskt är en gren av samma germanska ursprungsspråk som det vi anser att vårt svenska språk är närmast besläktat med. Det har bara varit på en lång resa från sitt "ursprungssäte" i nordvästra Europa över de Brittiska öarna till Nordamerika och vänder nu tillbaka och påverkar oss i vår nutid.


Så tyvärr måste jag nog bekänna mig till dem som anser er strävan som trångsynt, historiskt avskärmad och något litet av ett språkligt racistiskt betraktelsesätt i den mening att ni är rädda för förändring av det ni anser vara det "äkta" "svenska" språket. Jag avslutar med ett latinskt ordspråk som känns ytterst passande: Magnum in parvo!


Med vänlig hälsning

Per-Erik Krause

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 november 2013 14:06

Igår berättade vi i nätdagboken om den namninsamling, som protesterar mot Vetenskapsrådets styrelsebeslut att successivt avveckla ekonomiska bidrag till ett antal humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter.  Hitintills har 2723 personer undertecknat protestskrivelsen., vilket är osedvanligt många i sådana här sammanhang. Namninsamlingen löper till den 10 december.


Men det har givetvis också skrivits många artiklar och tagits många uttalanden i denna fråga:


Clas Barkman: Tidskrifter hotas av nerläggning  - Dagens Nyheter 15/11 2013

Tidskrifter mister viktigt stöd – Svenska Dagbladet 15/11 2013

Stefan Amirell: Från tidskriftsstöd till tidskriftsdöd – Riksbanken Jubileumsfond debattforum (odaterad)

Rasmus Fleischer: Så dödar man fri forskning – Expressen 16/11 2013

Björn Lundberg: Till tidskrifternas försvar – blogg knuten till tidskriften Scandia 18/11 2013

Lydia Farran-Lee: Nedläggning av tidsskrifter kan göra humanioraforskningen irrelevant – Sveriges Radio Kulturnytt 19/11 2013

Kim Salomon: Vetenskapsrådet krymper utrymmet för mångfald - Svenska Dagbladet 21/11 2013

Marie Demker: En bref: Vetenskapliga tidskrifter på svenska mister stöd - bloggen "Vänstra stranden" 21/11 2013

Språkförsvarets styrelse: Öppet brev till Vetenskapsrådets styrelse om successiv avveckling av tidskriftsstöd - 22/11 2013

Minskat VR-stöd kan hota svenskan som vetenskapsspråk - Språkrådet 22/11 2013

Kjell Jonsson/Christer Nordlund: Besparing kräver mer analys - Västerbottens-Kuriren 23/11 2013


På Språkförsvarets webbplats hittar man artiklarna i denna fråga i Tematiskt arkiv/ Svenska kontra engelska som vetenskapligt språk på Sveriges universitet och högskolor .


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)





Av Nätverket Språkförsvaret - 23 november 2013 21:56

Aldrig tillförne har vi haft så många obildade företagsledare att tacka för så lite.

- fritt efter Winston Churchill i samband med slaget om Storbritannien


Som en ytterligare illustration av vådan av att benämna projekt på engelska kan man ta förvirringen över ortografin i det aktuella fallet:

 
- SvD skrev Battle of numbers 
- SvD skrev också Battle of Numbers
- DN skrev Battle of the Numbers
 
Oavsett skrivsättet så är namnet ÄVEN på engelska både dåligt och töntigt.
 
-cj
------
Fotnot: Tecknet # heter i databehandlingssammanhang på engelska "number sign", på svenska "nummertecken". Förr i världen, innan matematikmaskinen fanns, på den gamla generalstabskartans tid, hette det "brädgårdstecken". Den nutida samlade svenska journalistkåren, totalt uppslukad av fenomenet "sociala medier", och med ett år bakom sig som "utbytesstudent" på High School i Middle-of-Nowhere, Nebraska, därmed talande ("talandes") flytande engelska, säger naturligtvis ("såklart") häsj-tägg...
Av Nätverket Språkförsvaret - 23 november 2013 19:45

Stefan Amirell, redaktör för Historisk tidskrift, har startat en namninsamling på nätet. I skrivande stund har 2678 personer undertecknat namninsamlingen. Den pågår till den 10 december.  Nedan följer uppropstexten och länk till namninsamlingen:

Till: Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådets styrelse har beslutat att avveckla stödformen Bidrag för vetenskapliga tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap. Beslutet, som berör ett trettiotal tidskrifter, kommer att få till följd att flertalet svenska vetenskapliga tidskrifter inom HS-området kommer att tvingas lägga ned. Tidskrifterna spelar en viktig roll för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i Sverige idag eftersom de:


• knyter samman forskningsområden och möjliggör kommunikation mellan forskare;
• publicerar och granskar grundforskning om svenska förhållanden, vilket tidskrifter i andra länder inte gör systematiskt;
• synliggör svensk forskning i omvärlden och det omgivande samhället.

År 2013 uppgick bidraget till totalt 3,5 miljoner kr., vilket motsvarar omkring 0,7 promille av Vetenskapsrådets samlade bidragsutbetalningar. Inom HS-området bidrar stödet starkt till att, i enlighet med myndighetens uppdrag, främja den svenska grundforskningens kvalitet och förnyelse och till att främja kommunikation mellan forskare och mellan forskare och det övriga samhället. Det är oklart hur Vetenskapsrådet avser att dessa uppgifter ska utföras när bidraget avvecklas. Beslutet har inte heller föregåtts av någon konsekvensanalys eller dialog med de berörda tidskrifterna eller ämnesföreträdare utanför rådet.

Vi kräver därför att Vetenskapsrådet drar tillbaka beslutet att avveckla stödformen Bidrag för vetenskapliga tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap. Vi kräver också att Vetenskapsrådet tillsätter en utredning om stödets framtida utformning, innefattande en analys av konsekvenserna av föreslagna förändringar, samt att företrädare för de vetenskapliga tidskrifterna och andra berörda parter bjuds in att, på ett konstruktivt sätt, delta i diskussionerna om stödets framtid.

Uppropet kan undertecknas här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 november 2013 14:22

Två forskare, Mari Bacquin och Robert Zola Christensen, vid Lunds universitet genomförde kring årsskiftet 2012 – 2013 en undersökning i Köpenhamn och Malmö avseende danska och svenska ungdomars förståelse av respektive grannspråk. 446 gymnasieelever deltog i undersökningen. Undersökningsresultatet har publicerats i artikeln ”Dansk og svensk – Fra nabosprog til fremmedsprog”. Rapporten avhandlades på ett seminarium i Lund den 15 november.


Undersökning är kvantitativ och självrapporterande. Eleverna, som inte informerades om det uttryckliga syftet med undersökningen, ombads att fylla i ett elektroniskt frågeformulär. Utifrån undersökningsresultatet ifrågasätter de båda forskarna om danska och svenska fortfarande ska betraktas som grannspråk och ställer frågan om de inte i stället borde behandlas som främmande språk.


Det finns ett grundläggande problem med undersökningar, som bygger på de utfrågades  uppskattningar av egna kunskaper.  Uppskattningarna behöver inte ha något starkt samband med verkligheten. Detta framgår t.o.m av forskarnas kommentar.  Exempelvis ansåg 59 procent av de danska ungdomarna att svenskarna förstod danska bra eller mycket bra.  De båda forskarna skriver:


”Detta synes at være en relativt højt estimert sprogforståelse, og resultatet konvergerer på ingen måde med , hvordan svenskerne selv rapporterar, at de begriber dansk.”


Majoriteten av de svenska ungdomarna, 92 procent, svarade nämligen att danska var svårt eller mycket svårt. Endast en procent svarade att det var mycket lätt, och de resterande fördelade sig mellan 4 procent för mitt emellan och 3 procent för lätt.


Denna diskrepans mellan självuppskattning och verklighet är inte alls märklig. När jag 2007 genomförde ett jämförande clozetest (1) i bokmål, danska, engelska och nynorska i två klasser på Brännkyrka gymnasium i Stockholm, ställde jag efter testet frågan vilken språkversion som de tyckte var lättast.  46,2 procent av eleverna ansåg att bokmål var lättast, 28,9 procent nynorska, engelska 19,2 procent och danska 5,8 procent. När det gäller resultatet, stämde denna självuppskattning bara vad gällde bokmålet.  Den genomsnittliga läsförståelsen i fråga om bokmål var 41,1 procent, danska kom på andra plats med 28,5 procent, nynorska på tredje med 26,4 procent och engelska sist med 19,8 procent.  Eleverna hade alltså övervärderat sina kunskaper i engelska och undervärderat sin förståelse av danskan. Det bästa enskilda elevresultatet i bokmål var 68,8 procent, i danska 45,8 procent, i nynorska 58 procent och i engelska 45,8 procent. Som jämförelse kan nämnas att den ena klassen hade i genomsnitt 71,1 procent på ett clozetest i svenska och den andra 75,3 procent året tidigare. Genomsnittet för elever med två svenskspråkiga föräldrar ligger annars på drygt 80 procent. I dessa båda klasser fanns ett relativt stort inslag av invandrarelever.


Det är väl känt att den ömsesidiga språkförståelsen mellan danskar, norrmän och svenskar, särskilt mellan svenskar och danskar, har försämrats de senaste decennierna.  Frågan är bara med hur mycket och hur detta ska mätas.  I undersökningen anger 42 procent av de svenska ungdomarna att de i huvudsak talar engelska med danskar i Danmark, medan 35 procent talar svenska.  Bara 13 procent av de danska ungdomarna slår över i engelska, när de befinner sig i Sverige.


Givetvis spelar de danska och svenska ungdomarnas kunskaper i engelska, ”som de fleste unge behersker bedre end nogen generationer før dem”, som artikelförfattarna uttrycker det, en stor roll vid val av språk. Det gäller speciellt om ungdomarna har begränsad erfarenhet av svenskt respektive dansk talspråk. Men ju längre en svensk ungdom vistas i Danmark och en dansk i Sverige, desto troligare är det att de kommer att övergå till att tala sitt modersmål, visserligen anpassat till grannspråket. Dessutom måste man fråga sig vilket utbyte man i långa loppet egentligen har av varandra om man inte använder sig av sitt bästa språk, d.v.s modersmålet.


Den nordiska språkgemenskapen bygger på det faktum att de tre skandinaviska språken och samhällsbärande språken, danska, norska och svenska är närbesläktade och sinsemellan förståeliga. Enligt en klassisk tumregel är 50 procent av orden i danska, norska och svenska lika, 25 procent nästan lika och bara 25 procent olika. En nordbo får alltså 75 procent av ordförrådet till skänks och behöver egentligen inte lära sig grannspråket som ett främmande språk. Med en liten ansträngning och praktik kan man utveckla sin receptiva kompetens, i första hand av skriftspråket. Skriftspråket fungerar i sin tur som inkörsport till respektive talspråk.


Det stora problemet är att grannspråksundervisningen inte tas på allvar av de nordiska regeringarna, trots utfästelser om motsatsen. I Delsings & Lundins undersökning 2005 framkom det att hälften av de danska och norska gymnasieeleverna hade fått någon grannspråksundervisningen och bara en fjärdedel av de svenska. Kursplanerna i modersmålsundervisningen måste stipulera att grannspråksundervisningen är ett obligatoriskt moment, lika viktigt som andragradsekvationer i matematikundervisningen på gymnasiet. Syftet har aldrig varit att eleverna skall lära sig skriva och tala ett grannspråk; däremot att förstå det och överkomma såväl fördomar som förutfattade meningar. Givetvis kan grannspråket också ges status som eget ämne, men det är ytterst tvivelaktigt om det kommer att sker någon rusning till detta ämne från elevernas sida. De kommer att välja ett stort främmande språk i stället. Det är för övrigt märkligt att artikelförfattarna inte nämner grannspråksundervisningens roll med ett ord.


Om man verkligen vill mäta danska och svenska ungdomars förståelse av varandras språk, bör man använda sig av läsförståelse-  och hörförståelsetester på svenska, danska och engelska (det senare för jämförelsens skull). Jag är helt säker på att de kommer att uppvisa de bästa resultaten på respektive läsförståelsetest i grannspråket. Det är också fullt möjligt att hörförståelsetester kommer att visa samma resultat. Självuppskattningar är däremot otillförlitliga. Felaktigheterna behöver inte ens ligga inom felmarginalen, som påpekats tidigare.


Min uppfattning är att artikelförfattarna ger uttryck för en defaitistisk hållning till den ömsesidiga språkförståelsen mellan danska och svenska ungdomar. Vad vinner man på att tala om danska och svenska som främmande språk i stället för grannspråk? Man kan fortfarande lära sig grannspråket genom enkel övning i motsats till engelska, som en nordbo måste lära sig från grunden.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knmuten till nätverket Språkförsvaret)



(1)  Clozetest är ett läsförståelsetest,  där vart sjunde ord är utelämnat och således ska ifyllas. Det nämnda clozetestet användes året därpå i två andra klasser med liknande resultat.

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 november 2013 15:36

Vetenskapsrådets styrelse

Box 1035

101 38 Stockholm


Enligt en artikel i Dagens Nyheter den 15 november har Vetenskapsrådets styrelse beslutat att successivt avveckla ekonomiska bidrag till ett antal humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter med start 2015.

Såvitt vi förstår, berörs 31 tidskrifter, som i år erhöll bidrag till en summa av 3,5 miljoner (mindre än en promille av Vetenskapsrådets bidragsbudget). Av titlarna att döma verkar 18 – 19 av dessa tidskrifter ha svenska som publiceringsspråk.


Med tanke på att Vetenskapsrådet är en myndighet, som är statligt finansierad, vill vi erinra om Språklagens bestämmelser:


”4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.”


Om svenska språket fortsatt ska kunna fungera som ett samhällsbärande språk för alla domäner, är det nödvändigt att det aktivt används och ständigt utvecklas, även inom det vetenskapliga området. Vetenskapliga tidskrifter på svenska har stor betydelse för att förmedla vetenskapliga rön och resultat till det svenska samhället. Inte minst är de vetenskapliga tidskrifterna speciellt viktiga då dessa skapar arenor eller infrastrukturer för en mer inomvetenskapliga debatt, vilket många gånger lämpligast sker inom det skandinaviska språkområdet.


Svenskspråkiga tidskrifter lämpar sig också särskilt väl för publicering av studier som genomförs verksamhetsnära och i tillämpad form, med syfte att utveckla olika verksamheter, arbetsformer, produkter/tjänster, eller rutiner snarare än ren teoriutveckling. Dessa typer av studier ökar i omfattning och är ofta såpass situationsspecifika eller platsspecifika att de inte är meningsfulla att diskutera inför en global publik. Resultaten är ofta desto mer intressanta för en ”bredare publik” (icke-vetenskaplig),  då de snabbare går att omsätta i praktiken eller i utbildningsorganisationen. Bra exempel på skandinaviska/svenskspråkiga tidskifter som har denna funktion är Vård i Norden, Läkartidningen, Pedagogisk Forskning i Sverige och Statsvetenskaplig Tidsskrift. Men listan kan göras betydligt längre på tidskrifter som idag kan sägas ha denna resultatöverbryggande och innovationsspridande funktion. En funktion som inte minst lyfts fram som särskilt viktig i de två senaste forskningspropositionerna.    


Det är Språkförsvarets uppfattning att humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter på svenska skall särbehandlas positivt. Ämnen som bl.a historia, statsvetenskap och litteraturvetenskap är på ett naturligt sätt bundna till det egna landets språk. Inom olika doktriner utveckals ständigt nya begrepp och definitioner och redan idag tenderar nyare rön att mer sällan än tidigare ges svenska begrepp. Detta gör att svenskan på sikt blir fattigare och mer urholkad, för det som är vetenskapliga begrepp idag tillhör många gånger vardagsspråket i morgon.


Därför yrkar vi på att Vetenskapsrådet river upp sitt beslut avseende de humanistiska och statsvetenskapliga tidskrifter, vilkas huvudsakliga publiceringsspråk är svenska, och hellre förstärker incitamenten för vetenskaplig publicering på svenska.


Språkförsvarets styrelse

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 november 2013 22:31

En drös svenska storföretagsledare har trummats ihop för att i projektform fundera över andelen kvinnor i företagsledningar och d:o styrelser. Resultatet har väl inte blivit så där över hövan, "om man säger".


Men säkerligen är belåtenheten stor med det slagkraftiga namnet på projektet: "Battle of numbers".


Det borde vara dags att kvotera in svenska namn på igångsatta projekt i Sverige snart. Vad skulle målet kunna vara på, låt oss säga, ett års sikt? Antalet per i dag torde vara försumbart.


-cj




Av Nätverket Språkförsvaret - 21 november 2013 22:10

I dagens nummer av Den Stora Morgontidningen visas i huvudledaren att man har börjat förstå skillnaden mellan "vågmästare" och "tungan på vågen"! Heders! Dessutom förekom inte pop-ordet "kontext" en enda gång på ledarsidorna i dag.


Hopp om livet?


Och hopp om att C.G Ekman kan få sluta rotera i sin grav på Norra kyrkogården?


-cj

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6 7 8 9
10
11 12 13 14 15
16
17
18
19
20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
<<< November 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se