Alla inlägg under november 2013

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 november 2013 20:04

Dagens möte med Lars-Gunnar Andersson på temat "Svensken om svenskan: Varför förändrar vi vårt språk när alla är emot språklig förändring?" samlade 86 betalande besökare i Palmesalen i ABF-huset i Stockholm. Salen rymde egentligen bara 80 personer.


SVT filmade mötet och intervjuade Lars-Gunnar Andersson. Inslaget sänds förmodligen i Rapport under mellandagarna. Vi återkommer när vi vet exakt sändningsdatum.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 29 november 2013 15:48

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)


Korsord har blivit något av en nationalhobby i Sverige. När det moderna korsordet i år fyller 100, är det därför naturligt att fira det med ett svenskt standardverk om korsord: ”Rätt i krysset”.


Nästan hälften av svenskarna plockar emellanåt fram ett korsord för att få en paus från alla världsliga problem, och för att hålla hjärnan i trim. Många utlandssvenskar löser svenska korsord för att hålla sitt modersmål levande. Att korsordslösande är en särskilt kär sysselsättning hos oss märks. Vi skandinaver har satt ord på en del av korsorden i Europa; i till exempel Tyskland kallas bildkorsorden Schwedenrätsel och i Grekland stavro Skandinaviko.


Det första korsordet konstruerades av journalisten Arthur Wynne och publicerades i New York World den 21 december 1913. Wynne skapade en diamantformad ordlek som han kallade för ett ”word-cross”. På den tiden skapade korsordskonstruktören förstås sitt korsord på papper. För Siv Fridman, korsordskonstruktör på Dagens Nyheter, var det länge sedan hon använde rutpapper och penna. Inte oväntat skapar hon sina korsord på datorn och hon tror att de allra flesta korsordskonstruktörer i Sverige arbetar på samma sätt, enligt en intervju i DN (se länk nedan).


Journalisten och författaren Lena Rainer firar 100-årsjubileet med att ge ut en bok om korsord med titeln ”Rätt i krysset”. Rainer har själv närmare 30 års korsordslösande bakom sig. I boken har hon intervjuat kända svenskar, från Kikki Danielsson och Björn Skifs till Maria Wetterstrand och Göran Persson, som berättar om hur och varför de löser korsord.



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 november 2013 15:39

Svensken om svenskan: Varför förändrar vi vårt språk när alla är emot språklig förändring?


En föreläsning om hur språket och språkmiljön förändras, och vilka åsikter människor har om dessa förändringar. Resonemangen utgår från de tusentals brev som radiolyssnarna skickat till programmet Språket, och många av dessa brev uttrycker tankar om vad som tycks hända i språket. Det ska också finnas plats för frågor efter föreläsningen.


Lars-Gunnar Andersson är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet. Han är också ämnesexpert i radioprogrammet Språket, där han besvarar lyssnarfrågor.


Arrangörer: Språkförsvaret och Svensklärarföreningen i Stockholm

Tid: lördag 30 november kl. 14.30

Plats: Hedénsalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm

Inträde: 50 kronor

Ingen förhandsanmälan


Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/


E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

            sprakforsvaret@yahoo.se

     

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 november 2013 15:19


Vad är det för lag? Observera ej att förväxla med Murphys lag. Muphrys lag slår i korthet fast  att om du gnäller på någons språk kommer det ofelbart att finnas minst ett språkfel i ditt eget gnäll.


Muphrys lag formulerades 1992 av australiensaren John Bangsund och lyder (min översättning):


(a) Om du skriftligt kritiserar redigeringsarbete eller korrekturläsning, kommer det att finnas ett fel av något slag i din egen text;

(b) om du avtackas i förordet till en bok för dina insatser med redigeringsarbete eller korrekturläsning, kommer det att finnas fel i boken;

(c) ju starkare uttryck som används i (a) och (b), desto allvarligare kommer felen att vara;

(d) varje bok, som handlar om redigering eller stil, kommer att vara icke-sammanhängande (inkonsistent) i sin framställning.


I Lingvistbloggen den 12/11 berättar Östen Dahl om en insändare i Metro undertecknad av en ”Före detta svensklärare”,  som kan sägas illustrera Muphrys lag. Den kursiverade texten är Östen Dahls kommentarer:


"'Han göt av……' det stavas gjöt av, göt är den klump som smälts ner före gjutning." - Men SAOL säger att verbet böjs "gjuta göt gjutit" etc. 

"'materialet innehöll FIBRER?' det finns inget som innehåller fibrer, det heter fiber och ingår i fibrösa material." –  Men SAOB definierar "fibrös" som "som består av l. innehåller fibrer", så detta språkbruk är i varje fall inte något nytt påhitt.

"Hur ofta hör man inte ordet 'strategi' uttalas felaktigt med ett tji [sic] istället för -gi. Det heter strateg och strategiskt, eller?" – SAOL ger två alternativ, med g- och sje-ljud.

"'Gigantisk' uttalas jigantisk och inget annat." – SAOL ger två uttal, "gi-" och "ji-", med "gi-" som första alternativ.”

 

En av kommentatorerna hänvisar till en annan insändare, denna gång i Sundsvalls Tidning, där skribenten kritiserar Lars Orly för att inte ens han kan skilja på matrial och matriel.



 


Man bör alltså iaktta en viss försiktighet, när man kritiserar andras språkbruk. Under alla förhållanden bör man läsa igenom sin egen text minst två gånger. Det har jag gjort vad gäller den här texten, trots att jag faktiskt inte ens kritiserar någon...


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 27 november 2013 19:18

(Texten är hämtad från Terminologicentrums webbsida)


Rutkod, Twittermeddelande och fyrkantstagg är några av nyheterna från Datatermgruppen.
 
Nu har Svenska datatermgruppen publicerat version 2013-nov av sina rekommendationer. De rekommenderar bl.a rutkod som övergripande term för QR-kod och Data Matrix-kod, förordar Twittermeddelande hellre än tweet och föreslår fyrkantstagg för eng. hashtag. Se  vidare revideringslistorna för ordlistan och för frågor och svar.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 november 2013 13:35

I dagens Svenska Dagbladet skriver Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, att ämnet moderna språk ska bli obligatoriskt i grundskolan. Det är det i praktiken inte idag:


I grundskolan läser nästan var tredje elev inget språk utöver svenska och engelska. Många elever som påbörjar språkstudier hoppar dessutom av. Skolverkets statistik visar att 85 procent av eleverna läser moderna språk i årskurs 7 men i årskurs 9 är det bara 70 procent som fortfarande studerar ämnet. Elever som har föräldrar med kortare utbildningsbakgrund är överrepresenterade bland dem som väljer bort moderna språk. Så här kan det inte fortsätta.”


Han skriver vidare:


”Vi vill att moderna språk ska göras obligatoriskt i grundskolan. För att möjliggöra denna förändring måste vi samtidigt råda bot på dagens brist på behöriga lärare inom moderna språk. I synnerhet bland de lärare som är inriktade mot att jobba i årskurs 7-9.”


I Språkförsvarets programförklaring heter det att Språkförsvaret


”anser att det övergripande målet för språkundervisningen i grund- och gymnasieskolan i Sverige är att alla medborgare förutom svenska skall behärska minst två moderna språk. Ett nationellt minoritetsspråk eller ett hemspråk kan ersätta ett av dessa moderna språk.”


EU:s målsättning är också att alla EU-medborgare bör lära sig två främmande språk utöver det egna modersmålet. Det är en fullt rimlig målsättning.  Den som vill lära sig ett främmande språk någorlunda tillfredsställande bör studera det åtminstone fem år i en ordinär undervisningsmiljö.  Om eleverna börjar läsa engelska i årskurs 3, bör studierna i det andra obligatoriska främmande språket (B-språk) inledas senast i årskurs 7 och sedan fortsätta i gymnasiet. Det bör vara omöjligt att göra s.k taktikval, d.v.s byta till ett C-språk i gymnasiet för att uppnå ett högre betyg än i B-språket. Den elev som går ett högskoleförberedande program på gymnasiet bör dessutom läsa ett C-språk.


Baylans artikel har diskuterats av läsarna på Svenska Dagbladets Brännpunkt.


För övrigt rekommenderar jag en artikel, ”Vilka moderna språk ska den svenska grundskolan prioritera?” i denna fråga, som jag skrev 2010.


Per-Åke Lindblom

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 november 2013 15:08

Stefan Amirell, redaktör för Historisk Tidskrift, och Kerstin Sahlin, som är huvudsekreterare inom humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet, intervjuas. Programmet sändes idag och inslaget dyker upp c:a 10 minuter in i sändningen: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=1302

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 november 2013 13:56

"Mitt Gävle" har intervjuat Olle Käll, en av grundarna till Språkförsvaret, i det senaste numret. Temat är språk. Ingångstexten lyder:


Olle Käll, lärare på Vasaskolan, strider för det svenska språket. Det blir torftigare när engelskan gör sitt intrång, menar han.


- Svenskan är inte bättre än andra språk, men det är vårt språk. Vi måste värna om det, säger han."


Läs hela intervjun på sidan 13 i "Mitt Gävle".


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6 7 8 9
10
11 12 13 14 15
16
17
18
19
20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
<<< November 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se