Direktlänk till inlägg 29 oktober 2013

Många ord blir det

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 oktober 2013 19:11

Centiljoner, med 600 nollor, är de största tal jag känner till i vårt språk. Jag nöjer mig med att börja nästa stycke med sextiljoner, med 36 nollor. Det räcker för att illustrera vad jag vill ha sagt.


Om jag hade tid, intresse och ork nog skulle jag kunna räkna från ett till niohundranittioniosextiljoner niohundranittioniokvintiljarderniohundranittioniok
vintiljonerniohundranittioniokvadriljarder niohundranittioniokvadriljonerniohundranittioniotr
iljarderniohundranittioniotriljoner niohundranittioniobiljarderniohundranittioniobiljo
nerniohundranittioniomiljarder 

niohundranittioniomiljonerniohundranittioniotusenn
iohundranittionio.

999 999 999 999 999 999 999 999 999 999 999 999 999.


Det är något med programmet, som gör att jag inte får ordning på radlängder och avstavningar i föregående stycke. Programmet klarar väl inte av så stora tal kan tänka.


Jag känner att tiden inte räcker till, så vad händer då om jag tar hjälp av jordens hela befolkning och låter varje individ räkna ett eget avsnitt. Om alla vore lika snabba och klarade av ett tal i sekunden skulle de tvingas hålla på i ungefär 50 triljoner år.


Eftersom svenskan är ett mer syntetiskt språk än det mer analytiska engelskan, dvs att vi samskriver mer och de särskriver mer, bland annat räknetal, kan man med fog påstå att vi har så många fler ord i vårt språk som anges i talet ovan än vad de har. Inte seriös kanske en del tycker. OK! Låt oss se på ord som inte är räknetal.


Eftersom vi samskriver mer får vi med automatik fler ord. Engelskans book title och christmas tree blir på svenska boktitel och julgran. I båda fallen har engelskan endast två ord medan svenskan får tre – bok, titel och boktitel samt jul, gran och julgran. Det gör att engelskan hur man än räknar har färre ord än svenska.


Deras Oxford Dictionary tros av många vara världens mest omfångsrika ordbok med sina 500 000 ord. Men det har redan innan man börjat på bokstaven u passerats av Svenska Akademiens Ordbok, som när den är klar om något år kommer att omfatta 600 000 ord.


Ett skäl till vanföreställningen att engelskan skulle ha så många ord kan bero på att man i den anglosaxiska världen har råd att trycka omfångsrikare ordböcker till samma pris som tunnare exempelvis svenska, beroende på att man kan trycka större upplagor.


Grönländska är ett så kallat polysyntetiskt språk. Där kan hela meningar sammanskrivas till ett enda ord. Betyder det då att grönländska är det mest ordrika språket i världen? Knappast! Visserligen fick en dansk forskare som hade lärt sig lite rudimentär grönländska för sig att man hade så många ord för snö, då han inte hade språkuppbyggnaden klar för sig. Grönländarna har inte fler ord för snö än man har i andra delar av världen, där snön hör till vardagen.


Det verkliga förhållandet är väl att alla språk kan sägas ha samma mängd ord om man lägger särskrivning och samskrivning åt sidan.


NåN


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

inga johansson

29 oktober 2013 20:13

Får jag bara påminna om Viktor Borge och hans språk Inflationary Language - roliga ord blir det!

http://www.youtube.com/watch?v=YY6kElOYcd8

 
Ingen bild

inga johansson

29 oktober 2013 20:15

Texten till Inflationary Language

http://www.whysanity.net/monos/victor_borge.html

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 13 nov 08:00

 (Denna insändare publicerades i NST/HD den 12 oktober)   Med anledning av krönika om dansk tv av Kristian Nilsson med rubriken "Ta chansen att förstå danska(rna) lite bättre", införd den 6 oktober.    Jag håller helt och hållet med Kristian ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 15:00

(Pressmeddelande) Läkaren och forskaren Hans Rosling (1948–2017) kunde trollbinda publiken med fantastiska fakta. Och – det vet vi nu – han skrev lika bra som han föreläste. I en artikel i Språktidningen 8/2018, som utkommer i v...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 12:00

 Ulrik By berättade igår i DN om den vokabulär som florerar i träningslokalerna och de så kallade gymmen:   ”Trots att svetten rinner och pulsen bultar kan jag inte låta bli att le åt eländet. Under de tre decennier jag gjort olika typer av...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 12 nov 08:00


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 11 nov 08:00

(Detta är ett svar på Annette Brodin Rampes debattartikel ”Utländska lärare är en del av lösningen på lärarbristen” på DN Åsikt från den 29 oktober.)   Internationella Engelska Skolans VD svarar på det hon vill och finner lämpligt. Dä...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22
23
24
25
26 27
28 29 30 31
<<< Oktober 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se