Direktlänk till inlägg 5 oktober 2013

Varför har esperanto inte slagit igenom?

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 oktober 2013 12:09

Jag läste nyligen ”Esperanto Drömmen om ett väldsspråk” av Bo Sandelin. I slutordet konstaterar Sandelin att


”Esperanto har inte fått den ställning som mellanfolkligt språk som Zamenhof förutspådde. Han underskattade den kraft bakom ett språks ställning som kommer av politisk och ekonomisk styrka.  ’Var det inte Frankrikes starka maktställning efter trettioåriga kriget som gjorde franskan till diplomatins allenarådande språk för ett par århundraden’, skriver Björn Collinder i en klassisk lärobok. Och ’förgäves skall man söka förklaringen i latinets världsherravälde i själva språkets inneboende egenskaper. … Latinska språket har erövrat världen i släptåg med två stormakter: det fornromerska riket och den romerska-katolska kyrkan.’ Sammanfattningsvis: ’den roll ett nationalspråk under ett givet tidevarv spelar som mellanfolkligt språk står i proportion till det inflytande vederbörande nation har eller har haft på världens gång.’”


Boken är en lättläst översikt över esperantos historia – och rekommenderas alltså. Det som irriterar mig är bristande källangivelser.  Det framgår till exempel inte vad Björn Collinders klassiska lärobok heter, inte ens i notförteckningen.  Det är ju inte uteslutet att det träffande citatet från Björn Collinder gör en intresserad av att skaffa hela läroboken. Jag gissar dock att det är fråga om ”Introduktion i språkvetenskap” från 1941.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 
 
Ingen bild

inga johansson

5 oktober 2013 18:02

Ständigt denna fråga. Kan det bero på att du inte letar där informationen finns, på internet t.ex
Några tips Wikipedia, som heter Vikipedio ger idag över 186 000 träffar. Google/esperanto: Proksimume 105,000,000 rezultoj (0.31 sekundoj) ; youtube: about 280,000 results
Lyssna på två podradio-stationer från Polen:
http://pola-retradio.org/
http://www.podkasto.net/
fler stationer hittar du från Kuba, Canada, Kina och Australien.
Efter det är det lite svårt att påstå att språket inte har slagit igenom.
Men det är generella attityder mot esperanto som har slagit igenom.
Det märkte vi som informerade om esperanto på Bokmässan i Göteborg.
"Lever verkligen esperanto"

 
Ingen bild

Nyfiken

5 oktober 2013 19:41

Det beror väl på hur man definierar "slagit igenom". I hur många länder undervisas i esperanto som första främmande språk?

 
Ingen bild

inga johansson

6 oktober 2013 15:19

Min motfråga är då: I hur många länder sitter betonghäckarna i skolstyrelser, universitet och utbildningsministerier, som inte vill ha kunskap om esperanto eller låta den förmedlas vidare ner till skolklasserna. Möjligheten att använda esperanto som ett propeudiskt språk, ett språk efter modersmålet innan nästa nya språk, finns den?
Eller som en elev i en fransk-klass sa: "Varför har ingen informerat mig om esperanto innan jag valde C-språk?"

 
Ingen bild

Bo Sandelin

7 oktober 2013 12:53

På s. 161-165 finns förteckningen över "Källor". Där finns bara en skrift av Collinder: Språket: inledning till det vetenskapliga språkstudiet, 3:e upplagan (1959). Alltså är citatet från den boken.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

7 oktober 2013 14:13

Slarvigt av mig att inte hitta källförteckningen. Däremot har jag hittat ”Introduktion i språkvetenskap” från 1941 av Collinder på ett antikvariat. Det måste vara den första upplagan.

 
Ingen bild

inga johansson

7 oktober 2013 18:20

Ett stavfel från min sida;
ett propedeutiskt språk ska det vara:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Propedeutik

 
Ingen bild

Bo Sandelin

8 oktober 2013 15:20

Ja, det är nog så att Collinders "Introduktion" från 1941 kan betraktas som ett förstadium till "Språket", för i den senares förord står att boken "har fem kapitel i stort sett gemensamma med Introduktionen". Collinder tycks gärna ha ändrat namn på sina böcker när nya upplagor kom ut. Jag tänker på hans utmärkta och särpräglade svenska ordbok, som bytte namn flera gånger i takt med att innehållet växte.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

8 oktober 2013 16:01

Det tycks ha funnits - och finns kanske fortfarande - en del lärare, som också skrev läroböcker och som ofta kom i nyutgåvor. Gunnar Boalt lär ha varit en framstående exempel på detta. Det ultimata är naturligtvis att undervisa på en kurs och samtidigt kunna begära av studenterna att de inhandlar den senaste versionen av ens egen lärobok. Jag har själv som lärare använt en lärobok i samhällskunskap (obs inte författad av mig) på Komvux, som regelbundet utkom i nya utgåvor. Det var inte alltid så lyckat för eleverna att köpa en begagnad version av denna lärobok. Jag kunde ju alltid använda den senaste utgåvan.

En framgångsrik (i ekonomiskt hänseende) läromedelsförfattare berättade för mig hur hon och hennes kollega medvetet lade in ifyllningsuppgifter i en lärobok för att den inte skulle kunna återanvändas

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 2 juni 08:00

(Jonas Borelius skickade detta mejl i söndags kväll den 31/5)   Hej Amanda!   Klockan är 22:20 på söndagskvällen och jag märker att på samtliga mina (20-tal) kanaler på tv så pratas det bara ENGELSKA.   Inte en enda kanal har något progra...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 1 juni 12:05

”Lysande lagom är en underhållande och allmänbildande podcast för alla språkintresserade, eller för den som är nyfiken på hur det är att lära sig svenska och komma till Sverige som vuxen. Du möter Emil Molander, lärare i svenska som andraspråk ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 31 maj 15:38

Aftenposten den 12 maj skriver:   ”– I dag skriver vi språkhistorie, innledet kulturministeren tirsdag. For første gang skal Norge ha én enkelt lov som styrer det offentliges språkpolitikk. Det betyr blant annet en strengere linje f...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 31 maj 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Anni-Frid (”Frida”) Lyngstad (Abba) - Även en blomma   Söndagens svenskspråkiga dikt   Blomman   När sig våren åter föder,  Klar och ljuf,  Dagen ler och solen glöder, --  Vaknar du,  ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 30 maj 12:40

I senaste numret av Språknytt presenterar Ingjerd T. Skaug Robin en uppdaterad analys av den franska språklagen:   ”Den franske språkloven er et viktig instrument for at fransk kultur og språk skal kunne hevde seg i konkurranse med engelsk,...

Presentation

Omröstning

Vilken hälsningsfras, om någon, använder du när du kontaktar en privatperson per brev eller mejl för första gången?
 Hej
 Hej + förnamn
 Hej + förnamn + efternamn
 Bästa/bäste + förnamn
 Bäste/bästa + förnamn + efternamn
 Käre/Kära + förnamn
 Kära/käre + förnamn + efternamn
 Bara förnamn
 Förnamn + efternamn

Fråga mig

126 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22
23
24
25
26 27
28 29 30 31
<<< Oktober 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se