Alla inlägg under juni 2013

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 juni 2013 13:19

Den engelske syge til behandling

 

Af Kirsten Rask, cand.mag i dansk sprog, fagforfatter


Anmeldelse af:Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring, ed. Lindblom, Per-Åke, Frank-Michael Kirsch og Arne Rubensson, Språkförsvaret, Stockholm 2013, 179 sider.


Bogen er en antologi der består af 15 indlæg fra professionelle sprogbrugere og sprogteoretikere. Alle indlæg drejer sig om spørgsmålet: Hvor galt er det med engelsk/amerikansk i svenske reklamer, hvorfor bruger reklamefolkene det, og hvad mener sprogbrugerne? Ud over svensk tager den et par afstikkere til hhv. norsk og tysk.


Bogen er udgivet af den svenske organisation Språkförsvaret, der begyndte som en privat netside i 2002, men som i 2005 havde fået så mange medlemmer at den kunne danne et egentligt netværk. Netværkets lidt militaristiske navnet, ”Sprogforsvaret”, gav denne anmelder bange anelser: Det er aldrig rart at føle at alle svar er givet på forhånd, hvor enig man end måtte være i udgangspunktet.


Alene overskrifterne siger en del, fx: Houston, Houston! We got a problem; Copy, cats & copycats. En rundtur I reklamrymden; Anglifieringen har nått löjets gräns; Fåfäng jakt på eländet; När kobåjsarna bliver reklamare; Reklambranschen är nog extremt okänslig för kritik; Den onödiga anglifieringen – valfråga 2018?


Indlæggene beskriver og begrunder forfatternes oplevelse af anglificeringen af svensk reklamesprog. Iagttagelserne bygger på personlige oplevelser og undersøgelser der viser både omfanget af og holdningerne til fænomenet: fra udlandskorrespondenten der vender hjem og ser sjusket, middelmådigt engelsk i professionelle reklamer, til gymnasielæreren der undrer sig over at uforståelige engelske filmtitler kan ses som et gode: Hvor mange kan oversætte Quantum of Solace? Utallige slog i hvert fald netop de ord op på en oversættelsesside på nettet.


De uforståelige stillingstitler bliver også behandlet. Det er meningen at de skal være mystiske for at imponere: Engelsk ses som et internationalt sprog for de unge og veluddannede og skal symbolisere en moderne, kosmopolitisk og mondæn livsstil. Dog skriver dr.phil Karin Helgesson at hun faktisk fandt færre engelsksprogede titler i stillingsopslag end hun havde forventet – de bruges mest af dem der har internationalt sigte.


Engelsk findes i reklamer over hele verden, ofte blot i overskrifterne til ellers nationalsprogede tekster. Dog: De store multinationale firmaer er begyndt at indse nødvendigheden af at nå kunderne dér hvor de er, dvs. på deres eget sprog. I det hele taget viser undersøgelser at forbrugerne tager afstand fra eller lades kolde (bevist ved en slags løgnedetektortest) af engelsksprogede reklamer.


Formanden for Språkförsvaret, Per-Åke Lindblom, skriver at når man spørger forbrugerne, siger de gerne at de er imod engelsk i reklamer. (Sagen er blot at folk ofte siger ét, men gør noget andet – det problematiseres ikke).


Men det er altså mest fabrikanterne der tror på den positive virkning, også mere end reklamebureauerne. I Tyskland fik især resultatet af løgnedetektorundersøgelsen de store reklamebureauer til at ændre sprogpolitik og begynde at producere reklamer på tysk: ”Tabere taler denglish,” hedder det. Selv McDonald’s og Burger King har givet afkald på deres amerikanske sloganer i Tyskland (og Litauen). På tysk bruger de hhv. ”Ich liebe es” og ”Geschmack ist King”.


Indlægget fra Tyskland konkluderer at det nu mest er indvandrere og småhandlende med manglende kendskab til de nævnte kundeundersøgelser der foretrækker at reklamere helt eller delvist på engelsk.


Kun èn, forfatter og foredragsholder Viggo Cavling, mener at det er bedst at bruge engelsk i svenske reklamer. Han ligger også under for den desværre ret udbredte fejlopfattelse at svensk har færre ord (80.000) end engelsk (200-300.000). Noget vrøvl, men intervieweren, Per-Åke Lindblom, og Cavling taler i øst og vest, og Cavling ender da også med at give op og erklære at nu har han ikke mere at sige i denne sag.


En tilsvarende dansk antologi ville have indeholdt mindst to indlæg som udtrykte holdningen: Alt er godt, det er helt naturligt, sproget udvikler sig, ingen fare (bortset måske fra domænetabet). Måske er det derfor jeg savner modindlæg i denne antologi. Det ville styrke troværdigheden hvis der havde været nogle modargumenter – så kunne vi som læsere selv tage stilling til hvem eller hvad vi ville tro mest på.  


Tidligere sproglige indlånsbølger har på et tidspunkt nået et mætningspunkt og er derefter aftaget eller helt standset, jf. tidligere århundreders franske og tyske indlån. Så jeg har længe ventet på at det samme skulle ske med den angelsaksiske bølge – vel vidende at den kulturelle og historiske situation er ændret radikalt med den stigende globalisering (som rent sprogligt i praksis er en anglificering). Og på det seneste har jeg noteret mig to udviklingstræk som kunne tyde på det: en reklame for en højere handelsuddannelse på Niels Brock, hvor en af anprisningerne er: ”Uddannelsen foregår på dansk.” Og en notits i Politiken om to franske mejeripriodukter der for at signalere skandinavisk kvalitet har fået betegnelser der indeholder -ø-: en yoghurt ved navn ”Fjørd” og en Tuborgøl med vodka ved navn ”Skøll”. Tag den, århusbyrødder og andre æ-ø-å-forskrækkede med ensporet tankegang om hvad der gør sig ude i verden!


Antologien indeholder ikke meget nyt, set med danske øjne, men den belyser grundigt og overbevisende den skepsis, bekymring og irritation som anglificeringen fremkalder hos mange professionelle og menige sprogbrugere uden for reklamebranchen, og til dels også inden for den.


(Tidigare publicerad i "Sprog & Samfund" juni 2013 - här med författarens tillstånd)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en ledarnotis i Dagens Nyheter igår skriver Annika Ström Melin:


"Ända sedan det europeiska samarbetet inleddes har Tyskland haft låg profil i språkfrågan. EU-dokument skrivs på engelska (77 procent) eller franska (7 procent), men sällan på tyska (2,7 procent) och hittills har Berlin inte knorrat över det.


Men i ett program inföpr valet i höst förklarar de tyska kristdemokraterna i CDU att de tänker slåss dför att stärka det tyska språket och att målet är att tyskan ska vara likställd med engelskan och franskan i EU. Ytterligare ett tecken på den pågående maktförskjutning i Europa - och på att Tyskland har slutat att skämmas."


Nåväl, det är snarare fråga om en återställare. 1970, d.v.s före Storbritanniens inträde, var franska (60 procent) och tyska (40 procent) de reella arbetsspråken.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 24 juni 2013 09:30

Folkparken i Karlstad heter Mariebergsskogen. Stadens kännemärke är solen, vilket har en liten betydelse i texten nedan. Med dagens tidning kom en 32-sidig annonsbilaga om ett kommande fyra dagar långt evenemang där som går under namnet Putte i Parken. Texten är behagligt fri från anglicismer utom på mittuppslaget med bland annat en karta över området. Det fick mig att skriva följande till arrangörerna


Hej Putte i Parken!


Med dagens tidning fick jag er annonsbilaga. När jag läser mittuppslaget ser jag att ni har problem inte bara med svenskan utan även med engelskan, varför det är på plats med en liten ordlista.


Shine on! betyder förstås skin på men varför inte skriva Skin upp!
Daylight betyder dagsljus, ett ord som alla svenskar förstår.
Food Court betyder mattorg, även det ett ord som alla svenskar förstår.
Friends Lounge är svengelska men antagligen menar ni sällskapsrum. Återigen ett ord som förstås av alla svenskar.
Sun Stage och Stage of Joy betyder solscen och nöjesscen. Ännu en gång ord som förstås av alla svenskar.
Merchandise är lurigare eftersom det blivit ett begrepp för varor som artister säljer i samband med sina uppträdande.


Progressive People Park förstås inte ens av den som har engelska som modersmål och ännu mindre av svenskar. Skulle det vara någon slags parkering av pågående människor, vad nu det kan vara.


Den onödiga anglomanin gör att jag bestämt mig för att inte sätta min fot i Mariebergsskogen så länge Putte i Parken pågår. 


Gunnar Lund


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)






 

 


Eller vill man bara imponera på stockholmarna?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I fredagens nummer av Nya Wermlands-Tidningen tar Henrik L. Barvå, politisk redaktör, upp namnbytet av Elitserien. Han skriver:


"Jag läser att Elitserien helt i onödan skall byta namn till Swedish Hockey League, förkortat SHL. Nu är jag inte sportnörd så jag borde kanske inte bry mig, men det stör mig likväl. Jag begriper bara inte denna tyvärr inte alldeles ovanliga fäbless för att byta namn på svenska företeelser till engelska. Är man verksam internationellt går det måhända att utsäkta, men även då duger det utmärkt att ha ett riktigt svenskt namn här hemma och ett 'översatt' när man verkar utomlands. Men den svenska elitserien är väl just svensk, varför jag inte kan se att det föreligger något som helst behov till detta fåniga namnbyte."


Se även tidigare inlägg i denna nätdagbok. Förbundsstyrelsen i Svenska Ishockeyförbundet kan kontaktas via denna sida


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 juni 2013 10:31

Nu har jag ett tillskott till det engelska vansinnet. Jag var nyss på en konferens där ett i och för sig väldigt bra spel presenterades. Naturligtvis gjorde jag allt för att klaga på namnet, "Coach Board Game" och på beskrivningen i prospektet. Spelet sägs vara ett bra verktyg för bland annat:


Inventering av känslor/tankar
Leadership management
Coaching
Personlighetsutveckling
Mindfulness
 
Vilket mischmasch!
 
Det går att läsa mer på www.coachboardgame.com.
 
Med vänlig hälsning
Gunilla Zimmermann

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt uppgifter i pressen, har Svenska Ishockeyförbundet beslutat att byta namn på Elitserien, till Swedish Hockey League. Detta som ett led i försöken att modernisera serien, undvika sammanblandning med elitserier i andra idrotter, och öka kännedomen om serien utomlands. Nyligen har man beslutat att göra om slutspelet. Det finns också önskemål om en utökning av antal lag i serien. Namnet anknyter till nordamerikanska National Hockey League och ryska/östeuropeiska Kontinental Hockey League.


Som språkförsvarare är det svårt att se att det finns något hållbart argument för namnbytet. Visserligen finns det flera olika elitserier, men det enklaste hade väl varit att byta namn till Hockeyligan eller något liknande. Och vad ska man kalla de lägre divisionerna? Om namnet kommer att slå igenom i vardagslag återstår väl att se. Det är nog inte omöjligt att folk kommer att fortsätta säga Elitserien, eller möjligen Hockeyligan. Vad gäller internationella sammanhang översätter man väl redan nu vid behov?


 Det går inte att frigöra sig från tanken att det är den gamla vanliga övertron på engelska språket som spökar. Som vi sett i många andra sammanhang finns det en föreställning att statusen och glansen ökar bara man döper om en företeelse till något engelskklingande. Det finns ju redan ett par klubbar som lagt sig till med nordamerikanska namn, såsom Malmö Redhawks, Västra Frölunda Indians och Växjö Lakers. Man undrar lite elakt om det är någon reklambyrå som mot ett fett arvode lurat på förbundet namnbytet.


 Visst härstammar ishockeyn från Kanada, och både Kanada och USA är stormakter i sammanhanget, terminologin är i stor utsträckning på engelska. Dock är även Sverige en stormakt, det var ju inte så länge sedan landslaget hyllades i Kungsträdgården efter att ha blivit världsmästare. Låt oss hoppas att namnbytet kastas i papperskorgen snarast möjligt.


Hälsningar

Roger


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Patent- och registreringsverket, som är en myndighet, tycks inbilla sig att rubriken inte går att säga på svenska eller att det engelska uttrycket är så fyndigt att det profaneras om det översätts till svenska.  Vad sägs om "Inga genvägar/Inga snabba ryck/inga enkla lösningar/inga snabba lösningar i affärer" och så vidare?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5
6
7 8
9
10
11
12 13
14
15
16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
<<< Juni 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se